”Chidziva säger att den största nackdelen med att studera i Kina uppenbarligen är språkbarriären. Kinesiska är inte lätt att behärska för de flesta studenter. ’Det spelar ingen roll hur mycket du än försöker fly från det, du kommer ändå att behöva lära dig det. Du kanske läser dina kurser på engelska, men på andra ställen pratar alla kinesiska - från taxichaufförer till butiksbiträden och läkare.’ Hon berättar att hon flyttade till Kina utan att kunna ett ord kinesiska, men att hon lärde sig språket på sex månader.

Chidziva hade ett stipendium. ’Om du har bra betyg kan du lätt få någon form av stipendium eftersom den kinesiska regeringen försöker göra Kina till en toppdestination för många internationella studenter. Chinese Scholarship Council (CSC) sponsrar tusentals internationella studenter att komma till Kina, antingen för korttidsstudier eller fyraåriga utbildningar’, säger hon.”

Artikeln handlar egentligen om afrikanska studenters erfarenhet av att studera i Kina. Allt fler afrikanska studenter söker sig nämligen till Kina för att bedriva akademiska studier, bland annat av kostnadsskäl. Chidziva lärde sig alltså kinesiska på sex månader – engelska behärskade hon säkert redan. Men poängen är att det förmodligen var lika lätt/svårt för henne att lära sig kinesiska som engelska, eftersom hennes modersmål troligtvis är ett bantuspråk, som varken är släkt med ett indoeuropeiskt språk som engelska eller kinesiska.

Många hävdar att engelska är ett särskilt lätt språk. Det gäller bara för dem som talar närbesläktade språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I åratal har det stört mig att uttrycken ”be om ursäkt” och ”be om förlåtelse” inte alltid (läs: numera sällan eller aldrig) konstrueras på ett korrekt och, enligt min mening, meningsfullt sätt. Om jag begår en oförrätt mot någon, så ska jag be någon/vederbörande om ursäkt eller förlåtelse (att ”be om ursäkt till vederbörande” är galllimatias).

Idag pryds den inledande artikeln på DN DEBATT av rubriken ”Svenska staten måste be om ursäkt till tornedalingar” i stället för den korrekta ”Svenska staten måste be tornedalingar m.fl om ursäkt  (och om möjligt förlåtelse) – både för missgärningar och för underlåtelsesynder”.

Vad är det för dagissvenska som tillåts urholka ett korrekt språkbruk till den milda grad? Gör offren för statens missgärningar ynnesten att använda ett korrekt språk!

Bengt Lidal

Stockholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolans (IES) företrädare brukar hävda att IES rekryterar ”världens bästa lärare” eller ”de bästa lärarna från världen och Sverige” – ordvalet kan variera. Finns det någon som helst anledning att tro på detta självskryt?

I en nyhetsartikel på SVT Nyheter Småland den 13/11 heter det:

”Från fackligt håll inom IES får vi uppgifter om att de utländska lärarna har lägre ingångslön än de med svensk legitimation. Men enligt IES beror eventuella löneskillnader mellan svenska och utländska lärare på att många utländska lärare är nyutexaminerade (min fetstil).”

Detta är ett mycket avslöjande svar. Hur kan nyexaminerade utländska lärare överhuvudtaget kunna kvalificera sig som ”världens bästa lärare”? En nyexaminerad lärare är i bästa fall entusiastisk och ambitiös, men ju fler lektioner man har bakom sig, desto mer erfaren blir man. Man vet helt enkelt vilka lektionsupplägg som ”går hem” och lär sig hur man ska ”ta” eleverna. Till sist kanske man uppnår samma ”totala inre säkerhet” som min lärarkollega på Torsbergsskolan i Bollnäs 1984, vars enda lektionsförberedelse enligt egen utsago bestod i att han kontrollerade ”att gylfen var knäppt”, innan han gick in i klassrummet.

