(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Språkrådet flyttar från och med måndag 26 september till nya lokaler vid Danvikstull i Stockholm.

Dagens Nyheter publicerade igår en debattartikel av Metta Fjelkner och Tobias Krantz, i vilken de pläderade för en ökad satsning på tyska och kinesiska i den svenska skolan. I det senaste numret av Skolvärlden följs denna debattartikel upp med en serie artiklar om tyskans ställning i den svenska skolan.

Språkförsvaret har alltsedan sedan sin tillkomst förordat mångspråkighet och att Sverige inte bara i ord ska stödja EU:s målsättning om att alla medborgare bör lära sig två främmande språk förutom sitt modersmål. Dessutom har vi pekat på tyskans betydelse, eftersom Tyskland är Sverige viktigaste handelspartner, liksom att kinesiskan på sikt kommer att bli mycket viktig. Det är bara en tidsfråga innan Kina kommer att uppnå samma BNP som USA, förmodligen runt 2025. Vi går mot en multipolär värld, där de stormakter som har engelska som huvudspråk, inte kommer att vara lika dominerande som förut.  Engelskan kommer givetvis att behålla sin ställning som internationellt lingua franca för lång tid framöver, men en mångspråkig plattform är den enda möjliga helgarderingen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Harald Henrysson berättade i ett tidigare inlägg i denna nätdagbok om en diskussion och en omröstning i P3 om uttalet av euro. Språkrådet har också kommenterat denna händelse:

"Brunchrapporten i P3 ordnade nyligen en omröstning om uttalet av ordet euro.

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Norska Språkrådet lanserar nu ett nyhetsbrev om terminologi, Termposten.

I lördags berättade Carina Burman i Svenska Dagbladet varför man ska lära sig flera språk:

"Litegrann är det som att köpa spännande saker på loppmarknad - man vet aldrig när man behöver fler språk. Med åren har jag fuskat i ytterligare några. Det finns nämligen ännu ett gott skäl att studera språk: litteraturen. Nästan alltid förlorar litteratur i översättningen. Givetvis finns det skickliga översättare som presterar kongeniala översättningar och goda stilister som förmår lyfta en medoker äventyrsroman, men oftast vinner man på att läsa ett verk på originalspråk."

Dessutom begränsar man sin egen horisont, om man enbart är hänvisad till svenska och engelska, när det gäller informationssökning, exempelvis på nätet. EU:s målsättning att EU-medborgarna förutom sina egna modersmål också bör lära sig två främmande språk är en utmärkt målsättning.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Grönköpings veckoblad har intervjuat hr turistchefen hr Napoleon Johnson med anledning av den framgångsrika turistsäsongen i Grönköping. Turistchefen berättar att aldrig har Grönköping haft så många besökare. Förklaringen, enligt hr Napoleon Johnson, är att

"..vårt nya varumärke 'Gronkoping - International Capital of Gothia' i hög grad bidrog till att sätta oss å kartan. Allt som är 'gothic' (götiskt) är populärt i vida kretsar, och staden har formligen myllrat av svartklädda och vitsminkade ungdomar."

När reportern frågar varför varumärket är på engelska, svarar turistchefen:

"Jamen, det är väl självklart. Om man vill att en internationell publik skall spendera tid här måste vi inte bara ha ett budskap med bäring på det globala utan också kommunicera det på ett världspråk. Annars blir det någon annan city som får husera turisterna och casha in på dem."

När en representant för Språkförsvaret söker hr turistchefen Napoleon Johnsson för att ställa några följdfrågor, visar det sig att denne begivit sig iväg till kungliga huvudstaden för att utbyta erfarenheter med Stockholm Visitors Board. Månne upplever företrädare för Stockholm att man blivit bräckt av Grönköping, eftersom Stockholm endast är "the Capital of Scandinavia"?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är egentligen ett rundbrev till DYK-skribenter, men frågan är förmodligen av  allmänt intresse. Texten har redigerats något.

Fram till december 2010 använde jag en urgammal Word97. Min nya kontorsdator med Windows 7, 64-bitars, vägrade att installera en så ålderstigen 16-bitars version av Word. Jag tvingades uppgradera  till Word2010 - med en del alldeles oanade konsekvenser.

Marko rekommenderar att vi ska använda ordbehandlarens rättstavningsprogram. Bra råd -men med några starka reservationer.

När vi skriver in ett ord som är okänt för rättstavningsprogrammet, får ordet en ilsket röd våglinje under sig. Högerklick på ordet ger en flaggmeny med ett antal förslag till rättning. Verkar inget av förslagen vara riktigt? Är du säker på att du stavat rätt? Då finns alternativet "Lägg till i ordlista". Ordet bakas då in i en fil
som vanligen heter "Egenordl.dic". Sedan markeras det inte som felstavat nästa gång du stavar likadant. Känner alla igen den arbetsgången? Bra. Då kan vi gå vidare.

Genom åren som översättare (sedan 1995!) har jag samlat på mig en ganska diger "Egenordl.dic". Den ville jag naturligtvis ha med mig till Word2010. Överflyttningen till nya datorn gick bra. Jag ersatte den nyinstallerade tomma egenordlistan med min lista från Word97.

Döm om min häpnad och fasa, när Word2010 började markera massor av ord som felstavade!! Närmare analys visade att "Egenordl.dic" funkade perfekt. Men det nya rättstavningsprogrammet begriper sig inte på sammansatta ord i svenskan. Ett exempel: bland alternativen till korrekt stavning av ordet "dykplats" föreslår programmet "dyk plats" - alltså med särskrivning! Inte undra på att en särskrivningsepidemi håller på att sprida sig över Sverige! Ett av svenska språkets främsta kännemärken är just att vi kan bilda sammansatta ord - ofta med flera ordled typ "järnvägstjänsteman" (4 led; järn+väg+tjänst+man). Men "kassatjänster" är något helt annat än "kassa tjänster". Och "leverpastejen" är en sak, medan "lever pastejen" ställer frågan om huruvida pastejen är levande. Exemplen kan bli hur många som helst.

