Detta är en kommentar till artikeln ”Tuff strid med medelklassen om kösystemet till skolan ska slopas”.

Följande rader utgörs av mina egna åsikter som språkförsvarare är och alltså inte Språkförsvarets:

Detta är naturligtvis precis vad Barbara Bergström hoppades på redan från början då hon startade sin språkbytesverksamhet. Att vinna över inflytelserika och högröstade personer ur ett brett befolkningslager på sin sida och därmed bana väg för språklig och kulturell självkolonisation via språkbytesskolorna.

Ett land som Sverige, med en exceptionellt lång tid av fred och relativt välstånd (och som negativ bieffekt hos många en vag eller näst intill obefintlig sund språklig och kulturell självbevarelsedrift) i kombination med naiva och intet ont anande politiker, var ett perfekt byte att sätta tänderna i.

Förhoppningen har säkert också varit att därigenom inleda in irreversibel utveckling, där engelskan är tänkt att successivt ersätta svenskan i det svenska samhället. Vad kunde då vara "bättre" än att börja i skolan och låta svenskarna själva finansiera språkbytet?

Allt genom den insålda "nödvändigheten". Många ur den svenska medelklassen verkar tycka sig göra ett rationellt val. Förlust av kulturella, historiska, identitetsmässiga och känslomässiga värden göre sig icke besvär när man har chans att bli något så "åtråvärt" som en likblek USA-kopia. Yeah night!

Att inget annat lands befolkning sätter sina barn i självfinansierade språkbytesskolor, reflekterar dessa "nyttiga idioter" inte heller över. Det gäller ju att sälja sitt personliga varumärke och trumfa föregående kvartalsrapport. Kosta vad det kosta vill!

Allt emedan Uncle Sam...förlåt, amerikanskt riskkapital och svenska quislingar till aktieägare skrattar hela vägen till banken.

Hur så många kan ha fått anglosaxiska länder (med Förenta staterna i spetsen) som förebilder är hemskt. Dessa samhällen som är uppbyggda via kolonisation och erövringar samt är klassamhällen av ett helt annat snitt än det svenska någonsin har varit. 

Det amerikanska drömmen är en stor bluff och sanningen är att det i Förenta staterna är ytterst svårt att komma någonstans om du föds fattig. Ett land där folk skriker om "kommunism" när en president för första gången i landets flerhundraåriga historia verkar för att alla medborgare (oavsett tjocklek på plånboken) ska kunna garanteras viss grundläggande sjukvård - en självklarhet i de flesta andra västliga demokratier! Ett urruttet samhällssystem som generar ett fåtals enorma rikedom på mångas enorma fattigdom. I Förenta staterna är du fattig på riktigt! Allt med Donald Trump på toppen. Valet av honom säger allt.

Dårarnas julafton är fullständig!

Också språkförsvarare  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 ..och tar landets officiella tvåspråkighet på allvar!

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvaret,

jag råkade halka in på nätplatsen https://sv.bccrwp.org/ som publicerar en massa artiklar som uppenbarligen är maskinöversatta från engelska till svenska, bl a många förklaringar kring tekniska företeelser. Varje artikel innehåller mängder av fel; en del är tokroligt, men en del kanockså bli helt missledande.

Att jag kom dit berodde på att jag försökte reda ut begreppen"ventilator" och "respirator" på svenska (aktuella i samband med covid-19-pandemin). Det verkar som att den terminologin just nu är under förändring på svenska. På en del ställen står att de är samma sak, och att "ventilator" är den nya benämningen på respirator. På andra ställen står att respirator är en särskild sorts ventilator. Det verkar finnas en viss förbistring på svenska kring detta.

På sv.bccrwp.org har man rakt av översatt en engelsk text, där "respirator" är ett andningsskydd som renar luften; det kan t ex vara en gasmask. "Ventilator" beskrivs som det som på svenska hittills har kallats "respirator" - https://sv.bccrwp.org/compare/difference-between-respirator-and-ventilator/

Ett tokroligt exempel kan vara:

https://sv.bccrwp.org/compare/difference-between-ascent-of-sap-and-translocation/ Där står bl a "... uppstigning av sap är transport av vatten och mineraler från roten till antennens delar av växten...", där de inte har klarat att översätta det engelska "sap" = "sav".

