Alla inlägg under mars 2019

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2019 08:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Fredag 26 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Temat för i år är "språkliga rättigheter". Anmäl dig nu! 


Språkrådsdagen är till för dig inom myndighet, kommun, universitet, skola, bibliotek och medier – såväl som för dig som är språkintresserad. I år firar språklagen tio år, det lyfter vi fram med temat ”språkliga rättigheter”. Vi uppmärksammar särskilt de nationella minoritetsspråken, men också allas rätt till svenska och andra språk.


Ur programmet:
Olle Josephson: Om språkliga rättigheter.
Maria Bylin: Om olika språks synlighet i det offentliga rummet.
Lina Stoltz: Om generationen som inte lärde sig meänkieli.
Astrid Skoglund: Om hur domar framställer kvinnor och män.
Maria Rydell: Om sfi och nationell och global påverkan.
Åsa Henningsson: Om språkliga rättigheter för döva.


Kulturminister Amanda Lind delar ut Minoritetsspråkspriset och Klarspråkskristallen. Klarspråkskristallens vinnare berättar om hur deras klarspråksarbete bedrivs.


Dessutom delas Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning ut.


Konferensen äger rum på Scandic Klara, Stockholm. Anmäl dig senast  15 april.


Anmälan

Här anmäler du dig till Språkrådsdagen 2019


Läs mer

Här kan du läsa mer om Språkrådsdagen 2019


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Språkförsvarets webbplats länkade den 11/3 2019 till en essä av George Orwell, mest känd kanske för framtidsromanen ”1984”, från 1946. Essän innehåller många godbitar, eftersom den riktar sig mot bludderspråk, ett språk som syftar till att dölja att författaren egentligen inte har så mycket att säga, egentligen menar något annat eller bara vill anlägga några rökridåer. Citatet nedan, en fotnot i essän, kan tjäna som smakprov på att pråla med språket:


”An interesting illustration of this is the way in which the English flower names which were in use till very recently are being ousted by Greek ones, snapdragon becoming antirrhinum, forget-me-not becoming myosotis, etc. It is hard to see any practical reason for this change of fashion: it is probably due to an instinctive turning-away from the more homely word and a vague feeling that the Greek word is scientific.”


"En intressant illustration av detta är det sätt på vilket de engelska blomnamnen som användes tills helt nyligen trängs undan av motsvarande grekiska, lejongap  blir antirrhinum, förgätmigej  blir myosotis etc. Det är svårt att se några praktiska skäl till denna modeförändring; den beror förmodligen på ett instinktivt avståndstagande från det mer anspråkslösa ordet och en vag känsla att det grekiska ordet är vetenskapligt. "


I Sverige prålar man nuförtiden inte med grekiska utan med engelska ord. Motivet är knappast att de engelska orden skulle uppfattas som mer vetenskapliga än de svenska, även om det förekommer också (se diskussionen om "accountability" i denna nätdagbok). Det är snarare att vederbörande vill pråla med att de befinner sig i modernitetens framkant eller är speciellt internationella  (trots att de som är verkligt internationella i så fall anstränger sig för att lära sig fler främmande språk än engelska).


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En något förbisedd faktor i den galopperande anglifieringen av svenskan är intåget av den mönsterbildande engelska obestämda artikeln. Lite märkligt kan man tycka, eftersom bruket av obefogad (ur svensk synpunkt) obestämd artikel i engelskan gicks igenom tidigt i engelskundervisningen i skolan.


Betrakta följande tänkta konversation:


John Doe: – What's Zeke's profession?

Joe Sixpack: – He's a carpenter.


På traditionell standardiserad rikssvenska:


– Vad har Zeke för yrke?

– Han är snickare.


På nysvengelska blir svaret i stället:


– Han är en snickare.


En slumpmässigt vald ("random") artikel i någon av våra vanligaste dagstidningar innehåller med hög sannolikhet ytterligare exempel. Läs, och ha burken med blodtryckstabletter inom räckhåll!



-cj

(inledningsförande på offentligt möte i Malmö den 12 mars)

 

Språkförsvarets minimiplattform är enkel. Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad. Vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret är partipolitiskt obundet och tar inte ställning i partipolitiska frågor. Det må gälla regeringsfrågan, utrikespolitik, försvarspolitik, skattepolitik eller invandrarpolitik. Vi bedömer alla riksdagspartier utifrån vår egen minimiplattform. Språket står över klasserna och därmed även partierna. Språkförsvaret samarbetar med de politiska partierna helt och hållet utifrån våra egna premisser. När diskussionen om en svensk språklag startade 2005, stödde vi de borgerliga partierna, som tog upp vår idé. När den borgerliga regeringen lade fram en språkproposition 2009, stödde vi Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ändringsförslag.


När det gäller mångspråkighet innefattar detta att vi anser att alla svenska medborgare bör lära sig två främmande språk, respekt för minoritetsspråken i Sverige och rätten till hemspråksundervisning. Den mellannordiska språkförståelsen innebär att språkområdet utvidgas med ytterligare runt 11 miljoner människor.


Språkförsvaret ägnar sig i första hand åt statusvård, d.v.s svenskans ställning i samhället. Men eftersom engelskan är det språk, som påverkar svenskan mest, bekämpar vi också onödig svengelska och onödiga anglicismer, ett symptom just på engelskans framträngande.


När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår huvuduppgift att verka för en språklag, som slog fast svenskans ställning som huvudspråk och det gemensamma kittet. En sådan lag antogs också av en enhällig riksdag 2009.


