(Denna text är hämtad fran Språkrådets webbplats)

I en ny bok från Språkrådet ges en lägesbeskrivning av området översättning och tolkning.

Den 23 april uppmärksammade Språkförsvaret reklamskribenten Ulrika Goods förslag om att införa svenska alternativ till de vanliga sms-förkortningarna. Till exempel JSPM (=jag skrattar på mig) i stället för det vanliga LOL. NNGSPTL=nä nu går skam på torra land. Anders Lotsson har nu lagt in ett urval av förslagen på hennes webbsida i Computer Swedens ordlista. 

Computer Swedens ordlista är naturligtvis mycket användbar för den som är såväl data- som spraknörd.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad fran Språkrådets webbplats)

I en skriftlig fråga till kulturministern föreslår riksdagsledamoten Gunilla Carlsson (S) att Kulturrådet ska ges ansvaret att främja den teckenspråkiga kulturen.

Språk och kultur hänger samman. Men dagens kulturinstitutioner har begränsade kunskaper om den teckenspråkiga kulturen. Därför är det viktigt att en myndighet har ett övergripande ansvar för den teckenspråkiga kulturen, anser Gunilla Carlsson (S) i Hisings Backa. Hon menar att Kulturrådet kan ges detta uppdrag. Gunilla Carlsson är samtidigt kritisk till att frågor som rör teckenspråkiga ofta sorteras under etiketten ”funktionsnedsättning”, när det i själva verket handlar om språk- och kulturfrågor.

I svaret från kulturministern framgår det att regeringen inte anser att det behövs någon särskild myndighet för den teckenspråkiga kulturen. I stället anser man att kulturpolitiken bäst sköts av flera myndigheter i samverkan. Kulturministern slår i sitt svar dock fast att den teckenspråkiga kulturen och dövas historia är en del av det svenska kulturarvet.

Läs fråga och svar på riksdagen.se.

(Denna nätdagbok ar knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika i Dagens Nyheter slår Malin Ullgren ett slag för läsning av översatt skönlitteratur, även om man är bra på originalspråket, dvs engelska för de flesta svenskar. Hon konstaterar att många läser romaner på originalspråket eftersom man är bra på engelska, och tillägger: "Ändå är jag osäker på om originalspråksläsningen alltid är den överlägsna läsningen. För även om man förstår vad orden och meningarna betyder - innebär det att man också lyckas översätta stämningen, känslan, korrekt? Är inte risken att ett avstånd uppstår; att det blir ett hörande av intressanta språkljud, snarare än ett lyssnande som följer orden hela vägen?" Hon konstaterar att det finns en tröskel mellan det språk man bara behärskar och det språk man är en del av, språket man tänker och drömmer på.

Hon exemplifierar genom att berätta den dråpliga historien om vad som tilldrog sig på ett seminarium med en brittisk expert på DH Lawrence. Som litteraturstudent och deltagare i seminariet hävdade hon att det inte fanns något våldsamt i författarens roman "Söner och älskare, utan pladdrade på om att det fanns en sådan tyngdlöshet i romanen, för att använda hennes egna ord. När Lawrencekännaren invände att huvudpersonen dödar sin egen mamma, blev hennes svar: "Mm, jo, men det är ju på engelska.  Allt blir så fint på engelska."

Malin Ullgren sätter här fingret på en attityd som otvivelaktigt delas av många i Sverige. Den ligger till exempel säkert bakom namngivningen på engelska av så många varor, platser, byggnader, evenemang och företeelser. Tillfrågade om språkvalet brukar de ansvariga producera några luddiga och lama argument om det nödvändiga i användningen av engelska, när det i själva verket inte finns något rationellt skäl. Det outtalade, bakomliggande synsättet är just att "Allt blir så fint på engelska".

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Måndagen den 5/8 slogs besöksrekordet för denna nätdagbok: 1667 besökare. Detta placerade ocksa Språkförsvarets nätdagbok högst bland alla bloggar, som är knutna till denna portal, Bloggplatsen.

Anledningen? Ovanligt många tycks ha sökt på frasen "quantum of solace", titeln på en James Bond-film. Det finns åtta inlagg i nätdagboken, som innehåller frasen "quantum of solace", bl.a denna. Någon sida omnämnde eller länkade till något av dessa inlägg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

EU-projektet Medisign, som Stockholms universitet medverkat i, har fått utmärkelsen European Language Label 2013.

I en artikel i dagens Sydsvenska Dagbladet berättar Per Gahrton om att Sveriges Ornitologiska Förening har bytt namn:

"Sveriges Ornitologiska Förening ska nu heta Birdlife Sverige. Inte Birdlife Sweden. Beslutet om denna namnändring betecknas i Vår Fågelvärld nr 3/13 som 'det kanske viktigaste stämmobeslutet'. Ingen förklaring ges. Vad är poängen med en språklig skvader som Birdlife Sverige? Ska tidningen nu heta Our Birdvärld?"

Föreningen kanske har upptäckt att fåglarna talar engelska?

(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)