Hur ska osäkra skribenter klara sig ur det här dilemmat?
Mitt råd: sätt in mellanslag (blanksteg) där Word vill ha det, men bara för att kolla att de separata ordlederna är rätt var för sig. Foga sedan ihop ordet igen. Radera mellanslaget/mellanslagen och lägg in det sammansatta ordet i ordlistan!

Gamla "Egenordl.dic" från W97 omfattade 797 ord insamlade från 1998 till 2010 (se bifogade "Egenordl_W97.doc"). Nu har jag använt rättstavningsprogrammet i W2010 till översättningarna i 2 (två!!) nummer av DYK (maj och juni). Jag har roat mig med att lägga in alla rättstavade ord som Word ansett vara "felstavade" i ordlistan. Den har svällt betänkligt, till 1053 ord (se bifogade "Egenordl_W2010.doc"). Alltså har 256 ord tillkommit i listan på bara några månader!! Jag lyckades plocka ut nästan allihop (239 stycken) och lägga dem i ett separat dokument (se bifogade "Nytillkomna.doc"). Lägg märke till att i stort
sett alla nykomlingar i listan är sammansatta ord.

Varning, alltså, för att Word2010 markerar många vanliga sammansatta ord som felstavade!

Svenska Akademins Ordlista är nog tyvärr helt bortglömd idag. Rättstavningsprogrammet i Word är i praktiken rättesnöret för hur svenska ska stavas. Hur gör man då om Word stavar alldeles åt pepparn fel? Om Word hugger sönder sammansatta ord i deras beståndsdelar?

Om jag orkar och hinner, ska jag försöka ta upp eländet kring "påtvingade särskrivningar" med Svenska Språkrådet, Nätverket Språkförsvaret och Vetenskapsradion Språket i SR P1. Genom dem kanske det går att påverka Microsoft. Som enskild användare av deras program står jag nog chanslös...


Vilken nytta kan du ha av de bifogade filerna (se anmärkning)? Inom dykningen med dess ämnesområden (teknisk dykning, dykerimedicin, undervattensfoto, biologi, grottor, vrak och så vidare) använder vi en massa specialtermer. Vi kan inte begära att något rättstavningsprogram i världen ska kunna begripa sig på dem. Alltså markerar programmet termerna som felstavade, hur rättstavade de än må vara enligt alla experter på dykning - ända tills vi lagt in specialorden
i vår egen rättstavningsordlista.

I den bifogade "Egenordl_W2010.doc" finns stora delar av dykterminologin samlad. Åtminstone sådant som jag stött på i översättningarna genom åren, och som Words rättstavningsprogram inte lyckats känna igen. OBS: listan är ett vanligt Word-dokument för Word97-2003, inte en fungerande rättstavningsordlista!
Orden måste föras in ett och ett i din egen lista. Annars riskerar du att radera allt som redan finns där.

Gör så här:
1) Öppna "Egenordl_W2010.doc" i ditt ordbehandlingsprogram.
2) Se till att ha valet "Kontrollera stavning medan du skriver" förbockat i Alternativ > Språkkontroll.
3) Förmodligen kommer Word att påstå att nästan alla ord är felstavade.
4) Markera ett ord i taget, högerklicka och klicka därefter på "Lägg till i ordlista".
5) Då sorteras ordet in i din egen "Egenordl.dic".
6) Kolla att den röda våglinjen under ordet har försvunnit.
7) Upprepa punkt 4) med de ord du anser dig behöva (eller så länge du orkar...)

Naturligtvis finns det "proffsmetoder" att öppna och redigera rättstavningsordlistor (.dic-filer) direkt. Men det är lite av ett vågspel. Ovanstående metod är säkrare men åtskilligt mödosammare och mera tidskrävande...

Lycka till med rättstavade artiklar - utan onödiga och/eller påtvingade särskrivningar!

Inge Lennmark
Dykeri & Undervattensfoto
Tolboda Hörnet 70
743 72 BJÖRKLINGE

Tel. 018-37 30 39
Fax 018-37 30 49
Mob 070-207 29 17

E-post: inge (snabel-a) lennmark.se
Webbadress: http://www.lennmark.se

Anmärkning: Kontakta Inge Lennmark om du vill ha de filer som han nämner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På senare tid har mobilappen Wordfeud blivit oerhört populär - den mest populära gratisappen i Sverige. Spelet liknar Alfapet/Scrabble men har egna regler och en egen ordlista, vilket retar "Alfapetpuritaner" enligt en artikel i DN. I Alfapet är Svenska Akademiens ordlista rättesnöre, medan Wordfeuds regler är generösare på så sätt att de tillåter alla böjningar och gentiv. Å andra sidan tillåter inte Wordfeud ord som "ula" och "tut" och inte heller "unnt". Detta stör många som tidigare spelat Alfapet/Scrabble (för en utredning av skillnaden mellan dessa två begrepp, se här). "Som att spela Alfapet med en femårings regler" tycker en. Och ordföranden i Svenska scrabbleförbundet tycker ordlistan är "taskig". Men han deltar ändå i en Wordfeudturnering som anordnas i samband med bokmässan i Göteborg, i syfte att uppmärksamma folk på den klassiska varianten Scrabble. "Vi måste ge oss in och kapa marknadsandelar, dra in de nya ordspelsmissbrukarna och göra dem beroende av vår drog istället", som han skämtsamt säger i DN.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket Språkförsvaret)