Språklagen var ett framsteg. Exempelvis lyckades det att med hjälp av språklagen att ersätta regeringskansliets engelskspråkiga e-postadresser med svenskspråkiga och att garantera att forskare hade rätt att skriva forskningsansökningar på svenska liksom att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan. Men språklagen är också behäftad med brister. Dess räckvidd är begränsad och den innehåller inga sanktioner och det är ingen kombinerad rättighets- och skyldighetslag. Språklagen omfattar endast det allmännas kärnområde, som definieras som ”sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär”.


Språkförsvaret har vid upprepade tillfällen prövat räckvidden via JO-anmälningar. Det är fullt möjligt för ministrar att hålla tal på engelska på svensk mark utan att dessa finns översatta till svenska; fullt möjligt för en myndighet som Luftfartsverket att döpa om alla flygplatser till Airport; fullt möjligt för kommuner att lansera varumärken som ”Stockholm – the Capital of Scandinavia”; fullt möjligt för en nyinstiftad myndighet som Myndigheten för digital förvaltning att i första hand använda en engelsk förkortning DIGG (Digital governance).


Språklagen reglerar inte alls undervisningsspråket inom skolväsendet eller inom högskolan. På grund av friskolereformen är det möjligt att starta engelskspråkiga skolor, exempelvis Internationella Engelska Skolan, där hälften av undervisningstimmarna sker på engelska inom grundskolan och 90 procent på gymnasienivå. Detta är ett skattefinansierat språkbyte. Forskning visar att dessa elever bara blir marginellt bättre i engelska, men sämre på svenska i jämförelse med elever som följer traditionell undervisning.


Språklagen försöker inte alls reglera språkanvändningen i den privata sektorn. Engelskans expansion inom det offentliga rummet är särskilt påtaglig. Reklaminslag och annonser kan vara helt på engelska eller svengelska; intervjuer på engelska i radio och tv översätts summariskt; filmtitlar på engelska översätts ofta inte, ja, t.o.m filmtitlar på icke-engelskspråkiga filmer översätts till engelska – se den danska filmen ”En kongelig affäre”, som översattes till ”A royal affair” i Sverige.


Språkförsvaret är bestämda motståndare till en låt-gå-inställning i språkfrågan. Det sägs att språket hela tiden förändras, vilket i och för sig är sant. Men det betyder ju inte alla förändringar är av godo. Det minsta man kan göra är att inta en medveten hållning till språkliga förändringar och diskutera dessa. Annars överlåter man tolkningsföreträdet till dem som medvetet eller omedvetet släpper in engelskan på alla fronter.


Engelskan är världens just nu viktigaste lingua franca, ett högstatusspråk, som utövar ett mycket intensivare inflytande på svenskan är lågtyskan någonsin gjorde på tidig medeltid. Det lågtyska inflytande har fortfarande efter hundratals år ännu inte påverkat en perifer språkvarietet som älvdalska eller en dialekt som överkalixmål på något avgörande sätt.


Påverkan från engelskan är bara ett knapptryck borta på internet och når hela Sverige på några sekunder.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Googla på ”Shared Reading” och nyanlända! Läs till exempel på https://www.folkuniversitetet.se/Har-finns-vi/Uppsala/studiecirklar-och-kulturarrangemang/shared-reading/ där skriver man bland annat ”Inom projektet utbildades i november 2018 fyra Shared Reading-ledare. Alla ledare har startat grupper för nyanlända.”


I vilket annat land på jorden skulle man ha ett engelskt namn på verksamhet riktad till bland andra personer som håller på att lära sig landets språk?


Varför inte kalla verksamheten som säkerligen skulle kunna vara både trevlig och lärorik för vem som helst ”Läsa Tillsammans”?


Annika Rullgård


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2019 08:00

Inser man inte det som svensk "reklamare" är man (ursäkta uttrycket) ett...

 

Sunt förnuft 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 mars 2019 21:27

 

..appliceras på språkfrågan, där många av våra folkvalda inte verkar vilja se några moln alls på himlen när det gäller engelskans ofta totalt onödiga och omotiverade anstormning!


Gemene man (och kvinna) har dock också ett ansvar för att vakna ur sin naiva törnrosasömn.


Ju mer engelska vi låter passera, desto sämre för vårt språk!


Vill ni att även era barnbarn ska kunna leva sina liv på ert modersmål (svenska), så är det hög tid att sparka av er täcket, kliva upp ur sängen, ta er en rejäl kopp starkt morgonkaffe, samt att börja att tillämpa "Stopp-och-belägg-metoden" på språkfronten. Idag!

 

Per-Owe Albinsson,

"Livstidsmedlem" i Språkförsvaret


(Denna nätddagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 mars 2019 11:41

På Språktidningens hemsida går det att läsa om en studie där man jämfört hur elever som förutom svenska har en del engelska som undervisningsspråk jämfört med elever som har all undervisning på svenska, Enligt artikeln skulle elever gynnas av att till viss del ha undervisning på engelska men skillnaden kanske beror på urvalsförskjutning. Behöver jag säga att studien är presenterad i en bok på engelska eller gissade ni att det var så?


Men, men detta var resultatet av en, säger en, studie. När något nytt presenteras utifrån resultat från en enda studie ska man vara misstänksam. Det finns en intressant artikel på Slate Star Codex  som tar upp hur fel en enstaka studie kan peka på grund av urvalsförskjutning. Visserligen är artikeln på engelska men innehållet är läsvärt ändå. Titeln på artikeln är Varning för den som tror på enstaka studier. Språktidningen och annan massmedia borde ta till sig vad som sägs i artikeln om faran med enstaka studier och inte publicera något som bygger på enbart en enda studie utan vänta tills någon gjort om försöket åtminstone en gång.


Om det finns några fördelar för elever att ha undervisning på engelska i en del ämnen återstår att visa.

 

Annika Rullgård

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se