Direktlänk till inlägg 5 augusti 2012

Att kunna skilja på huvudsak och bisak

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2012 19:16

Helena Englund Hjalmarsson har skrivit en kommentar i bloggen "Pratbubblor" till Leif V. Erixells artikel "Anglofieringen har nått löjets gräns" i Resumé 9/7 2012. Hennes inlägg gjorde mig fundersam, samtidigt som det väcker en del frågor.


Hon skriver att ”Språkförsvaret har länge drivit hetsjakt på inslag av engelska i logotyper och reklamtexter”. ”Hetsjakt” är ett mycket märkligt ord i sammanhanget. Det för tankarna till jägare, som sitter i helikoptrar eller på snöskotrar, och som skjuter djur, som inte har en chans att försvara sig. Detta har inte ens en avlägsen likhet med de verkliga styrkeförhållandena i detta sammanhang. Det är inte precis några resurssvaga aktörer, som Språkförsvaret exempelvis har gett sig på med sina JO-anmälningar: regeringen, Luftfartsverket, Stockholm stad, Kristianstads kommun och tre högskolor. När vi kritiserar engelska i logotyper och reklamtexter fokuserar vi förutom på myndigheter på stora företag (som det inte är relevant att JO-anmäla, eftersom de inte omfattas av språklagen). Jag kan inte påminna mig att vi någonsin utlyst ”skottpengar” på småföretag. Språkförsvaret är inget stort, styggt nätverk med gott om resurser. Det enda vi förfogar över är – argument.


Hon skriver vidare ”att namnet Erixell också kan verka lite löjligt plus det faktum att han är VD för ett företag med det engelskklingande namnet Dreamforce Infomedia stärker inte direkt hans ethos”.


Detta är väl knappast sakargument utan bara ”högst subjektivt personligt tyckande”? Jag förstår inte riktigt vad som är problemet med hans efternamn. Efternamnsledet –ell i svenskan lär vara en försvenskad form av den latinska importen –elius (som i Hazelius, Brandelius etc.). Det finns en hel del efternamn i svenskan, som är konstruerade enligt denna modell, bl.a Arnell, Danell, Frisell, Gardell, Leksell, Lenell, Rhyzell, Rydell, Sundell, Thorell, Trosell, Widell, Wiksell, Wådell och Åsell.  Vad kan hans efternamn ha att göra med innehållet i artikeln? Detsamma gäller namnet på hans kommunikationsbyrå, Dreamforce Infomedia. Detta företag startades 1993; det är kanske så enkelt att Erixell har ändrat uppfattning om språkfrågor sedan dess. För övrigt kommenterar Erixell namnvalet av byrån redan i artikeln; han är tydligen förberedd på invändningen.


Hon skriver slutligen:


Och så var det den där lilla detaljen med anglofiering. Tänk om han hade tagit reda på att det brukar heta anglifiering eller möjligen anglisering. Man behöver nästan en skämskudde här.”

 

Inte ens här finns det facit, som uttryckligen stipulerar vad som är rätt eller fel. Anglifiering ger 157000 träffar på Google, medan anglofiering och anglisering ger 10700 respektive 6370 träffar. Den enda variant som återfinns i SAOL är anglisering, medan anglifiering enligt tillförlitliga uppgifter är på väg in i nästa upplaga. Jag föredrar anglifiering, vilket också de flesta skribenter med anknytning till Språkförsvaret verkar göra.


Men valet av ett mindre vanligt uttryck, eller ett grammatiskt fel eller stavfel, bör inte påverka bedömningen av artikeln som helhet. Huvudsidan med artikeln är att skribenten är reklamman, att artikeln har publicerats i reklambranschens tidning, att 81 % av de som röstade om artikeln, gillade den och att han vågar hänvisa till Språkförsvaret som resurs. Det är som att svära i kyrkan.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

Östen Dahl

6 augusti 2012 13:22

Per-Åke, jag tror du har missat poängen i Helena Englund Hjalmarssons inlägg. Som jag uppfattade det ville hon säga att om ens huvudargument är att någonting är löjligt så riskerar man att samma argument riktas mot en själv. Det är tämligen uppenbart att Leif Erixell kastar sten i glashus fast du verkar vilja ta hans val av namn på sitt företag i försvar. Det är inte bara företagsnamnet för övrigt. Som en kommentator på Resumésajten konstaterar öppnas hans hemsida med texten "Välkommen till Dreamforce. Du är i trygga händer. Let's do magic." Den engelskspråkiga delen av sajten verkar dessutom vara översatt med Google Translate. Vissa meningar är närmast obegripliga, till exempel:

"You must have an identity that makes you stand out to you, do not be confused with others, and that one can not profit from your good name (registration and trademark protection)."
"Does the material a single line, so you as the sender is clear and understood as consistent?"

... men som det också står:

"It is important to have a design that captivates the audience, but if you have badly written texts, in your marketing materials, you are only halfway. In fact, you are self destructing."

Indeed.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

7 augusti 2012 21:50

Östen,
nej, jag har inte missat ”poängen” i HEH:s inlägg. Jag förstår den mycket väl. Såvitt jag vet har det under de senaste sju åren, d.v.s så länge Språkförsvaret systematiskt bevakat webben och letat efter artiklar som handlar om svenska språket, inte förekommit någon liknande artikel riktad mot varumärken och sloganer på engelska, skriven av en reklamman, och som publiceras i Resumé, vars läsare är särskilt intresserade i reklam. 81 % av dem som röstade om artikeln gillade den och bortsåg alltså från ”kasta-sten-i-glashus”-aspekten. I det läget fokuserar HEH på hans språkliga förflutna och hans nuvarande språkbruk och kräver indirekt att det ska vara fläckfritt. Min uppfattning är att man ska uppmuntra denna och andra liknande artiklar i framtiden av reklamfolk. Detta vore en välkommen kursändring inom reklambranschen. Erixells artikel är skriven utifrån ”rätt sida om barrikaden”
Jag försvarar inte hans namnval på företaget utan menar att gjort är gjort; det är historia. Skulle Erixell ha ändrat företagsnamnet innan han skrev artikeln? Som han själv påpekar är ”den genomsnittliga livslängden på ett aktiebolag enligt SCB… för övrigt endast ca 10 år (för reklambranschen torde man kunna dra av ytterligare något år)”. Hans artikel fokuserar f.ö heller inte i första hand på kommersiell reklam utan på den marknadsföring, som bedrivs av myndigheter, ofta i samarbete med företag (”East Sweden”) och som yttrar sig namngivning på engelska av byggnader, anläggningar, projekt och arrangemang. Dessa aktörers genomsnittliga livslängd överstiger säkert 10 år och i många fall finansieras de av skattebetalarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 sept 08:00

Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat:   ”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 15:00

(Texten är hämtad från webbplatsen Kahlo)   2021 åker komikern David Sundin ut på Sverigeturné med sin första stora egna standup-föreställning – Nya svenska ord. David är en av Sveriges just nu mest älskade tv-personligheter och med Nya sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 11:49

Programmet ”Språket” sände igår ett inslag om medicinsk svenska. Från presentationen:   ”På sjukhus trängs språken – medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 12:00

(Texten är hämtad från Språknytt nr 3/2020)   Den nye språkloven, hovedtemaet på Språkdagen 2020, er nå til behandling i Stortinget. Her er hovedpunktene.   Hovedmålet for språkpolitikken er å sikre at norsk språk brukes og fungerer godt på a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 08:00

  (Denna nätdag är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se