(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Varannan måndagsmorgon i höst kan du ta del av SVT:s språkskola, som görs i samarbete med Språkrådet.

Åtminstone ordet teknologi. Eller åtminstone i fel sammanhang.

Veckans guldstjärna får gå till Susanna Baltscheffsky, nytillträdd chefredaktör för Ny Teknik. Så här säger hon bland annat i introduktionsintervjun: ”Och jag kan skillnaden mellan teknik och teknologi (som betyder läran om teknik)”.

Det är mer än vad man kunde säga om den serie av företrädare hon hade på den posten. De verkade alla tillhöra den bokstavstrogna anglicistiska falangen som ba'f'att ordet "technology" på engelska används i den svenska betydelsen ”teknik" tror att det på svenska i stället ska översättas till ”teknologi”. Bara hårsmånen från att Ny Teknik skulle ha namnändrats till Ny Teknologi, antagligen.

-cj

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Dövas Tidning publicerade i juni ett specialnummer om teckenspråk – Allt om teckenspråk.

Utbildningsradion sände idag det första programmet i serien "Mer än ett språk". Ur programpresentation:

"Efter århundraden av förtryck beslutade Sydafrikas parlament att göra elva av landets språk till officiella språk. I ett mångkulturellt samhälle där många svåra frågor kring fattigdom, arbetslöshet och upprättelse dagligen måste lösas har rätten till det egna språket blivit en grundbult i att skapa en enad och hållbar nation."

 

Programmet är tillgängligt på nätet t.o.m. fredag 21 februari 2014.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Dagens Nyheter berättar idag:

"Det är inte alltid lätt att förstå sig på myndighetssvenska. Företaget Språkkonsulterna fick svar på sin ansökan hos Patent- och Registreringsverket, PRV. Men inte ens de förstod vad det stod."

Läs vidare här vad saken gällde!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Språkrådets webbplats)

Det finns för få tolkar och översättare, och för få som är auktoriserade. Därför behövs nu en översyn av regler och samordning för tolk- och översättningstjänster, skriver Ann Cederberg på DN debatt.

Guro Refsum Sanden recenserade "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring" i Sprogmuseets blogg den 16/8. Hon skriver inledningsvis:

"Hva er årsaken til at engelsk blir brukt i reklame og markedsføring av annonsører i det svenske markedet? Dette er tema for antologien Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring, utgitt av den svenske ideelle organisasjonen Språkförsvaret, som kjemper for og forsvarer bruken av det svenske språk i Sverige. Antologien består av 18 innlegg fra bidragsytere med ulik bakgrunn; en blanding av forskere, skribenter og representanter fra reklamebransjen deltar i diskusjonen med forskjellige innfallsvinkler og synspunkter. I tillegg til de svenske forfatterne, som i all hovedsak diskuterer reklamesituasjonen i Sverige, har også profiler fra Norge, Nederland og Tyskland deltatt med erfaringer fra disse landene respektivt.

Det er ingen tvil om at boken reiser mange interessante og viktige spørsmål. Reklame og markedsføring er en del av det offentlige rom man vanskelig kan unngå; ikke bare formidles reklame gjennom en rekke forskjellige kanaler og medium, som forbrukere må vi også forholde oss til den i form av hverdagslige produkter og merkevarer. Man kan derfor argumentere for, at det språket som benyttes av annonsører har påvirkningskraft utover vårt handlingsmønster som rene konsumenter – det påvirker oss også som språkbrukere, gjennom praksis og holdningsdannelser. Dette later til å være utgangspunkt for majoriteten av bidragene, og en hel rekke eksempler listes opp for å dokumentere omfanget av engelskbruken. Et amerikansktalende får ved navn Frank, som reklamerer for teleoperatøren Tele2, er et eksempel som går igjen i flere av tekstene. Et annet eksempel som nevnes er slagordet 'Stockholm – The capital of Scandinavia', som av naturlige årsaker kan vekke harme også utenfor Sveriges grenser."

Läs vidare här! Samtliga recensioner och omnämnanden finns samlade i denna sektion.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av alla bidrag till musiktävlingen "Svensktoppen nästa" (troligtvis några hundra)  har Sveriges Radios jury nu tagit ut  åtta låtar till finalen i Göteborg den 25/8. Av dessa åtta finalister är endast en låt på svenska. Jag tycker det är mycket underligt.  Just nu ligger fem låtar på svenska överst på Svensktoppen och så vitt jag vet så brukar svenska låtar ligga bra till där. 

Jag har följt  musiktävlingen (Svensktoppen nästa) lite grann och det positiva i år var att en hel del unga musiker sjöng på svenska. Att man valt ut så många engelska finalister kan eventuellt  bero på att vinnaren får en chans både till Svensktoppen och Eurovisionen, men jag tycker inte att det argumentet håller.

Mvh,

VPZ

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)