Foto: Ulrica Falk

hos XXL på Hamngatan i Stockholm.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...än det fåniga "Stockholm - the Capital of Scandinavia".

En av punkterna i Riskmålsforbundets ståndpunktsdeklaration den 3 maj 2019, som riktade sig till den norska regeringen, var frågan om den nordiska språkgemenskapen:

”Styrk det nordiske språkfellesskapet: Dette er en stor kulturell ressurs som kan utnyttes bedre; det burde være unødvendig at skandinaver tyr til engelsk for å forstå hverandre. Språkpolitikken bør støtte tiltak for å forbedre den gjensidige forståelsen av nabospråkene og unngå dubbing på TV og film. Det vil styrke både Norden som region og Norge som kulturnasjon.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej, tack för svar.

Men kvar står att centret på Skansen saknar svenskt namn. Skulle det vara så stötande för det internationella samarbetet om centret hette Östersjöcentret/Östersjöakvariet OCH Baltic Sea Science center? 

Skansens önskade medlemskap i SSC (Svenska Science Centers) skulle ju innebära att vara  med i en organisation med åtminstone ett svenskt namn, även om Svenska Science Centers är en något skrattretande hybridbenämning.

Hälsningar, 

Kjell Rindar

Hej Kjell
Tack för ditt mail.

Baltic Sea Science Center är Skansens första hus med engelskt namn och det finns ett flertal anledningar till detta beslut.

Namnet Baltic Sea Science Center anknyter till namnet på stiftelsen Baltic Sea2020 som gett oss ett generöst bidrag för byggandet av huset.

Den naturvetenskapliga information och forskning som presenteras i Baltic Sea Science Center är framtagen i nära samarbete med Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. De använder engelska i stor utsträckning i sin kommunikation globalt och ser gärna att den forskning som presenteras på Skansen också finns i engelsk version.

Vi har dessutom som målsättning att bli medlem i SSC, Svenska Science Centers, en obunden branschorganisation som verkar för att stimulera intresse för naturvetenskap, teknik, matematik och entreprenörskap hos barn, ungdomar och allmänhet.

Vi hoppas att universitetens stora engagemang i projektet borgar för att det ska bli en seriös verksamhet.

Angående att det inte framgår i foldern var på Skansen huset finns så tar jag det vidare till kommunikationsavdelningen.
 
Med vänliga hälsningar
SkansenInfo

22 juli 2019


Hej, jag är sedan 1963 auktoriserad Stockholmsguide och guidar ibland även på Skansen. Alltid mycket glädjande att höra utländska turisters intresse och entusiasm över detta vårt förnämliga friluftsmuseum.Nu tillkom en utställning över Österjön och jag gratulerar till detta angelägna, fina initiativ. En intressant folder har tagits fram som berättar om aktiviteter och utställning. Men inte ett ord om VAR på Skansen man hittar detta "Baltic Sea Science Center".

Namnet finns ENDAST på engelska. Centret är en del av ett unikt svenskt friluftsmuseum, som sedan 1891 gör ett fantastiskt arbete för att bevara vårt kulturarv. Detta center har nu inte ens ett namn på svenska1
Låt vara att vetenskapens folk skäms för sitt "local language" (=svenska), men det är helt oacceptabelt att Nordiska Museet/Skansen delar denna skam. Ge centret ett svenskt namn!

Självklart har jag inget emot att centret OCKSÅ har ett engelskt namn, men det måste främst finnas ett svenskt namn.

Med vänlig hälsning,

Kjell Rindar
19 juli 2019

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

P1-programmet Studio ett har haft ett inslag om bruket av engelska i namngivning av offentliga byggnader och evenemang, med frågan om det låter bättre på engelska.  Länk här. När det gäller den 36 våningar höga kontorsbyggnaden Citygate försvaras namnet med att det är kortare och snärtigare än Stadsporten, och dessutom påstås namnet redan vara "taget". Dessutom har Kulturkalaset i Göteborg ändrats till Gothenburg Culture Festival. Där kan man inte påstå att det engelska namnet är kortare och snärtigare, men där försvaras namnbytet med att det blir en enhetligare kommunikation, eftersom benämningen på engelska redan används utåt, mot medverkande artister och artistbokare. Dessutom är ju det svenska namnet "som japanska eller grekiska" för de utländska medverkande, enligt den verksamhetsansvarige, så de skulle inte alls förstå vad det är.

Göteborg är naturligtvis inte ensamt om denna "engelska sjuka" och det ges ett flertal exempel från stockholmstrakten. Men i Göteborg har ju många ställen av folkhumorn getts nya och fyndigare namn. Man kan hoppas att göteborgshumorn även ska göra sig gällande i de här fallen.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I stugbyn där vi bor har de i alla fall vett att skriva på ett ytterligare utrikiskt språk än "det vanliga".

Jag tror att de flesta läsare av dessa rader kan uttyda vilket det är.

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idén om en cykelhjälm med airbag föddes år 2005 av två studenter av industridesign. Det tog sju år att ta Hövding från koncept till godkänd och certifierad produkt. Idag har Hövding sålts i över 150 000 exemplar och skyddat mer än 3 700 cyklister i olyckor. Läs mera här!

Det vore också intressant att veta i hur många länder som Hövding behåller sitt svenska namn.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Går det att styra språkutvecklingen i ett land med politiska medel och hur står det egentligen till med det svenska språket? Det är några av frågorna som behandlas i denna diskussion. Medverkar gör forskaren Julia Uddén, språkvetaren Mikael Parkvall, Martin Sundin, generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen, och Anna Österlund från Skolverket. Moderator är forskaren Katharina Berndt Rasmussen. Inspelat den 25 april 2019 på Nalen, Stockholm.

Arrangör: Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.

Se inspelningen här!

Inspelningen är tillgänglig till och med den 30 juni 2020.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)