Språkförsvaret publicerar fortlöpande de remissyttranden över "Värna språken - förslag till språklag (SOU 2008:26)" som inkommit till kulturdepartementet. Hittills har Språkförsvaret publicerat 48 remissvar av 120 avgivna (därtill kommer åtta s.k spontana remisser). Vår ambition är att publicera alla utom de som enbart innehåller upplysningen att vederbörande remissinstans avstår från att svara. Det betyder att den språkintresserade allmänheten har möjlighet att följa remissprocessen.

Se vidare Tematiskt arkiv/Betänkandet Värna språken, inklusive remissvar!

Enligt dagens Svenska Dagbladet efterlyser Svenska Akademien ett kraftfullare agerande när det gäller svenska språkets ställning inom universitetsvärlden och föreslår ett tillägg i lagtexten som fastslår att "huvudregeln är att svenska skall vara det språk som används i utbildningsväsendets samtliga stadier".

Horace Engdahl säger också, enligt samma artikel, att

"det är en viktig aspekt av den alakdemiska friheten att en forskare ska ha rätt att skriva och undervisa på sitt bästa språk, vilket för en svensk nästan alltid är svenska. Denna frihet måste försvaras mot de allt mer pockande kraven på att svenska universitetslärare ska stå och undervisa på engelska, liksom att svenska studenter ska acceptera att seminarierna hålls på engelska för att universitetsledningen vill göra det bekvämt för utländska studenter."

Han tillägger:

"Om svenskan skall fortsätta att leva som vetenskapsspråk. måste vi se till att vårt modersmål inte klassas ner som akademiskt medium."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Uppsala universitets remissyttrande över "Värna språken - förslag till språklag (SOU 2008:26)" innehåller flera godbitar, men vi nöjer oss med att citera följande stycke:

" Uppsala universitet stöder utredningens slutsats att språkens roll bör regleras i en lag. Det är också positivt att minoritetsspråken och teckenspråket behandlas i samma lag som svenskan.

Det är däremot tveksamt om en lag utan sanktioner, vilket utredningen föreslå, på ett avgörande sätt kan bidra till att uppnå lagförslagets syften. En annan svaghet är att utredningen inte definierar vad som menas med 'det allmänna' och tydligt klargör vad som inom universitetens och högskolornas verksamhetsområden är att betrakta som 'offentlig verksamhet'. Genomgående används ett vagt språkbruk angående detta vilket skapar otydlighet rörande vari 'det allmännas' skyldighet består. Det är påfallande att de speciella förutsättningar som föreligger vid universitet och andra högre lärodäten är så bristfälligt utredda och dåligt redovisade.

Specifika synpunkter

Relationen till andra lagar och förordningar

Förslaget att lagen inte ska gälla om den kommer i konflikt med andra lagar (§3) kan få oöverblickbara konsekvenser. Det vore att föredra att andra förordningar och lagar tar över endast när de ställer mer långtgående krav. På så vis skulle den föreslagna språklagen enge en miniminvå. Relevanta förändringar bör införas i berörda förordningstexter.

Domänförluster

På goda grunder påpekar utredningen att risken för domänförluster är särskilt allvarlig för svenskans roll som huvudspråk. Det är därför förvånande att utredningen inte för fram konkreta förslag på hur domänförluster kan motverkas och diskuterar den föreslagna språklagens roll i detta arbete. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom det tidigare betänkandet (Mål i mun SOU 2002:27) och den av riksdagen antagna propositionen Bästa språket (2005/06:2 anvisar åtgärder, vilka dock ännu inte implementerats. (...)

Forskares förmåga att fullgöra den tredje uppgiften och delta i det offentliga samtalet är i högsta grad beroende av att domänförluster motverkas. Att utveckla och förmedla god svensk terminologi och på andra sätt motverka domänförluster är också av största betydelse vid utbildning där förmågan att kommmunicera på god svenska är essentiell, exempelvis av personal inom sjuk- och hälsovård och av lärare i det allmänna skolväsendet."

Men läs hela remissyttrandet!

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Följande remissvar angående "Värna språken - förslag till språklag (SOU 2008:26)" har hittills inkommit till kulturdepartementet. Notera att remisstiden utgick den 7/7, varför denna lista inte är helt komplett. Remisslistan har erhållits från kulturdepartementet.

