Alla inlägg under september 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 september 2011 21:28

 


Språkförsvarets antologi "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" utkommer senare i höst.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 september 2011 13:00

Till Skolverket, Stockholm

Angående de nya kurskoderna i Moderna språk i Gy11

Vid införandet av det nya Gymnasium 2011 har alla kurser fått nya koder. Alla koder / förkortningar baseras på svenska kursnamn, utom i de moderna språken, som baseras på engelska. Ända fram till i år har de också baserats på svenska namn på språk.

Således har exempelvis följande förändringar skett:

Kurskod i gymnasiet fram till 2011 Kurskod i gymnasium 2011
(bas: svenska)                                 (bas: engelska , MOD= modern)

Kinesiska steg 1 KI1301                     MODCHI01
Ryska steg 2 RY1302                         MODRUS02
Franska steg 3 FR1303                      MODFRE03
Tyska steg 4 TY1304                         MODGER04

Vi undrar vad anledningen till de engelska kurskoderna just i språk är? Även kurserna i Moderna språk steg 1-7 hör väl till Gymnasium 2011, som väl veterligen inte finns i några andra länder? De europeiska språknivåerna heter ju inte heller 1-7.

Om betyg skall översättas, vilket gymnasierna länge varit vana vid, har det ju alltid kunnat göras ändå, ofta med förklarande bilagor.

Varför respekteras inte språklagen från 2009 i detta fall vid svensk myndighetsutövning?

Gävle den 11 september 2011

Språkförsvarets styrelse

gm Olle Käll


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 september 2011 19:06

(Texten är hämtad från den norska radions webbplats)


Thomas Alkärr er programleder på P2. Språkteigens lyttere undrer seg over at NRK har programledere som snakker reint svensk på lufta. Radiosjefen sier norsk skal være språket i NRK, svenskene er unntak fra regelen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 september 2011 20:30

För några år sedan läste jag en artikel om uttal av ordet euro. På ett av Forex svenska växlingskontor sade man konsekvent jorå. Kunden tillika skribenten föredrog evro, som stämmer med svensk uttalsnorm. Forexpersonalen sade sig föredra ett internationellt uttal. Vad innebär det? Låt oss se på hur ordet uttalas i EMU-länderna, där valutan ersatt tidigare inhemska valutor.


Ojrå – Tyskland med 82 miljoner invånare.

Örå – Frankrike med 61 miljoner invånare.

Evro – Italien med 58 miljoner invånare.

Eudo – Spanien med 47 miljoner invånare.

Öro – Nederländerna med 17 miljoner invånare.

Evro – Grekland med 11 miljoner invånare.

Ero – Portugal med 11 miljoner invånare.

Örå och öro – Belgien med 11 miljoner invånare.

Ojrå – Österrike med 8 miljoner invånare.

Euro – Finland med 5 miljoner invånare.¨

Eoro – Slovakien med 5 miljoner invånare.

Euro – Slovenien med 2 miljoner invånare.

Euro – Estland med 1,3 miljoner invånare.

Evro – Cypern med 0,8 miljoner invånare.

Ojrå, öro och euro – Luxemburg med 0,5 miljoner invånare.

Jorå – Irland med 4 miljoner invånare.

Jorå och ewro – Malta  med 0,4 miljoner invånare


Irland och Malta, dessa små länder med en dryg procent av invånarantalet inom valutaunionen, skulle således bilda norm för uttalet. Det godtar nog knappast de övriga 99 procenten av befolkningen. De tycker nog som jag, att man ska ta seden dit man kommer, vilket i Sverige är detsamma som att säga evro.


Svensk uttalsnorm av eu är dock inte entydig, den beror på sammanhanget. Europa uttalas Europa eller Eropa, terapeut terapeft och neuros nevrås. Neutrum, leukemi, teuton, veum och reumatism är några andra eu-exempel.


Att i enlighet med Forex uttala dessa ord Joropa, terapjot, njorås, njotrum, ljokemi, tjotån och vjåm blir direkt löjeväckande. Rjomatism klarar vi inte ens av.  


Jo’rå, evro ska’re va!


Gunnar Lund


PS. Texten kommer att ingå i en planerad bok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 12 september 2011 13:57


Sveriges Radio P3 genomförde nyligen en omröstning om uttalet av valutan euro - se också föregående inlägg. Ingen webbomröstning är egentligen representativ – enbart för dem som råkar känna till den. Du kan motivera ditt val genom att kommentera detta inlägg.


a)      Den bör uttalas som ”jorå”, d.v.s med engelskt uttal.

b)      Den bör uttalas som ”evrå”, analogt med nevrolog, eftersom betoningen

         ligger på första stavelsen.

c)      Den bör uttalas som ”eurå” med hörbart svenskt-norskt ”u”, analogt med

         Europa.

d)      Den bör uttalas som ”erå”, d.v.s det andra fonemet hörs inte.

e)      Den bör uttalas som ”eorå” som finlandssvenskarna gör.

f)       Den bör uttalas som ”åjrå” på tyskt vis.

g)      Jag har ingen bestämd uppfattning.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 september 2011 12:41

I veckan togs frågan om uttalet av valutan euro upp i radio.

Jag vet inte om detta behandlats tidigare av Språkförsvaret. De efterföljande inläggen klargör på olika sätt det orimliga i att använda engelskt uttal, som bl a vår förre statsminister gjorde. Tyvärr föredrar i en liten opinionsundersökning på webbplatsen de flesta ”jorå”.

