Pristagarna har utsetts genom en intern medlemsomomröstning. Motiveringarna var följande:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har ännu inte tagit fram en språkpolicy för när svenska respektive engelska är lämpligast språkval för högskolor och universitet. Man tvingar på så sätt uppsatsskrivare och doktorander att skriva sina examensarbeten, uppsatser och avhandlingar på engelska för att få godkänt.

En välskriven och genomtänkt avhandling kommer med största sannolikhet till sin fulla rätt endast om språket är så precist som möjligt. Även om engelskan hos exempelvis en doktorand kan vara mycket god kan det beroende på ämnesområde brista i exakthet och förståelse om det inte uttrycks på svenska. Det minsta man kan begära som krav på alla avhandlingar i Sverige är att vem som helst borde kunna läsa ett akademiskt arbete och en välskriven sammanfattning på svenska.  Inte ens detta har UHR förmått.

Utdelningen av Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån äger rum vid en offentlig prisceremoni i Gästabudet, Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 A, på Södermalm i Stockholm lördagen den 13/4 2023 kl. 13.00 Ingången till Gästabudet sker från gatan vid korsningen S:t Paulsgatan/Timmermansgatan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)