SÄRBEHANDLING. “Det är väl mysigt att verka internationell, berest och måhända även att försöka vara mer än man egentligen är.” Lars Thulin undrar om det verkligen är tillåtet att diskriminera svensktalande i Stockholm.

Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska samt varianter av dessa är nationella minoritetsspråk i Sverige.

Det innebär att vi har sex språk i landet inklusive svenska. Fast detta är en lögn. Det finns ett till. Som används i högre utsträckning än de fem minoritetsspråken. Häng med på en tur i centrala Stockholm så förklarar jag.

Din Sko har inte låga priser. Däremot ”Always nice price”.
Om Scorett har bra skor framgår inte. Men ”Quality matters”.
Jag trodde Twilfit sålde underkläder. Fel, de saluför ”lingerie”.
Om MQ erbjuder damkläder är oklart. Däremot finns ”Women” på ”2nd Floor”.
Man hittar inte Lego i en leksaksbutik. Men inne på ”World of Toys”.
Vad Body Shop vill är oklart. Fast det erbjuds ”Positive Change” Och det är fråga om ”Start Inside”.
Många butiker verkar tycka synd om sig själva. För ordet ”Offer” står på många ställen.
Dessutom förefaller någon stor kedja ha tagit över många butiker. Den heter ”Sale”.
Enda butiken i Gallerian i Stockholm som verkligen finns i hela världen är Ikea. Men i den är varje ord på det töntiga språket svenska.

Läs vidare här!

”Pisaresultaten har fallit dramatiskt sedan förra mätningen 2018. Men under samma period har elevernas betyg ökat, visar DN:s granskning.

– Med tanke på alla brister i det svenska betygssystemet är det snarare konstigt att inte betygsinflationen är ännu värre, säger forskaren Jonas Vlachos.

I årets Pisaundersökning rasade svenska 15-åringar ned på samma bottennivå som för tio år sedan då vi drabbades av den så kallade Pisachocken.

Pisa mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskap. Den senaste undersökningen genomfördes vårterminen 2022.

Men när DN går in och kontrollerar vad de svenska 15-åringarna fick för slutbetyg våren 2022 i matematik, visar de sig vara högre än vid den förra Pisamätningen 2018 då svenska elever fick bättre resultat.”

Vad beror det på?

” Även Björn Öckert, som är professor i nationalekonomi och skolforskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, förklarar skillnaderna mellan betygen och Pisaresultaten med den svenska betygsinflationen.

I vårt konkurrensutsatta skolsystem, där elever och föräldrar ska välja skola, blir betygen inte bara en värdemätare för hur bra en elev presterar, utan också för hur bra skolan och läraren levererar, menar han.

– Betygen blir så att säga en indikation på hur bra en skola är.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”En stark majoritet ser ökad användning av engelska i vardagen som rent av skadligt, det visar senaste Nationalspråksbarometern.

Att engelskan breder ut sig på alla nivåer i samhället, från skolor, arbetsplatser och i offentligen möts av mer än en axelryckning av finländarna. En stark majoritet ser det som rentav skadligt.

– Vi förväntade oss att resultaten skulle vara åt det här hållet, men blev överraskade över hur starkt folk kände kring engelskan, säger Marja Alkio från Eget språk rf.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom Fredrik Lindström är en tidigare mottagare av Språkförsvarets hederspris, drar vi oss inte för att göra reklam för hans kommande dialektshow.

Den omåttligt hyllade och älskade programledaren och språkexperten Fredrik Lindström ger sig ut på Sverigeturné med sin nya show "Stora Dialektshowen – Av och med Fredrik Lindström". Unikt med showen är det specialskrivna materialet för varje ort som Fredrik och hans sidekick Helena Lindegren besöker. I showen dissekeras frågor om varför dialekter finns, varför de låter som de låter och allt däremellan. Stora Dialektshowen har premiär i Falun och åker sedan vidare ut på Sverigeturné till 15 städer!

