FAPESP, en viktig brasiliansk stiftelse som stödjer vetenskaplig forskning, publicerade i november 2023 en väldokumenterad artikel om språkbarriärer i vetenskaplig kommunikation. Detta ämne är av särskilt intresse för esperantister. Det handlar om nackdelarna med forskare som inte har engelska som sitt första språk.

Ett team av forskare från tio länder analyserade kriterierna för publicering i mer än 700 tidskrifter för biologiska vetenskaper. Eftersom engelska är det mest använda språket inom vetenskapen, föreslår förlag ofta författarna att de anlitar översättnings- och korrekturtjänster för sina artiklar, för att garantera att innehållet uttrycks tydligt och korrekt enligt det engelska språkets standarder. Detta ökar kostnaderna för publiceringen avsevärt.

Dessutom, av dessa hundratals tidskrifter, var det bara två (Nature and Nature Plants) som angav helt klart att en artikel inte skulle avvisas bara för att användningen av det engelska språket i den inte är tillfredsställande. Och bara 6 procent av dem sa till recensenterna att inte avvisa artiklar på engelska bara på grund av grammatiska problem. Och endast 1 procent av tidningarna erbjöd gratis hjälp för redigering av de relevanta texterna. En brittisk tidskrift för ekologi tillhandahåller en gratistjänst som använder artificiell intelligens för att granska texter som ska publiceras.

En brasiliansk vetenskapsman från staden Recife i delstaten Pernambuco hävdade att specialiserade tidskrifter är källor till språkbarriärer och borde hjälpa författare att möta dem. Han uttryckte känslan av orättvisa och diskriminering i tidskrifternas kriterier, när de vägrar artiklar skrivna på dålig engelska. På liknande sätt rapporterade en japansk författare sina svårigheter med att producera vetenskapliga artiklar och föreläsningar i Storbritannien och Australien: ”Det tar mig lång tid och är en mödosam ansträngning att slutföra allt på engelska. Språkbarriärer orsakar ångest, obehag, skam. Det krävs mod att möta dem. Världen behöver bidrag från alla vetenskapsmän, oavsett engelska kunskaper.”

På senare tid sker korrigering av vetenskapliga texter med hjälp av artificiell intelligens allt oftare. För de som talar esperanto finns den verkliga lösningen i ett annat koncept av språkbarriärer i världen.

Översatt från Esperantaretradio.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Norée skriver på Vi Lärare:

Jag tycker inte heller att det är lika givande att läsa litteratur och tala om den och höra elevernas egna tankar om berättelser. Det är som om ungdomarna inte längre förstår vad en berättelse är då de inte längre läser, ser film eller tittar på TV-serier. Det är många som inte heller har någon omvärldskunskap eller intresse för hur människor lever i andra kulturer och hur de har levt och tänkt i andra tider, för de läser inte tidningar eller lyssnar/tittar på nyheter. Det är Youtube, Tiktok och Instagram för hela slanten. Hur ska de förstå vad litteratur kan ge i form av upplevelser? Och så är det språket. Jag har sett det som min mission att förmedla normer för hur vi måste skriva för att inte missförstå varandra. Men jag blir mer och mer modstulen över att engelskan brer ut sig som den gör. Jag har alltid tyckt att förändring är positiv och tänkt att jag måste acceptera att språket förändras. Men nu känner jag mig mer och mer som Olof von Dalin och jag vill gå till storms mot all engelska som flödar över i vårt språk. Det gäller främst ordförrådet; eleverna använder ”kvotera” när de menar ”citera”, ”memorisera” när det ska vara ”memorera” och ”moment” istället för det mer poetiska ”ögonblick”. Jag tänker att jag kan göra allt jag kan för att i alla fall lära några att uppmärksamma falska vänner men när jag ser ”moment” användas i betydelsen ”ögonblick” även i Svenska Dagbladet förlorar jag hoppet.

Hur ska jag hitta entusiasmen igen?

Även ordföljden håller på att förändras och det verkar bli mer och mer vanligt att använda huvudsatsordföljd i bisatser, till exempel; ”Jag har känt ofta att jag blir ständigt påmind om människans dåliga sidor.” eller ”De drömde om platser och människor de hade aldrig besökt.” eller ”Science fiction tycker jag är också spännande.” Det är inte bara ungdomar som bryter mot BIFF-regeln och inte bara personer med svenska som andraspråk, även vuxna med svenska som förstaspråk sätter adverben på fel plats i meningen. Så vad ska jag kommentera i elevernas texter? Var ska jag dra jag gränsen?

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skolinspektionen har fattat ett beslut och ett uppföljande beslut om brist när det gäller behörighet i ämnet engelska:

• IES Sigtuna 
• IES Värmdö 
• IES Kungsbacka 
• IES Växjö 

Samtliga 2022.

Skolinspektionen har fattat ett beslut om brist när det gäller behörighet i engelska:

• Nordic international school Norrköping 
• IES Trelleborg 
• IES Staffanstorp

Samtliga 2022.

Källa: Skolinspektionen

Uppgifterna är hämtade via Vi Lärare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”En ny studie visar att hälften av en grupp om 130 universitetslärare inte har bättre kunskaper i engelska än svenska gymnasieelever. – Sannolikt har de ganska stora problem i interaktionen med studenter, säger Hans Malmström.

Universitetsläraren har refererat en tidigare studie av Hans Malmström, biträdande professor i fackspråk och kommunikation vid Chalmers, som visar att svenska studenter lär sig sämre och oftare hoppar av studierna om de får undervisning på engelska.

Nu har Hans Malmström tillsammans med kollegor kommit med en ny studie av den andra sidan av myntet. Nämligen hur bra lärare som ska undervisa på engelska själva behärskar engelska. Man har testat ordkunskapen hos 130 universitetslärare inom STEM-ämnen på tre olika svenska lärosäten.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den delade spädbarnsladan kan man hitta hos H&M.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Studera i Finland vid Högskolan Novia! Du som svensk eller nordisk student är välkommen att söka till Novia! Att plugga i Finland ger dig en utlandsupplevelse, med trygg samt bekant kultur och miljö. Du får studera på svenska och finskan ställer inte till med problem i dina studier. Skicka in din ansökan på studieinfo.fi 13-27.3.2024

Se vidare information här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I texten talas det om den stora migrationens inverkan på det svenska språkets ställning.

Enligt min mening så har de engelskspråkiga förskolorna och skolorna dock en betydligt större negativ inverkan när det gäller det svenska språkets ställning som samhällsbärande.

Att tillåta undervisning på ett främmande och i landet icke-officiellt språk, i den omfattning som sker i Sverige idag, innebär de facto en form av självkolonisation.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)