Om nu IES anställer världens bästa lärare, varför har de i så fall inte världens bästa löner? Faktum är att de inte ens har Sveriges bästa löner utan tvärtom ligger IES lärare under genomsnittet för lärarna vid de kommunala skolorna. Dessutom har de engelskspråkiga lärarna vid IES lägre löner än de svenskspråkiga på samma skola. Hur kan det komma sig att världens bästa lärare nöjer sig med löner under genomsnittslöner för lärare i Sverige? Vet de inte sitt eget bästa?

Jag kan förstå att unga engelskspråkiga nyexaminerade lärare kan söka sig till engelskspråkiga friskolor i Sverige, speciellt om de kommer från länder med sämre relativt löneläge än Sverige som Sydafrika och Indien. Jag kan också förstå om de vill komma ut i världen eller av ren nyfikenhet. Men det är inte säkert att lärare i USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Australien och Nya Zeeland har ett sämre relativt löneläge än i Sverige. Det tål att undersökas.

De flesta lärarkollegor som jag har känt under mina 25 år som yrkesverksam lärare har velat ha så hög lön som möjligt; det enda undantaget är de som hellre föredragit ett lättundervisat elevmaterial än högre lön. Påståendet att nyexaminerade engelskspråkiga lärare skulle vara ”världens bästa lärare” är helt befängt och värdigt skolpolitiska kvacksalvare.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kriget i Gaza. Heter staden i  Gaza Gaza City, Gaza city, Gaza Stad, Gaza stad? Jag har sett alla varianterna. Gaza city kan kanske tydas som stadens centrum, men om man enbart hör det så vet man ju inte hur det ska tolkas. För att undvika missförstånd bör man kanske säga och skriva staden Gaza eller Gaza Stad  och centrala Gaza Stad.

Pejje

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Grit kan betyda både beslutsamhet och sandkorn. Bärbel talar nog inte särskilt ofta om sandkorn. Det är förmodligen IES språkligt okunniga personal, som har förlitat sig på Google Translate igen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
  

Ida Andersson skrev på SVT Nyheter Småland igår:

”Tusentals svenska elever undervisas av utländska lärare utan svensk lärarlegitimation. SVT kan nu avslöja att ingen myndighet kontrollerar de här lärarnas kompetens. 

Minst 44 000 grundskoleelever går i skolor som har tillstånd att undervisa delvis på engelska och som är undantagna kravet på att deras lärare ska ha svensk legitimation.

Lagen kräver dock att de utländska lärarna har utbildning som motsvarar en svensk. Men ingen myndighet kontrollerar om skolorna följer det villkoret.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brevväxling med Din Sko)

Hej,

Tack för att ditt mejl och din feedback!

Vi jobbar regelbundet men vårt material och jag kommer ta din feedback vidare till berörd avdelning.
Jag hoppas du fick bra hjälp av vår personal och hade en bra upplevelse i övrigt.

Hoppas du får en trevlig helg!
Vänliga hälsningar,
Madeleine
DinSko.se

13/10 2023

Hej Din Sko!
 
Jag som svensk medborgare i generationer på både min fars och mors sida blev minst sagt lite undrande när jag besökte en galleria på Backaplan i Göteborg för ett tag sedan.

Det gäller er butik på nämnda galleria med den stora skylten vid entrén DIN SKO. Vid inträdet i butiken fick jag ett intrycka av att befinna mig i en butik i England, hela butiken var fylld med reklam och textskyltar enbart på engelska, vad jag såg inte ett ord på svenska.
 
Min fråga som svensk kund i en butik i Sverige är vad företaget vill förmedla med att överhuvudtaget inte kommunicera på svenska med sina kunder?
 
Med vänlig hälsning
Roland Waltersson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bengt Blomquist skriver på Facebook:”Butik i Jönköping som annonserar i tidningen. Jag ställer mig frågan: pratar de svenska i butiken? Namnet Stil låter annars inte så engelskt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)