Själv tycker jag att engelskans dominans knappast skulle kunna framstå klarare, än om vi i en framtid skulle få euro som vår valuta och i motsats till alla andra länder använda ett utländskt uttal. I så fall är det för mig ett gott skäl att rösta nej till valutaunionen!

Harald Henrysson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 september 2011 21:44

Lingvistbloggen skriver Östen Dahl:


Per-Åke Lindblom upprörs på Språkförsvarets blogg över att Skolverket har ’infört engelskspråkiga kurskoder’ för språkämnena på gymnasiet. Man kallar till exempel tyska för ’ModGer’ och franska för ’ModFre" där ’Mod’  står för ’moderna språk’. Skolverkets representant säger att man följer ’internationell standard (ISO 639) för kodsättning av språk’, men Per-Åke tycker inte att detta är en godtagbar förklaring och undrar vad det kan finnas för ’tungt vägande skäl för denna ’reform’.


Nu kan man till att börja med konstatera att ISO 639 faktiskt är den internationella standarden för språkkoder, och jag har lite svårt att förstå att det kan vara fel att använda den, lika lite som andra liknande internationella koder, som till exempel de som finns för länder.”


För det första: Vad har den internationella standarden för språkkoder och kurskoder på gymnasienivå med varandra att göra?


För det andra: Kurt Nilsson, undervisningsråd, skrev så här: ” Skolverket har valt att följa internationell standard (ISO 639) för kodsättning av språk. Koden talar också om inom vilket ämne kursen har lästs.” Dessa satser konstaterar bara fakta; de förklarar inte varför dessa språkkoder införts. Om någon frågar mig, varför jag har besvarat detta inlägg av Östen Dahl och jag svarar ”jag valde att besvara Östens inlägg”, så blir ingen blir klokare av detta svar. Om jag däremot svarar att jag anser att skälet är att Östen sår förvirring, så har jag åtminstone angett mitt motiv.


För det tredje: Samtliga kurskoder, även i språkämnena, på grundskolan liksom alla ämnen förutom språkämnena på gymnasiet är fortfarande svenskspråkiga. Förändringen vad gäller språkämnena på gymnasiet inträffade i år. Se nedanstående exempel:


Kurskod i gymnasiet fram till 2011                            Kurskod i gymnasium 2011

(bas: svenska)                                                             (bas: engelska , MOD=        modern)


Kinesiska steg 1                  KI1301                                MODCHI01

Ryska steg 2                       RY1302                               MODRUS02

Franska steg 3                    FR1303                               MODFRE03

Tyska steg 4                       TY1304                               MODGER04


För det fjärde: Östen Dahl tar själv upp andra exempel och påvisar Skolverkets inkonsekvens.


För det femte: Det vore en annan sak om det fanns ett tvingande, praktiskt skäl för denna ”reform”.  Min fråga är: Kräver utländska universitet fr.o.m 2011 att svenska studenter på sina ansökningshandlingar och i bifogade betygsdokument ska ange kurskoderna enligt ovan? Vad säger MODGER04  ett tyskt universitet eller MODFRE03 ett franskt universitet? Har Tyskland  och Frankrike ens samma stegsystem som i Sverige? Om jag inte är helt felunderrättad måste svenska studenter som söker sig till amerikanska och brittiska universitet under alla förhållanden genomföra språktester, oavsett vad deras svenska betyg, med eller utan internationella språkkoder, säger. Det var i och för sig några år sedan, men min mellandotter var i varje fall tvungen att klara ett språktest innan hon kunde börja studera vid en engelsk högskola.


Summa summarum: Om Skolverket kan prestera ett bärande skäl, så måste kanske jag och andra bita i det sura äpplet.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 september 2011 14:41

Medlemmar i Språkförsvaret noterade nyligen att Skolverket hade infört engelskspråkiga kurskoder (1) för språkämnena på gymnasiet. Inom grundskolan är de fortfarande svenskspråkiga. Övriga ämnen på gymnasiet är också svenskspråkiga. Det betyder att tyska numera har koden ModGer, franska ModFre etcetera. I vissa fall sammanfaller de engelska språkkoderna med de svenska, exempelvis ModSpa (spanska).


En medlem lyckades till slut få ett svar från ansvarigt undervisningsråd, Kurt JL Nilsson, som skrev:


”Skolverket har valt att följa internationell standard (ISO 639) för kodsättning av språk. Koden talar också om inom vilket ämne kursen har lästs.”


Detta svar innehåller dock ingen förklaring till varför Skolverket anser att det är dags att införa engelskspråkiga kurskoder. "Har valt" är ett konstaterande av faktum, ingen förklaring. Internationell standard för kodsättning av språk och kurskoder är två olika saker. Skolverket måste väl ha haft ett tungt vägande skäl för denna "reform"? Har utländska universitet börjat kräva att svenska studenter använder engelskspråkiga kurskoder i samband med ansökningar till dessa universitet?


Har Skolverket en sakligt övertygande förklaring till de engelskspråkiga kurskoderna, måste den naturligtvis accepteras.


Per-Åke Lindblom


1) Du hittar språkkoderna i högerspalten på denna sida: http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/studievagskoder-sprakkoder-1.116549

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6
7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26 27 28 29 30
<<< September 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards