(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  ...håller sig den finska dito till nationalspråken svenska och finska (avspärrningsbanden).

Med "ö" och allt i namnet!

Det är utmärkt att Skolverket till slut har tagit sitt förnuft till fånga vad gäller historieundervisningen.

Nästa stora fråga som Skolverket MÅSTE TA TAG I OMEDELBART är frågan om undervisning på främmande språk inom svensk skola. Det är fullkomligt horribelt att det idag är möjligt att driva skolor i Sverige med upp till hälften av undervisningen på främmande språk (oftast engelska).

Det finns ingen anledning att behålla detta galna system som för övrigt inget annat land har.

Svenska skattemedel (skolpengen) ska naturligtvis gå till undervisning på svenska, landets officiella huvudspråk. Möjligen även i viss omfattning på de nationella minoritetsspråken men definitivt inte på språk som saknar officiell ställning i landet. Det leder till en direkt felaktig och självkoloniserande utveckling och står dessutom i direkt konflikt med språklagen från 2009.

Skollagen måste göras om och säkerställa att svenska ges en naturlig särställning inom svensk grundskola och gymnasium. Även inom högskoleutbildningen måste det svenska språket vara full gångbart.

Självklart ska undervisning bedrivas I andra språk och här måste andra viktiga språk än engelska uppvärderas, till exempelvis tyska och franska.

Det är dock en väsensskillnad mellan att undervisa I främmande språk (som är av godo och ska uppmuntras) och att undervisa PÅ främmande språk, vilket leder till en degradering av det nationella språket med tillhörande självkolonisering och upphöjande av det främmande undervisningsspråket.

Svenskarna är redan i världsklass vad gäller engelskkunskaper och det räcker mer än väl. Nu måste vi tänka på vårt egets språks väl och ve och - framförallt - dess fortlevnad.

Även gemene man kan och ska agera. I alla fall alla som liksom vi språkförsvarare vill slå vakt om samt stärka det svenska språkets betydelse. Ifrågasätt, kritisera, skriv, debattera och bilda opinion. Varför inte gå med i Språkförsvaret? Alla kan göra något och alla goda krafter behövs. Det duger inte att bara sitta och vänta och hoppas på att "någon" ska ta tag i problemet. Ibland måste man vars den där "någon" själv. Att INTE agera är detsamma som att godkänna den rådande ordningen.

Kort sagt alla vi som vill att svenska även framtiden ska vara det gemensamma språket och det sammanhållande kittet i landet.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvarets styrelse 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna bild är tagen vid Naturhistoriska Riksmuseet och Cosmonova i Stockholm.

Jag minns mycket väl att det var här jag störde mig på fenomenet "Onödig engelska" för första gången, runt millenieskiftet!

Det var en symbolisk sak som störde mig, nämligen att "Välkommenskylten" till vänster var på engelska och den till höger på svenska.

Då vi läser från vänster till höger blev kontentan att det stod "Welcome" först. Alltså på ett språk som inte har någon som helst officiell ställning i landet, före landets (numer) officiella huvudspråk.

Vissa tycker säkert att detta är en struntsak men det var något som skavde och känslan har aldrig lagt sig under dessa år.

Döm om min glädje när jag häromveckan såg att affischen på den "engelska skylten" till hälften hade lossnat.

Jag tänkte på fullt allvar att jag skulle ringa till museet och se till att det inte blir felaffischerat i 15-20 år till nu när de måste skylta om.

Dagen efter såg jag till min glädje att det redan var omaffischerat och nu i "rätt ordning".

På svenska till vänster, det vill säga först och därefter på engelska, till höger.

Symbolik ska inte underskattas!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

berättar på Facebook:

"Språkförsvaret med dess ordförande Per-Åke Lindblom har besökt Skönlitterära Författarsällskapet i kväll den 3/10 och berättat för intresserade åhörare om Språkförsvarets verksamhet och arbete. Vi fick veta t ex att det finns en språklag och att svenskan är ju faktiskt huvudspråk i Sverige med några minoritetsspråk. Engelskans enorma påverkan diskuterades och frågorna var många om språket, utformningen av undervisning m m. En mycket intressant kväll med intresserad publik."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visst breder engelskan ut sig i olika sammanhang på bekostnad av det svenska språket men jag börjar tro att det största hotet mot svenskan är hur illa alltför många behandlar svenskan trots att man har svenska som modersmål, trots att man har som arbete att skriva på svenska.

Radio Dalarna rapporterade för en tid sedan att i Dalarna hade antalet kommunikatörer fördubblats inom de kommunala förvaltningarna på bara några år. Jag hade detta i minnet när jag började leta efter information om vilka evenemang som fanns närmaste månaden i kulturhuset i Mora men jag kunde inte hitta något hur jag än letade trots att det förr hade funnits lättåtkomliga uppgifter om vad fanns att ta del av i Mora.

Jag klickade och klickade och klickade på den nya hemsidan i Mora och hamnade så småningom på ett ställe med rubriken ”Kulturmiljöer i Mora” och jag tog mig tid att läsa vad som sägs om några av dessa kulturmiljöer på kommunens hemsida, Moras ansikte utåt.

Det finns rätt mycket om ortens huvudgata, Kyrkogatan. Tyvärr innehåller texten ett sakfel, några stavfel och gatunamnet skrivet med liten bokstav flera gånger plus att texten är så rörig så att jag har svårt att följa vad de skriver om, https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/kyrkogatan.html

Nästa ställe som jag tittade på handlade bland annat om Gustav Vasa. Denna text bör benämnas kria och skulle utan vidare kunna placeras under rubriken ”Stilblommor och grodor”. (Jag har lånat det citerade från titeln på en bok som nu har några år på nacken.) https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/vasamonumentet.html

Så klickade jag på ”Lisselby” som är namnet på ett bostadsområde nära kyrkan. Lisselby finns belagt i de äldsta bevarade skrifterna och kartorna från Mora, det vill säga från mitten av 1600-talet men på Moras hemsida börjar man med hur många gårdar som det nog fanns i Lisselby i början av 1800-talet, https://morakommun.se/uppleva-och-gora/kultur-och-sevardheter/vara-unika-kulturmiljoer/lisselby.html  Dålig efterforskning om denna by som på 1600-talet var centralorten i Mora. Ett par felstavningar och en konstig förklaring av vad en socken var samt över huvud taget rörigt ger ett dåligt intryck.

Jag skulle kunna göra denna exempelsamling mycket längre.

Efter att jag upptäckt vad som angetts om kulturmiljöerna i Mora började jag försöka ta reda på vem som skrivit texterna. Jag fick det ena förslaget efter det andra men till slut fick jag en trovärdig uppgift om att det är någon på kommunikationsenheten som skrivit! Arbetar man på en kommuns kommunikationsenhet borde man behärska svenska bättre än vad exemplen ovan visar.

Men när texter på en kommuns hemsida är så illa skrivna är det kanske inte så konstigt att det i tid och otid slängs in engelska ord. Om de som använder sig av lite engelska här och var egentligen förstår vad de engelska orden betyder, finner de det kanske inte så viktigt för det blir ju inte bättre med enbart svenska ord.

Ett exempel till men nu från scouternas hemsida. Jag ville köpa ett par adventskalendrar och mötte följande om hur betalningen skulle gå till: ”Du har valt att betala för ordern via internet. När din order är avslutad kommer du bli skickad till DIBS betalningssystem. Där kommer du att behöva behandla din betalning. När betalningen är genomförd kommer du automatiskt att skickad tillbaka till vår butik.”

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I p1-programmet Nordegren och Epstein intervjuades idag en journalist specialiserad på EU, angående gårdagens utfrågning av Ylva Johansson i EU-parlamentet. Den blev ju inte helt lyckad, och journalisten fick bl a frågan om det var smart av Ylva Johansson att tala engelska. Inte smart, tyckte journalisten, och fortsatte: " Talar man engelska och inte är van att jobba med engelska och inte är van med de speciella termer som det handlar om låter man inte lika obesvärad och naturlig, och man blir aldrig lika nyansrik när man pratar ett främmande språk." Hon påpekade att man i så fall gör sig själv en otjänst, eftersom det finns duktiga tolkar som översätter blixtsnabbt.

Det här var bara ett av många exempel på svenskar som framträder i EU och som tror sig vara bättre på engelska än vad de är och därför ratar sitt eget språk trots tolkar.

Länk till programmet här. Inslaget börjar efter 8 minuter.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)