Jag har försökt hitta var bccrwp är baserat, men det verkar inte vara lätt. Troligen är det svårt att komma i kontakt med dem och försöka påverka deras behandling av svenska språket.

Bästa hälsningar,

Lars-Erik Palm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi nås av meddelandet att Friluftsfrämjandet har iverksatt sitt projekt ”Skogsmulle30 day challenge”. Månntro handlar ”challengen” om att skapa ett pidginsvengelskt uttryck om dagen i 30 dagar? Kanske får vi till och med se ordet ”skogsmulle” i ny, internationellt gångbar skepnad? Och en fin början är förstås att transkribera organisationens webbadress för anpassning till den angloamerikanska teckenuppsättningen: friluftsframjandet.se!

-cj

Aftonbladet ändrar rubriken på en avdelning från svenska till "hitte-på-engelska". ”Fantasiordet speglar bättre vad vi vill få fram"

Aftonbladet.se hade tills för någon månad sedan en avdelning som hette Viktklubb. Då ändrade man namnet till Wellobe. Man ville inte prata om vikt så mycket utan koncentrera sig mer på Må bra, sade en person på Aftonbladet till mig. En vällovlig tanke, tycker jag.

När jag då frågade varför man tar ett engelskt ord och vad de olika delarna i ordet egentligen betyder så blev svaren väldigt konstiga.Wellobe var inte ett engelskt ord. Bara "engelskinspirerat". Men tanken var fortfarande att det bättre skulle spegla vad man vill få fram: att det handlar om Välmående.

När jag återigen frågade varför man valde ett "engelskinspirerat" ord och inte det svenska ordet Välmående eller Välbefinnande eller något sådant, då tog tålamodet slut. Nu hade man inte längre "resurser" att svara på alla frågor", vilket jag så klart hade förståelse för. Att man hade lagt ned väldigt mycket resurser på att fråga läsarpanelen och andra på att ta fram det nya namnet som består av ett engelskinspirerat ord som inte ens finns, hade man inte "resurser att svara på. " Tankarna om att använda ett svenskt ord, svarade man inte ens på.

Den som orkar läsa kan se hela konversationen mellan mig och flera på Aftonbladet här nedanför.

Björn Rehnström

Älvdalen

6 apr. 17:40 CEST

En fråga från en svensk medborgare; vad betyder wellobee och varför heter inte klubben något på svenska, som alla människor i Sverige har som gemensamt språk?

Är Wellobee engelska och i så fall varför tycker ni att det är så bra att ha ett engelskt namn?

Björn Rehnström

9 apr. 14:47 CESTHej Björn,
Tack för ditt mejl!

Wellobe eller Well o be som det uttalas står för att Må väl och det är vårat fokus. Många medlemmar har uttryckt att namnet Viktklubb inte ringar in vilka vi är. Namnet Viktklubb fokuserar för mycket på vikt och för lite på allt det andra som är viktigt och som vi erbjuder; stöd, coaching och nyttiga recept. En viktnedgång handlar om mer än en siffra på vågen, det vill vi med vårt nya namn visa att vi förstår. 

Wellobe support (Wellobe Support)

9 apr. 19:54 CEST

Tack för svar, men jag fick inte svar på min fråga. Jag förstår att ni vill ha ett namn som inte bara får en att tänka på vikt, utan också välbefinnande. Min fråga var – och är : varför ett engelskt namn i en svensk tidning, som ju borde ha vårt gemensamma språk svenskan som riktmärke och ledstjärna och som alla förstår. Jag förstår fortfarande inte vad Wellobe betyder. Det "står för" svarar ni "Må väl". Betyder Wellobe alltså "Må väl" på svenska?

Vad jag lärt mig så betyder "Well" bra eller nånting åt det hållet. Men o och be kan jag inte tyda. Betyder "o" och eller "and" och "be" är väl egentligen inget engelskt ord, vad jag vet, men jag vet ju inte allt. Och om nu Wellobe betyder Må bra, varför har ni inte det svenska namnet? Jag antar att det mesta av innehållet i den före detta viktklubben står på svenska? Det är jättebra att ni vill få folk att må bättre än de kanske gör. Men
varför ett engelskt namn på något som i övrigt är på svenska?

Följer ni verkligen språklagen med denna fullständigt onödiga anglifiering?