       2008-07-01 1. Riksdagens ombudsmän, JO
       2008-05-30 2. Riksrevisionen, inget yttrande
       2008-07-07 3. Hovrätten för Västra Sverige
       2008-06-10 4. Stockholms tingsrätt
       2008-06-18 5. Kammarrätten i Stockholm
       2008-07-01 6. Länsrätten i Norrbottens län,
                            inget yttrande
       2008-06-10 7. Justitiekanslern
       2008-06-05 8. Domstolsverket
       2008-06-18 9. Migrationsverket
                        10. Sveriges ständiga
                             representation vid Förenta
                             Nationerna
                        11. Sveriges ständiga
                              representation vid Europeiska
                              unionen (EU)
                        12. Sveriges ambassad i Pretoria
                        13. Sveriges ambassad i Bangkok
                        14. Styrelsen för internationellt
                              utvecklingssamarbete, Sida
       2008-06-19 15. Svenska institutet
       2008-07-07 16. Sveriges exportråd
       2008-07-01 17. Försäkringskassan
       2008-07-02 18. Socialstyrelsen
       2008-06-30 19. Myndigheten för
                              handikappolitisk samordning –
                              Handisam
       2008-06-18 20. Ekonomistyrningsverket
       2008-06-13 21. Statskontoret
       2008-07-03 22. Verket för
                              förvaltningsutveckling, Verva
       2008-06-18 23. Statens skolverk
       2008-07-01 24. Myndigheten för skolutveckling
       2008-07-01 25. Specialpedagogiska institutet
       2008-06-04 26. Folkbildningsrådet
       2008-07-04 27. Högskoleverket
       2008-06-26 28. Vetenskapsrådet
       2008-07-04 29. Uppsala universitet
       2008-07-04 30. Lunds universitet
       2008-06-19 31. Stockholms universitet
                        32. Stockholms universitet (TÖI)
       2008-07-04 33. Göteborgs universitet
       2008-06-27 34. Umeå universitet
       2008-06-24 35. Linköpings universitet
       2008-07-01 36. Karolinska institutet
       2008-06-27 37. Kungl. Tekniska högskolan
       2008-06-30 38. Karlstads universitet
       2008-06-30 39. Växjö universitet, inget
                              yttrande
                        40.  Örebro universitet
       2008-05-19 41. Sveriges lantbruksuniversitet,
                              inget yttrande
       2008-06-03 42. Blekinge tekniska högskola
       2008-06-23 43. Försvarshögskolan
       2008-05-30 44. Högskolan i Borås, inget
                              yttrande
                        45. Högskolan Dalarna
       2008-07-07 46. Högskolan på Gotland
       2008-07-02 47. Högskolan i Gävle
       2008-07-04 48. Högskolan i Halmstad
       2008-04-22 49. Högskolan i Kalmar
                         50. Högskolan Kristianstad
       2008-07-08 51. Högskolan i Skövde
       2008-05-19 52. Högskolan Väst, inget yttrande
       2008-06-17 53. Mälardalens högskola
       2008-07-02 54. Södertörns högskola
       2008-06-27 55. Chalmers tekniska högskola
       2008-07-07 56. Sameskolstyrelsen
       2008-06-30 57. Specialskolemyndigheten
       2008-07-07 58. Sametinget
       2008-06-19 59. Patent- och registreringsverket
       2008-07-02 60. Terminologicentrum, TNC
       2008-06-27 61. Ombudsmannen mot etnisk
                              diskriminering, DO
       2008-07-07 62. Jämställdhetsombudsmannen, JämO
       2008-07-07 63. Handikappombudsmannen,HO
       2008-07-03 64. Statens kulturråd
       2008-07-01 65. Riksarkivet
       2008-06-23 66. Institutet för språk och
                              folkminnen
       2008-07-06 67. Riksantikvarieämbetet
       2008-07-07 68. Talboks- och
                              punktskriftsbiblioteket
       2008-06-23 69. Stiftelsen för lättläst
                              nyhetsinformation och litteratur
                        70. Botkyrka kommun
                        71. Stockholms kommun
       2008-06-16 72. Eskilstuna kommun
       2008-05-13 73. Vadstena kommun, avstår från
                              yttrande
       2008-04-17 74. Växjö kommun
       2008-06-23 75. Mörbylånga kommun
       2008-06-27 76. Karlskrona kommun
       2008-06-18 77. Malmö kommun
       2008-06-13 78. Trelleborgs kommun
       2008-06-19 79. Göteborgs kommun
                        80. Tibro kommun
       2008-04-14 81. Karlstad kommun
                         82. Degerfors kommun
       2008-06-30 83. Örebro kommun
                         84. Leksands kommun
                         85. Hudiksvalls kommun
                         86. Härnösands kommun
       2008-06-26 87. Skellefteå kommun
       2008-07-03 88. Jokkmokks kommun
                        89. Pajala kommun
       2008-06-03 90. Stockholms läns landsting
       2008-04-16 91. Skåne läns landsting
       2008-06-25 92. Värmlands läns landsting
       2008-06-26 93. Norrbottens läns landsting
       2008-06-05 94. Svenska Akademien
       2008-06-30 95. Kungl. Vetenskapsakademien
                         96. Handikappförbundens
                              samarbetsorgan
       2008-06-18 97. Sveriges Kommuner och Landsting
       2008-06-30 98. Sveriges Advokatsamfund, inget
                               yttrande
                         99. Svenskt Näringsliv
       2008-07-04 100. Företagarna, inget yttrande
       2008-07-04 101. Tjänstemännens
                                Centralorganisation, TCO
       2008-07-07 102. Sveriges Akademikers
                                 Centralorganisation, SACO, inget yttrande
       2008-04-28 103. Landsorganisationen i Sverige,
                                LO
       2008-07-07 104. Språkvårdssamfundet
       2008-07-04 105. Hörselskadades Riksförbund
       2008-06-17 106. Riksförbundet döva,
                                hörselskadade och språkstörda barn
       2008-06-19 107. Sveriges Dövas Riksförbund
       2008-06-30 108. Synskadades Riksförbund
       2008-06-25 109. Judiska Centralrådet
       2008-07-04 110. Samarbetsorgan för etniska
                                organisationer i Sverige, SIOS
       2008-07-06 111. Samernas utbildningscentrum
       2008-07-04 112. Svenska Tornedalingars
                                Riksförbund–Tornionlaaksolaiset
       2008-06-18 113. Sverigefinländarnas delegation
       2008-06-25 114. Sverigefinska Riksförbundet
                         115. Delegationen för romska frågor
                         116. Swedish Bureau for Lesser Used
                                Languages, SWEBLUL
       2008-07-08 117. Svenska Industriens                       
                                Patentingenjörers Förening
                         118. Svenska Patentombudsföreningen
       2008-06-23 119. Internationella
                                konferenstolkförbundet, AIIC
                               (Association internationale des
                                interprètes de conférence)
       2008-03-31 120. Nätverket språkförsvaret
       2008-04-02        Nätverket språkförsvaret