Hur många dialekter finns det egentligen i Sverige? Vem bestämmer vad som är ett språk och vad som är en dialekt? Heter det kex eller tjex? Har även djur dialekter? Fredrik Lindström är en av landets mest älskade programledare och språkexperter. Han har tidigare släppt den kritikerrosade boken "100 svenska dialekter" som kom att älskas av svenskarna och blev startskottet för arbetet med "Stora Dialektshowen". Under sina år har han stött på otaliga frågor om språk generellt och dialekter i synnerhet. Nu hoppas han att kunna ge svar på en del av frågorna i sin helt nyskrivna show! 

– Det här blir den första föreställningen jag gör om språk. Jag har märkt hur intresserade folk är av ämnet och det finns alltid tusen frågor om varför det finns dialekter, varför man pratar olika och var olika ord och uttryck kommer ifrån. Nu får jag äntligen göra en publikföreställning på det här temat, och dessutom möjlighet att anpassa showen varefter vi är! Ungefär en tredjedel av föreställningen är speciellt utformad för orten ifråga och fokuserar på den lokala dialekten, säger Fredrik. Det här kommer bli en ren nöjesresa för mig, fortsätter Fredrik. På varje ort ska jag utmana publiken och försöka lära mig i detalj hur man pratar just där. 

I "Stora Dialektshowen" kommer publiken på ett underhållande sätt få fördjupa sig i våra svenska dialekter. Det blir en rolig, sketchig och faktabaserad show där publiken får en genomgång i de stora frågorna men också grotta ner sig i sina egna dialekter. Gnäller de verkligen i Västerås och är göteborgare så himla glada? Varför pratar en del människor mer dialekt när de blir arga eller när de har sex? Vilken är landets mest obegripliga dialekt? Med sig på scen har han skådespelerskan Helena Lindegren, en sidekick som kommer hjälpa Fredrik att visualisera och illustrera showen. 

– Helena är en alldeles perfekt sidekick! Hon kan sjunga, dansa, spexa och kommer lyfta showen till nya höjder, säger han. Hon har också mycket erfarenhet av improvisation och det är perfekt, eftersom varje kväll kommer att bli annorlunda här. Och så är hon förstås en jäkel på att härma dialekter!

"Stora Dialektshowen" har premiär på Magasinet i Falun den 16 mars och spelas därefter hela 2024 runtom i landet.

"Stora dialektshowen" produceras av Kahlo. Längd ca 90 minuter, ingen paus.

FREDRIK LINDSTRÖM

Fredrik Lindström är en av landets populäraste och mest prisbelönta folkbildare, programledare och komiker. Han har en diger meritlista och har sedan genombrottet med Hassan på 90-talet bland annat regisserat och skrivit film och TV, varit trefaldig värd för Sommar i P1, författat över tio böcker och lett TV-program som Värsta språket, Svenska dialektmysterier och Helt lyriskt. Därtill är han årligen domare i SVT:s älskade underhållningsprogram På spåret. Fredrik Lindström har även gjort stor succé på scen med föreställningar som Svenskar är också människor!, Ljust & Fräscht och Ägd, de två sistnämnda gjordes tillsammans med Henrik Schyffert. Hans soloföreställning Mänskligheten var en succé och spelades för fulla hus i nästan tre år.

Fredrik Lindström har belönats med en lång rad priser. Exempelvis Karamelodiktstipendiet, Tage Danielsson-priset, Aftonbladets TV-pris för bästa manliga TV-personlighet, Stora journalistpriset som ”Årets förnyare”, Natur & Kulturs kulturpris, Språkförsvarets hederspris och Bild & Ord-Akademins Encyklopedipris.

Se turnéprogrammet under 2024 här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Staffanstorps skolor och förskolor brottas med underskott och har tvingats dra åt svångremmen rejält under 2023.

