Direktlänk till inlägg 23 mars 2021

Öppet brev till Kulturdepartementet om älvdalskans ställning

Kulturdepartementet

För kännedom: Riksdagens ledamöter


Texten kan användas som underlag för en interpellation. Interpellationsstunden i riksdagen sker den 25/3 2021.

 

I ett brev av den 3 februari 2021 från Kulturdepartementet till programmet Språket på P1 framgår det att departementet betraktar älvdalskan som ett folkmål eller dialekt och därför inte agerar i frågan. Departementet hänvisar bland annat till Institutet för språk och folkminnens (ISOF) rapport från 2017. Syftet med denna rapport var att ”skapa en nulägesbild av situationen för älvdalskan, med fokus på frågan om dess språkpolitiska status.” Rapporten utgår inte från någon språkvetenskaplig studie, som ISOF har genomfört. ISOF:s chef Martin Sundin skriver i ett brev till samma program i P1 från den 12 februari följande: ”ISOF har som myndighet inte någon hållning i frågan om älvdalskans definition som språk eller dialekt och inte heller om det vore önskvärt att älvdalskan blev ett nationellt minoritetsspråk”.


Det betyder att Kulturdepartementet inte kan luta sig mot ISOF, när departementet hävdar att älvdalskan skulle vara ett folkmål eller dialekt.


Ett växande antal lingvister i världen betraktar idag älvdalskan som ett eget språk. I maj 2016 erkändes älvdalskan som ett eget språk och tilldelades en ISO-språkkod av organisationen SIL International. Europarådets delegation har vid fem tillfällen uppmanat den svenska regeringen att genomföra en oberoende vetenskaplig undersökning om älvdalskan status utan att detta skett. Detta kan inte tolkas som annat än förhalningstaktik.


Det är helt sant att älvdalskan saknar armé och flotta (rubrik på programavsnittet i Språket), d.v.s denna språkvarietet kan inte upphöja sig själv till språk av egen politisk kraft. Däremot är det klart att älvdalskan är ett eget språk på rent lingvistiska grunder. Faktum är att avståndet mellan älvdalska och rikssvenska är lika stort som det mellan rikssvenska å ena sidan och isländska och färöiska å den andra sidan. Detta bekräftas av en Swadeshlista som mäter avstånd mellan olika språk. Norskt bokmål innehåller 93 gemensamma arvord (kognater) av 100 med svenskan, medan isländska innehåller 85 gemensamma arvord och älvdalska 84-86.


Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans. Språket har bevarat nasala vokaler, som till och med försvunnit i isländskan. Älvdalskan har utvecklat nya diftonger och triftonger och en egenartad vokalskridning. Älvdalskan har bevarat det tonande läspljudet som i engelskan (father) och isländskan. Älvdalskan har behållit det fornnordiska kasussystemet liksom verbens personböjning. Syntaxen skiljer sig också från den rikssvenska. Ordförrådet innehåller många ord, som inte finns i rikssvenskan. Älvdalskan och rikssvenskan är två sinsemellan oförståeliga språk; en rikssvensk måste lära sig älvdalska – liksom isländska och färöiska – för att förstå språket.


Älvdalskan uppfyller kravet i den europeiska stadgan om landsdels-/minoritetsspråk, nämligen att det ”av hävd använts i ett visst territorium inom en stat av medborgare i den staten, som utgör en grupp, som till antalet är mindre än resten av befolkningen i den staten, och som är annorlunda än det eller de officiella språken i den staten.”


Konventionen skiljer inte mellan landsdels- och minoritetsspråk, men innehåller två delar med olika verkningsgrad. Älvdalingarna anser sig nämligen inte behöva använda älvdalskan i kontakt med myndigheterna, vid domstolar med flera instanser utan insatsen ska främst fokusera på utbildning, kultur och media för att underlätta älvdalskans överlevnad.  Älvdalingarna är idag tvåspråkiga och ser sig själva som svenskar.


Den svenska centralmakten borde ha en viss toleransnivå. Den italienska regeringen har till exempel erkänt inte mindre än sju minoritetsspråk – i praktiken landsdelsspråk på samma sätt som älvdalskan – vilka liksom italienskan utgår från latinet på samma sätt som standardsvenskan och älvdalskan utgår från fornnordiskan. Älvdalskan har idag ett mycket starkt stöd i Älvdalens kommun och fungerar som en identitetsmarkör för dem som talar och förstår språket; en förutsättning för att ett språk ska överleva är just att talarna själva vill det. Det älvdalska språket är också ett immateriellt kulturarv, som har tilldragit sig uppmärksamhet världen över av språkvetare och språkentusiaster.


Frågor:

  1. Vidhåller kulturministern och regeringen att älvdalskan fortfarande ska klassificeras som en dialekt och inte som ett eget språk?
  2. Om ja, vilken oberoende vetenskaplig undersökning stödjer sig kulturdepartementet i så fall på?

 

Språkförsvarets styrelse

22/3 2021


Språkförsvarets styrelse: Brev till SIL om internationell språkkod för älvdalskan – 15/11 2015 – http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1380

Studies in Övdalian Morphology and Syntax New research on a lesser-known Scandinavian language – John Benjamins 2015 – https://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133

Dorota Melerska: Vem är ”riktig älvdaling”? – Adam Mickiewics-Universitetet i Poznan 2010 – https://repozytorium.amu.edu.pl/bitstream/10593/825/3/123-133.pdf


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Nils R D

30 mars 2021 19:12

Utmärkt att ni ligger på i denna så viktiga fråga! Ingen armé och/eller flotta! Ett sådant kriterium är att betrakta som obsolet idag. Jag anser att våra/era argument väger tungt. Departementets byråkratiska resonemang och farhågor erinrar om den svenska centralmaktens tradition av minoritetsförtryck. Illa! Kämpa på! Glad Påsk!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 jan 14:34

Lenita Jällhage skriver i Läraren den 14 januari inledningsvis:   ”På sociala medier har lärare börjat diskutera fenomenet att barn, i allt lägre åldrar, byter ut svenskan och/eller ett annat modersmål mot engelska när de pratar med sina ka...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 jan 08:00

Henrik Nilsson  skriver på Språkförsvarets vänner på Facebook:   ”Läste en rapport från Statens medieråd om ’sharenting’ (från eng. share/sharing + parenting), dvs. fenomenet att vårdnadshavare lägger upp material om barn på soc...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 15:52

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter:   ”Men tyvärr levererar Ulf Kristerssons parti mest tomma slagord (i skolfrågan – vår anm.) , vilket märktes i veckan både i årets första partiledardebatt och i en debattartikel i Expressen (1...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 12:00


Engelskan tar över enligt den kokta grodans princip   På en jätteskylt i Slussens tunnelbanestation i Stockholm ställs frågan ”SPRIDS DINA NUDES?”. Varför används det engelska ordet ”nudes” här och inte det svenska ordet &...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 08:00

(Brev till Språkförsvaret)   Hej!   Jag heter Stjepan och jag står bakom idén och utvecklingen av en ny svensk online ordbok som heter Vokabel.se.   För några år sedan flyttade jag till Sverige för att bo och arbeta här och var det såkl...

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se