                  Spontana remisser:

       2008-06-26 01. Svenska biotermgruppen
       2008-07-07 02. Föreningen examinerade
                              språkkonsulter i svenska
       2008-06-02 03. Punktskriftsnämnden
       2008-07-03 04. Riksteatern
       2008-07-07 05. Bergspartiet
       2008-07-07 06. Tåssåsens sameby
       2008-07-07 07. Samisk språknämnd
       2008-07-04 08. Örebro stadsbibliotek,
                              Resursbiblioteket för döva

När detta skrives, finns tjugioett av dessa svar utlagda på Språkförsvarets webbplats - se sektionen Tematiskt arkiv/Värna språken.

Högskoleverket antog nyligen ett remissyttrande, i vilket det ”ställer sig positivt till förslaget att införa en språklag som syftar till att tydliggöra svenskans och andra språks ställning. På en övergripande nivå har verket inte heller några invändningar mot utredarens förslag när det gäller språklagens karaktär, inriktning och omfattning.” 

På en mycket viktig punkt är Språkförsvaret överens med Högskoleverket. Därmed inte sagt att det inte finns andra punkter, där våra åsikter sammanfaller eller går isär: 

”Däremot anser Högskoleverket att den föreslagna språklagen inte är tillräckligt väl anpassad för högskolesektorn. För att språklagen ska kunna få genomslag på lärosätena utan att hämma sektorns utveckling är det nödvändigt med tydligare direktiv i form av en särskilt förordning för högskolesektorn (vår fetstil)… 

Högskoleverket bedömer också att en särskild förordning skulle förbättra språklagens möjligheter att få genomslag i högskolesektorn (vår fetstil). Utredaren påpekar att forskningen och den högre utbildningen är ett särskilt angeläget område eftersom det där sker en snabb internationalisering som medför att engelskan används i allt större utsträckning. Det innebär att det krävs snabba insatser för att stärka svenskans ställning som huvudspråk… 

För att universiteten och högskolorna ska kunna följa språklagens intentioner anser dock Högskoleverket att regelverket bör vara tydligare när det gäller högskolesektorn. Med en egen förordning för högskolan kan det klargöras både vilka regler som gäller och vilka eventuella undantag som kan vara aktuella (vår fetstil). I förordningen kan förslagsvis ramarna för vad som bör ingå i en språkpolicy anges. Det kan också finnas vissa mer specifika regler, till exempel att det ska finnas en svensk sammanfattning av avhandlingar som är skrivna på engelska…. 