Med vänliga hälsningar

Björn Rehnström

Älvdalen

14 apr. 12:17 CEST

Hej Björn.

Jag kan tyvärr inte svara på frågan varför vi har valt ett engelskklingande namn, så jag tar frågan vidare.

Vi kommer att återkomma till dig när vi har fått svar. 

Med vänliga hälsningar,
Linus Wellobe support.

Och en chef återkom med följande "avsnoppning:

Vi hoppas att du har förståelse för att vi inte har resurser att svara på alla frågor, och att du är nöjd med de svar du redan har fått från oss. 

Den mån 20 apr. 2020 12:12 Vedrana Corluka  skrev:

Det var visst tre frågor :)

1. Wellobe är inspirerat från det engelska ordet Wellbeing dvs välbefinnande, vilket vi tycker går bättre hand i hand med vår filosofi om välmående i stort och inte bara en siffra på vågen. 

2. Wellobe är ingen engelskt ord, utan endast inspirerat av ett engelskt ord.

3. Det är som sagt inget engelskt ord.

Ha en fin dag!

Hälsningar,

Vedrana 

14 apr. 12:27 CEST

Så bra att du tar det vidare. Glöm inte att jag också frågade vad Wellobe betyder på svenska. Betyder det Må bra?
Mvh

Björn Rehnström

Nu är mejlen kanske inte riktigt i ordning, men det ger, tycker jag, en inblick i hur Aftonbladet, liksom så många andra i Sverige är så imponerade av engelska att man hellre brukar ett fantasiord, "inspirerat av engelska" än ett svenskt ord som svensktalande direkt kan förstå och associera med ett vällovligt ändamål och som nysvenskar kan läsa för att lära sig svenska. Engelska kan de väl lära sig på andra sätt än genom svenska media, tycker jag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommentar till TV4 Play: Live: Staten ska ta mer ansvar över skolan 

Det måste nu även till en reglering av undervisningsspråk! Det måste bli ett slut på skattefinansierade språkbytesskolor i rent kolonial stil och med undervisning på ett språk som i Sverige totalt saknar officiell ställning (engelska). Staten måste ta ett större ansvar även för svenska språkets väl och ve och då är svenskans ställning i skolan av högsta vikt!

Jag uppmanar alla som håller vårt språk kärt: Skriv till politiker, företag, kommuner och organisationer.  Ifrågasätt och debattera. (Se exempelvis Språkförsvarets korrespondens med SVT och deras blaha-svar). Var "jobbiga" och envisa!

Framförallt: Acceptera aldrig att vårt språk, oftast helt i onödan, trängs åt sidan.

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Fastighetsnytt 27 september 2019)

Det eviga refererandet till New York för att hotta upp bostadsprojekt har gått för långt. Det anser ingen mindre än Niklas Berntzon, stjärnmäklare på firman ESNY – som har just begynnelsebokstäverna i den amerikanska storstaden i firmanamnet. Diskussionen har blivit aktuell genom försäljningen av nya bostäder i Roslags-Näsby i Täby. Det är i samband med försäljning av Station 1901 i Roslags-Näsby, ett nytt bostadsområde i Täby som diskussionen om jämförandet med internationella urbana hotspots lyfts.

Även om det nya området erbjuder urbana kvaliteter så slår byggherren Mecon Bostad fast i pressmaterialet att “vi är helt säkra på ingen går på att det är New York, Barcelona, Berlin eller Paris. De här bostäderna är 100 procent Täby med en unik lokal charm som bara finns här”.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Barbro Hörberg - Med ögon känsliga för grönt

Söndagens svenskspråkiga dikt

Tidig vår

(En tavla i för-renässans)

En slöjlätt dimma över ängen står,

och pärlgrå dagg bestänker bleka blad --

en vårlig morgon, sval och vemodsglad,

då luftig blom slår ut från dävna snår.

I gräset glimmar matt narcissers rad.

Från spröda kalkar sprids en doft av vår,

när över dem med drömska blickar går

en gosseädling ifrån Arnos stad.

En undrans lycka vilar på hans drag.

Hans gång är full av tafatt vekt behag.

En bok han bär så varsamt som en vis.

Han märker knappast ängens paradis,

men stirrar aningsblek som vårens dag

mot gåtfullt fjärran, gömt i morgondis.

Karin Boye

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)