Elevflykten till Internationella Engelska skolan pekas ut som en av huvudfaktorerna till skolornas ansträngda ekonomi.

Baldersskolan i Staffanstorp brottas med ett underskott på 1,5 miljoner. Från juni 2022 till augusti 2023 tappade skolan 100 elever.

Tjänstemännen och oppositionen slog larm redan 2020 när friskolekoncernen Internationella Engelska skolan (IES) fick klartecken att etablera en F-9-skola i Staffanstorp. Farhågorna: Att de kommunala skolorna skulle tappa elever, och få behålla barnen med störst stödbehov.”

Resten av texten ligger bakom en betalmur hos Sydsvenskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lena Willemark - Den första snön

Söndagens svenskspråkiga dikt

DEN FÖRSTA SNÖN

En munter brasa sjöng i luckans springor
och fyllde rummet med sin sköna hetta.
Vi hade väntat hela dan på detta,
som kom med rymdens första vilsna flingor.
Nu trängdes vi i rad vid fönsterposten
och sågo andlöst bortom trädens ris,
som tecknats fint och vasst av vinterfrosten,
ett ändlöst myllrande i slättens dis.

Snart gömdes alla grenars rimfrostglitter
av sakta gungande och mjuka täcken.
Från domherrflocken, gömd i trädgårdshäcken,
det ljöd ett övergivet fågelkvitter.
Och snart stod skymningen på vakt vid logen
och allt gled undan i den djupa ron.
Men tystnaden fick liv, då fram ur skogen
sprang första bjällrans upptaktskäcka ton.

Gunnar Mascoll Silfverstolpe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

FAPESP, en viktig brasiliansk stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning, publicerade i november 2023 en väldokumenterad artikel om språkbarriärer i vetenskaplig kommunikation. Detta ämne är av särskilt intresse för esperantister. Det handlar om nackdelarna med forskare som inte har engelska som sitt första språk.

Ett team av forskare från tio länder analyserade kriterierna för publicering i mer än 700 tidskrifter för biologiska vetenskaper. Eftersom engelska är det mest använda språket inom vetenskapen, föreslår förlag ofta författarna att de anlitar översättnings- och korrekturtjänster för sina artiklar, för att garantera att innehållet uttrycks tydligt och korrekt enligt det engelska språkets standarder. Detta ökar kostnaderna för publiceringen avsevärt.

Dessutom, av dessa hundratals tidskrifter, var det bara två (Nature and Nature Plants) som angav helt klart att en artikel inte skulle avvisas bara för att användningen av det engelska språket i den inte är tillfredsställande. Och bara 6 procent av dem sa till recensenterna att inte avvisa artiklar på engelska bara på grund av grammatiska problem. Och endast 1 procent av tidningarna erbjöd gratis hjälp för redigering av de relevanta texterna. En brittisk tidskrift för ekologi tillhandahåller en gratistjänst som använder artificiell intelligens för att granska texter som ska publiceras.

En brasiliansk vetenskapsman från staden Recife i delstaten Pernambuco hävdade att specialiserade tidskrifter är källor till språkbarriärer och borde hjälpa författare att möta dem. Han uttryckte känslan av orättvisa och diskriminering i tidskrifternas kriterier, när de vägrar artiklar skrivna på dålig engelska. På liknande sätt rapporterade en japansk författare sina svårigheter med att producera vetenskapliga artiklar och föreläsningar i Storbritannien och Australien: ”Det tar mig lång tid och är en mödosam ansträngning att slutföra allt på engelska. Språkbarriärer orsakar ångest, obehag, skam. Det krävs mod att möta dem. Världen behöver bidrag från alla vetenskapsmän, oavsett engelska kunskaper.”

På senare tid sker korrigering av vetenskapliga texter med hjälp av artificiell intelligens allt oftare. För de som talar esperanto finns den verkliga lösningen i ett annat koncept av språkbarriärer i världen.

Översatt från Esperantaretradio.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)