Förutom ett tydligare regelverk är det nödvändigt att högskolorna har incitament att arbeta i enlighet med lagens målsättningar. I En högskola i världen framgår det att flera lärosäten redan arbetar med språkfrågor, men att ännu fler behöver styras i den riktningen (vår fetstil).” 

Högskoleverkets uppfattning att det behövs en ny högskoleförordning liksom att de enskilda universiteten och högskolorna bör fortsätta med att utarbeta lokala språkstrategier står alltså i överensstämmelse med den uppfattning, som ett antal medlemmar i nätverket Språkförsvaret gav uttryck för i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” den 12/10 2007: 

”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”  

Per-Åke Lindblom

Sveriges Kommuner och Landsting  antog den 13/6 2008 ett remissvar om betänkandet ”Värna språken – förslag till språklag”. När det gäller hur svenska språket ska betecknas, företräder SKL samma uppfattning som Språkförsvaret: 

”SKL är i huvudsak positiv till att svenskans ställning slås fast i en särskild språklag, tillsammans med bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och skyddet för teckenspråket. För de senares del innebär det ingen ändring i sak jämfört med tidigare och SKL hänvisar till vad som framförts i andra sammanhang, bl.a vad gäller de ekonomiska konsekvenserna. Däremot tillstyrker SKL inte förslaget att kalla det svenska språket för ”huvudspråk” utan föredrar benämningen ’nationalspråk’.

Och vidare:

"SKL förstår motiven till utredarens val av benämningen 'huvudspråk' men anser att man genom att avstå från användningen av begreppet 'nationalspråk', som känns mest naturligt, skulle ge efter för krafter som vill erövra vedertagna begrepp som nation, national och nationell."  

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Tjuvlyssnat.se är en guldgruva i många avseenden. Därför kan vi inte undanhålla läsarna följande rapport i en aktuell fråga:

"Tunnelbanan mot Åkeshov

I tunnelbanan har man nyligen börjat med stationsutrop på engelska på vissa stationer. När tunnelbanan börjar närma sig Sankt Eriksplan drar den inspelade rösten igång med nästan överdriven artikulering och trillande R.

Tunnelbanerösten: Next stop, Sankt Eriksplan.

En man ~60 med cowboyhatt och pilotglasögon rycker till och vänder sig om till kvinnan bredvid med ett surt ansiktsuttryck.

Mannen (på utpräglad amerikanska): Why do they say it in English and then say something that's completely impossible to understand?!

Kvinnan (förvirrat): Öh, because it's the name of the place…

Mannen (gnälligt): But it's impossible to understand! "Next stop, blurbleblub!"

Kvinnan (fortfarande oförstående): But, that's the name… in Swedish!

Mannen reser sig upp och går muttrande mot utgången.
Mannen (upprört): It's the stupidest thing I've ever heard!"

Det var det vi misstänkte - SL har inte gått tillräckligt långt. Vissa blir inte nöjda förrän stationsnamnen har översatts till engelska också.

1939 skrev Gösta Bergman: 

"... Den språksplittring, som råder i Norden, må vara beklaglig, vi har dock att acceptera den som ett faktum. De uppgifter, som en språklig skandinavism har att lösa är, synes det mig, av två slag: 

1. att vi lär oss varandras språk, sådana de faktiskt är, och

2. att vi går in för att framdeles på alla punkter, där det är möjligt, stoppa den språkliga särutvecklingen inom Norden och i stället leda utvecklingen i en riktning. 

Det sista låter kanske en smula stort, men det lider inget tvivel, att ett och annat kan göras på detta område med en viljeinsats. Att nöja sig med att registrera och konstatera utvecklingen är i detta sammanhang inte på sin plats..." 

(Källa: Nordens kalender 1939, sid. 32-33, via Frit Norden nr 2-3/2008)