Alla inlägg under september 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 september 2009 12:03

Härommorgonen var det nära att jag satte frukosttéet i vrångstrupen. I en kolumn signerad Anna Larsson i SvD fastnade mina ögon på uttrycket "behavoristisk ekologi". Inlägget med titeln "Ett definitivt farväl till grottmänniskan" ägnar sig åt att definiera de ack så uttjatade genuskoderna.

Jag satt en bra stund och funderade över hur jag förväntades uttala ordet "behavoristisk", utifrån (den hypotetiska) förutsättningen att jag inte kan engelska. Utan att ha kommit fram till någon slutsats tog jag fram mitt exemplar av SAOL (från 1998), för att undersöka om ordet ifråga möjligen var upptaget i denna, nuförtiden tämligen svajiga publikation - inte för att jag egentligen trodde det ...

Men då kom nästa chock - behaviorism, behaviorist, behavioristisk läste jag med stigande förvåning och frustration. Fonetiskt bihejviårism !!!  Detta trycktes för drygt 11 år sedan! Redan då var ordet så etablerat att det fick vara med i vårt språkliga kontrollorgans ordlista.

Till Svenska Dagbladets heder måste anföras att kvalitetsredaktören Hans Ottoson i gårdagens tidning tillhandahöll den svenska betydelsen "beteendeekologi", sammanskrivet och allt. Man kan bara applådera. Tydligen tar han sitt löfte att höja tidningens språkliga status på allvar. Men fy skäms Svenska Akademien ...!

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 september 2009 14:37


I  den senaste utgåvan av Anders Lotssons nyhetsbrev ”Språksamt” under rubriken ”Departement of silly adresses.se” skriver han – och vi citerar med gillande:


"Den andra är att regeringen har polisanmälts för att den inte har e-postadresser på svenska. Våra departement nås på e-postadresser som slutar på till exempel @foreign.ministry.se.

Olle Josephson, docent i nordiska språk och tidigare chef för
Språkrådet, anser att detta strider mot språklagen och har därför polisanmält regeringen. I en intervju i Aftonbladet beskriver han det som 'en skitfråga med stort symbolvärde'. Skitfrågan luktar obstruktion.

Normalt skulle det väl ta några timmar att införa svenska e-postadresser jämsides med de engelska och att sedan se till att mejlen hamnar i samma inkorgar, oavsett om de är adresserade till @utrikesdepartementet.se eller till @foreign.ministry.se.

Intressant är att de svenska domänerna redan finns. Regeringens webbsida finns på
regeringen.se och UD har domänen ud.se. Så det är inte frågan om att regeringen måste köpa loss domänerna från domänroffare för skattebetalarnas pengar.

Regeringskansliet meddelar att 'frågan är under beredning' - sedan hösten 2008. Man kan tro att det gäller en grundlagsändring.”
 


Språksamt nyhetsbrev kan beställas här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 september 2009 20:34


Den 17 augusti berättade vi på denna blogg att den polska nyhets- och samhällsportalen sfora.pl hade noterat Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stads användning av engelskspråkiga beteckningar på bekostnad av svenska. Också Rzeczpospolita, en av Polens större dagstidningar, publicerade i samma veva en nyhetsartikel, ”Szwedski pod kloszem”, av Anna Nowacka-Isaksson. Rubriken betyder ordagrant ”svenska under glaskupan”, d.v.s svenskan befinner sig under särskilt beskydd. Det kanske finns ett passande  svenskt idiomatiskt uttryck. 


Språkförsvaret heter för övrigt Obrona Języka på polska. Tyvärr kan vi inte länka till artikeln. Däremot kan vi utgå från ett tidningsurklipp, som uppmärksamma svensk-polska läsare har skickat till oss.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 september 2009 11:53


Språkförsvaret anordnar en seminarieserie tillsammans med ABF om svenskans ställning i EU och den nordiska språkgemenskapens och finlandssvenskans betydelse för svenska språket. Plats: ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Inträde: 50 kr.                                        


 I.  ”Så spikar vi svenskan i EU!” 19/9 2009 - seminarium om svenskans ställning i EU.


Det finns naturligtvis olika uppfattningar om hur svenskan ska försvaras i EU. Betänkandet ”Värna språken” föreslog att företrädare för Sverige i EU normalt skulle använda svenska när tolkning erbjuds. Detta gick dock regeringen och riksdagsmajoriteten emot, då språklagen antogs den 20 maj i år.


Inledare: Maria Bodner Gröön, konferenstolk; Ulf Holm, Miljöpartiet och f.d EU-parlamentariker samt Birgitta Lindgren, Språkrådet. Möteslokal: Fabiansalen - tid: 13.00 – 15.30


II. "Håller språken ihop Norden?" - 21/10 2009 - seminarium om den nordiska språkgemenskapen


Från Grönland i väster till Karelen i öster. Från Svalbard i norr till strax söder om dansk-tyska gränsen. 8 tidszoner och 25 miljoner människor. Något av de centralskandinaviska språken, danska, norska och svenska, är första eller andraspråk inom ett enormt landområde. Kan detta bestå? Är det ens önskvärt? Vilka motkrafter finns?


Inledare: Sinikka Bohlin, riksdagsledamot och ordförande i Nordiska rådet; Olle Josephson, docent i nordiska språk och f.d chef för Språkrådet; Olaug Rekdal, lektor i norska; med flera. Avstamp med Ana Martinez, författare och estradör. Möteslokal: Beskowsalen - tid: 18.00 – 20.30


III. "Försvinner svenskan i Finland?" - 26/11 2009 - seminarium om finlandssvenskan och åländskan.


Svenska har talats i Finland sedan tidig medeltid och var dessutom administrativt huvudspråk till början av 1900-talet. Men hur står det egentligen till med svenskan idag? Andelen finländare med svenska som modersmål fortsätter att sjunka. Riskerar den att försvinna? Vad görs och vad bör göras för att stärka svenskan i Finland? Och vilket ansvar har vi i Sverige?


Inledare: Andrea Reuter, filmvetare och projektledare på Svenska Filminstitutet; Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma; Reinhold Enqvist, författare; Anders Eriksson, lagtingsledamot och ordförande för partiet Ålands Framtid; samt Ida Asplund, jurist, Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige. Möteslokal: Fabiansalen - tid: 18.00 – 20.30

   

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 september 2009 21:34


Om ni inte har något bättre för er, kan ni alltid göra Aftenpostens frågesport, eller quiz, som det heter på norska nuförtiden. De svenska orden kan ni naturligtvis. De danska och finska orden är betydligt svårare - när det gäller de finska orden är det uteslutningsmetoden som gäller. Jag missade två finska och två danska ord.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 september 2009 22:20

      

Ja, nu tänker jag inte på dem som har engelska som modersmål – utan på alla andra. Igår läste jag nämligen en artikel, ”Sverige femma på toffeltestet” i Anders Lotssons nyhetsbrev ”Språksamt” och erinrade mig en episod från Norge. I samband med en konferens maj 2008 i Oslo stod jag och småpratade om ditten och datten med en norrman i en paus. Plötsligt växlade han ämne och utbrast:
 -  Du måste väl ändå erkänna att norrmän är bättre på engelska än svenskar! 

Det ville jag inte utan sade att danskar, norrmän och svenskar var ungefär lika bra på engelska och att det var omöjligt att avgöra vem som var bäst. Men en sak var jag säker på, nämligen att holländarna var bättre än skandinaverna. Denna slutsats hade jag dragit av en vistelse i Amsterdam under 14 dagar sommaren 2006.

 

Det gläder mig nu att jag hade helt rätt, i varje fall om man utgår från TOEFL-testet, d.v.s Test of English as a foreign language. Alla som vill studera på universitetsnivå i USA måste göra detta test. Den här  listan (som visserligen är från 2000) med testresultaten land för land visar följande rangordning:

 

1. Holland

2. Österrike

3. Danmark

4. Belgien

5. Sverige

6. Västtyskland (finns inte längre)

7. Finland

8. Singapore

9. Norge

10. Indien


Anders Lotsson frågar sig varför finländarna hamnar på sjunde plats, före norrmännen, som ju också talar ett germanskt språk. Det kan finnas flera förklaringar till det, exempelvis att utbildningskraven kanske är hårdare i Finland än i Norge, men detta är naturligtvis mycket svårt att mäta. En annan förklaring är att finländska studenter förmodligen ofta är tvåspråkiga, d.v.s behärskar både finska och svenska. Ju fler språk man kan, desto enklare är det att lära sig ytterligare ett. En iakttagelse som jag gjorde som lärare i SFI var att de arabisktalande som hade lättast för att lära sig svenska, var nordafrikaner, d.v.s marockaner, algerier och tunisier. Orsaken? Oftast behärskade de både arabiska och franska, och ibland även en berbisk varietet, när de kom till Sverige.


Inte heller var svenskarna bäst, som många svenskar tror.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 september 2009 20:23



Enligt uppgift kommer Svenska Helsingforskommittén att byta namn till det helengelska Human Rights Defenders. Förklaring:


"Vi har valt att bara ha ett engelskt  namn för att vi vill signalera att vi är en internationell  organisation och för att inte skapa förvirring. Översätter man ett  namn så uppstår det ofta frågor om huruvida det är samma organisation  som åsyftas i båda fallen."


Ja, tänk vilka problem Förenta Nationerna, Röda Korset m.fl internationella organisationer har. Vad enkelt det vore om de hette United Nations och Red Cross på alla språk! Så mycken förvirring i världen vi slapp!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10
11
12
13
14 15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25 26
27
28 29 30
<<< September 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se