Sluta att namnge officiella och då i synnerhet skattefinansierade verksamheter (enligt språklagen från 2009) på det främmande språk som engelska faktiskt utgör i vårt land.

Ja, lägg ner denna underdåniga, ryggradslösa och faktiskt även lagvidriga typ av namngivningar. Framförallt: Visa lite språklig stolthet - över det svenska språket! Jag lät mig personligen opereras med laser mot närsynthet 1994. Så här snart 26 år senare är resultatet utmärkt -  trots att namnet på vårdinrättningen var Sankt Eriks ögonsjukhus. Det kallar jag excellent!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När höstterminen 2019 började för oss lärare på gymnasiet där jag jobbar fick vi höra av rektorn att vi skulle börja använda EWS. Detta begrepp är tydligen välkänt i skolvärlden, men det var helt nytt för mig. Jag frågade vad EWS betyder och fick till svar ”Early Warning System”. Det skulle användas för att tidigt upptäcka elever som halkat efter, och vi skulle använda färgerna grönt, gult och rött i våra kurser, där grönt var godkänt, gult mittemellan och rött icke godkänt. Dessutom skulle vi fylla i siffror för extra anpassningar om elever hade fått rött. EWS skulle fyllas i regelbundet under hela läsåret.

Jag undrade varför vi skulle använda en engelsk beteckning. Varför inte helt enkelt kalla det för Tidigt varningssystem (TVS)? Till min glädje godtogs mitt förslag, så nu använder vi en svensk beteckning på vår gymnasieskola i landet där svenska är det officiella språket - inte engelska.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gymnasieskolan där jag undervisar deltar i ett treårigt projekt. Torsdagen den 7 maj träffade lärarna och skolledningen de båda projektledarna från Stockholms universitet. Mötet ägde rum på Zoom (engelskt namn!), som är ett av de digitala verktyg vi använder nu när vi på grund av Coronaviruset undervisar hemifrån på distans. Ett annat digitalt verktyg som vi använder oss av är Teams (engelskt namn!). Den första skrivna text som mötte oss  på dataskärmen var följande:

”Incheckning

Mads - tokighet

Glads - glädjeämnen

Sads- ledsamhet”

Dessa förskräckliga tre engelska ord där adjektiven gjorts om till substantiv i pluralform störde mig kolossalt, och jag skulle just säga mitt hjärtas mening när jag slussades i väg till en mindre grupp på Zoom. Efter att gruppvis ha diskuterat våra erfarenheter av distansundervisning utifrån de egendomliga, engelskklingande orden hamnade vi åter i storgruppen där vi skulle återge vad som sagts i smågrupperna. Tyvärr fick jag inte möjlighet att säga vad jag tyckte och tänkte om hittepåengelskan.

Desto mer glädjande var det att vi dagen därpå fick en länk till Padlet (engelskt namn!) för att skriva vad vi tagit med oss från seminariet vad gäller form och innehåll i relation till vår egen undervisning. Jag passade på att avsluta med följande synpunkt:  

”Jag ogillar att engelska används i tid och otid och är på allvar orolig för hur engelskan breder ut sig i Sverige på svenskans bekostnad. Använd gärna svenska i stället för ’glads’, ’mads’ och ’sads’!”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe & Laleh - Det här är ditt land

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vi

Vi odlar inte kaffe,

ändå dricker vi kvalitetskaffe.

Vi har inga parfymplantager,

ändå omger vi oss med äkta parfymer.

Vi föder inte upp några lamadjur,

ändå sveper vi oss i lamaull.

Vi odlar inga apelsiner, oliver eller bananer.

Vi har inga fikonlundar, inga diamantgruvor.

Vi har inga silkesmaskodlingar,

ändå draperar vi oss i finaste silke.

Vi har inga risfält,

ändå äter vi det bästa riset.

Vi har inga vingårdar,

ändå dricker vi vin.

Vi är svenskar. 

Bo Setterlind

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Internationella Engelska Skolan har länge haft låg lärartäthet. Nu har bolaget stängt ned sin verksamhet i Liljeholmen på grund av personalbrist. Senast i höstas delade bolaget ut 50 miljoner kronor till sina ägare istället för att anställa mer personal.

Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (IES) är ett börsnoterat privatägt företag som får sina inkomster från svenska skattemedel. Företaget är Sveriges största fristående grundskolekoncern och det skolföretag som erhåller störst bidrag från staten. Företagets vinster skapas helt enkelt genom att bolaget tar emot samma statliga bidrag som alla andra, trots att man anställer färre behöriga lärare. Liksom andra friskolekoncerner har IES betydligt färre lärare i relation till antalet elever än kommunala skolor

I mars stängde IES ned sin verksamhet i Liljeholmen med hänvisning till personalbrist. Skolans rektor Annakarin Johansson Sandman motiverade även beslutet med att skolor i Frankrike och Spanien har stängt ner verksamheten på grund av coronapandemin. Men skolan har haft svårt att ställa om till distansundervisning. Exempelvis finns det inte tillräckligt med bärbara datorer."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skickat: den 4 maj 2020 16:29

Hej Ola,

jag förstår vad du menar. Det är bra att du skriver och berättar vad du reagerar på, vi följer och återkopplar hela tiden publikens åsikter till redaktionerna. Och skulle vi se att många tittare irriterar sig på just detta får vi så klart se om det är något vi kan jobba med. Tyvärr kan jag inte svara på din fråga då jag inte har den insynen i inköpsprocessen. Vad jag kan göra är att föra dina synpunkter vidare till de som jobbar med tablå och inköp.

Vänligen,

Werther
Kommunikatör

Den 2020-05-03 11:24:36 skrev Ola Nilsson:

Hej,

tack för svar. Jo, jag förstår att den är inköpt med engelskt tal. Men varför har ni valt det istället för den franska versionen? Det känns klart mindre autentiskt när Milou omtalas som "Snowy" och Dupontarna som "Thompson & Thomson". Det är inte första gången en fransk eller tysk dokumentär sänds i SVT med engelskt tal. Det förtar en stor del av äkthetskänslan. Varför kan inte inköparna anstränga sig en smula och köpa in den version som programmet har i hemlandet? Man har ju ändå texten så det påverkar inte begripligheten, och det kan ju vara trevligt att någon gång få höra något annat än engelska i rutan

Tacksam för svar

Ola Nilsson

From: SVT <kontakt@svt.se>
Den 20-05-03 skrev Werther
Subject: Re: Fråga om Tintin och Hergé

Hej Ola,

tack för ditt mejl.

Den är inköpt med engelskt tal och inget som vi har lagt till. Originaliteten är Hergé à l'ombre de Tintin och dokumentären finns berättad på franska, nederländska, tyska och engelska.

Vänligen,

Werther
Kommunikatör

Den 2020-05-02 11:00:55 skrev Ola Nilsson

Hej,

i tablån utlovas en fransk dokumentär om Tintin och Hergé. Det låter ju bra eftersom Tintin ska vara fransman och Hergé från den fransktalande delen av Belgien. Men varför i allsin dar är då berättarrösten på engelska? Varför väljer ni inte det franska originalet? Det skulle kännas betydligt mer äkta. Man har ju ändå den svenska undertexten att följa. Och om det ändå handlar om begriplighet för dem som inte kan läsa, vore det väl i så fall bättre att lägga på en svensk berättarröst.

Tacksam för svar

Ola Nilsson
Umeå

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"I Axess nr 4 2020 som kom häromdagen finns en artikel under ”Språkvård” av Alfred Sjödin (universitetslektor, Karlstads universitet) med titeln ”Allt är inte kommunikation”. Han visar hur Viktor Rydbergs språkpurism mötte starkt motstånd från bl a Esaias Tegnér d.y och Rydberg tvingades till tystnad. Han utdelar också ett träffsäkert slag mot anglofåneriet. Slutsats: ett nationalspråk är mycket mer än ett kommunikationsverktyg och måste skyddas i sin egenskap av kulturbärare. Det gällde då och det gäller nu. Jag tog studentexamen i Karlskrona 1959 och minns hur min svensklärare var en övertygad purist och jag minns också att jag ”var uppe” i svenska i studentexamen och kunde glädja lektorn och censorn med att dela min lärares uppfattning på den punkten.

Lars  N.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Resultat: YLE FEM (Finland), DR (Danmark) och NRK (Norge) = "När dammet har lagt/lägger sig på respektive mycket närbesläktade språk!

SVT (Sverige) = "When the dust settles", på ett inte lika närbesläktat språk.!

Vad fan får jag för pengarna? (Inte är det svenska i alla fall!)

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)