Nordiskt menyspråk är summan av arbetet med 30 nationella rätter från vart och ett av de nordiska länderna. Målet har varit att dämpa inflationen av utländska termer för nordisk mat.

Pådrivaren för detta arbete i Norge är stiftelsen Norsk Matkultur, vars ordförande är Harald Osa.

Han intervjuas i Språknytt nr 4/2009. Han menar att man alltid måste överväga om det går att ersätta ett utländskt namn med ett nordiskt ord.

”- Skal du servere ein kjent utanlandsk rett, må du vurdere om namnet skal stå. Kan det erstattast med eit nordisk ord? Eit viktig val når du tenker på kva gjesten kan vente seg under måltidet. Eit døme: Vichyssoise er ei kald, klassisk fransk potet- og purresuppe. Mitt forslag er å lage ein meny der restauranten kanskje skriv originalnamnet. I underteksten fortel dei kva potetsort og vekstområde som er basis for retten. Eller dei kan gå rett på sak og kalle det «kald krema potet- og purreløksuppe.”

Att ge en maträtt en nordisk benämning är en slags extra garnering och ingenting att skämmas för. Benämningen kan t.o.m slå igenom internationellt.

”Gjestene vil ha noko som stemmer med deira eiga haldning til livet. Vi kan godt ta den store diskusjonen om økologisk er rett eller gale. Det er likevel ikkje poenget mitt: Det er å snakke om rommet som omgir maten vår, og tekstane vi forsyner dette rommet med.

For Osa læt det aller best når lyden frå det nordiske matbordet når fram til andre land. Osas døme er smörgåsbordet til svenskane. Det heiter smorgasbord i språk utan å og tødlar. Like eins er Janssons frestelse det same i ein engelsk, tysk eller for den del indisk meny. Tenk like eins på norske le Skrei, ei merkevare i Frankrike.

- Le Skrei er namnet på eit eineståande produkt frå norskekysten, ein unik torsk. På same vis som parmaskinke er unikt italiensk. Ei parmaskinke kan ikkje omtalast som «spekeskinke» utan å ta ein vesentleg verdi vekk frå denne maten. Du skaper noko meir ved å sette rett namn på eit godt produkt. Der er vi for lite flinke, vi i Norden."

Om man ersätter en för de flesta matgäster oförståelig menybeskrivning med en inhemsk beskrivning, kan det leda till en annorlunda matupplevelse.

”- No har vi fått klippfisk brandade i norske menyar. Brandade er eit uforståelig fransk ord for oss. Franskmennene serverer brandade som ein mos eller ei røre av klippfisk, gjerne med potet. Få skandinavar vil oppleve at retten står for den nordiske smaken. For oss bør retten kanskje omtalast slik:

Osa hentar opp eit ark.

’Klippfisk fra J. Dybvik i Ålesund og fjellmandelpotet fra Oppdal. Luftig potetmos tilberedt med Kviteseidsmør og kremfløte servert med stykker av dampet klippfisk, baconfett og persille.’ 

– Retten er den same. Kva har skjedd? Vi oppfattar han heilt annleis. Dette er kjerna i prosjektet Nordisk mat: Kva vil vi formidle? Skildringa er overordna. Vi på kjøkkenet må tenke over kva råvarer vi vil framheve. Kan vi forsterke bodskapen gjennom språket? Klart vi kan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

UBS

2 februari 2010 09:39

Engelsktalande (speciellt i Storbritannien) har också problem med stavningen av dessa, ta nu t.ex "Vichyssoise", som man omväxlande ser som "Vichyssoise" och "Vichysoisse" - båda stavningarna tycks accepteras där, men vad fransmännen säger tycks dom inte bry sig så mycket om

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad hände? Svar: Verkligheten kom ifatt!     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

    Enkelt, överskådligt och på svenska!   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Björn Dahlman återger denna rapport om Internationella Engelska skolan på Twitter:     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

    Dock inte mer än att rektorn i Landskrona sägs ha ägnat sig både åt kollektiv bestraffning i den högre skolan samt har förnedrat eleverna med urmodiga toalettbesöksregler. Vad gör man inte för att leka engelsk privatskola och låtsas ha läget...

Till och med Ulf Kristersson lyckades avhålla sig ifrån att tala utrikiska eller att skylta engelskt. Svenskan är viktig!             Sunt förnuft   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...