Nathan Schachar skriver idag (bakom betalmur) i Dagens Nyheter bland annat:

”2004, på ett svenskt kafé, sade den unga servitrisen ’yes’. Strax hörde jag ordet igen, och allt oftare. I mars 2018 var det nya ordets segertåg komplett, då en medlem av regeringen svarade ’yes’ på en reporters fråga. Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse. Det turkiska ordet för ’nej’, hayir, är härlett ur det arabiska ordet för ’bra’. Kanske de artiga osmanerna, hellre än att kasta ett ’nej’ i ansiktet på motparten, vek undan med en eufemism. Turkarnas språk var i sekler sammanflätat med arabernas. Den ursäkten står inte vårt förfogande…

”Detta armod försvaras ibland med klyschor om att ’språk alltid förändras’. Att något sker är inget skäl för att det bör ske, varken i språket eller på gatan. Ingen högkultur kan vidmakthållas utan språklig precision och konstans. Svenskan är på väg att mista dessa egenskaper, utan synbar debatt eller ånger. Judarna gick över från hebreiska till arameiska på mindre än hundra år 600-500 f.Kr; palestinierna från arameiska till arabiska lika hastigt 1200 år senare. Antingen försvaras svenskan eller så försvinner den – som de flesta språk gör till slut.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

5 december 2021 23:05

Man hör inte stavningen när någon svarar yes/jes.

 

Per-Owe Albinsson

5 december 2021 23:21

Språkforsvaret gör allt vad vi kan för att försvara det svenska språket - var så säkra!

 

inga johansson

7 december 2021 11:08

Kanske någon överraskas av en skock vita fåglar, som på svenska kallas gäss.

 

Christina Johansson

12 december 2021 10:11

Nathan Schachar skriver om användningen av ”Yes” i svenskan: ”Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse.”

Dessa rader tänkte jag på när jag stod i kassan på Liedl och lade ner maten som jag hade handlat i dramaten. Kunden efter mig, en äldre kvinna, besvarade nämligen kassörens fråga ”Är det bra så här?” med ”Yes, yes”. När hon fortsatte prata framgick det tydligt att hennes förstaspråk var svenska.

Bra kommentar av Inga Johansson att engelskans ”yes” uttalas som ”gäss” på svenska! Nästa gång någon svarar ”yes” tycker jag att man ska ta upp dessa fåglar. Nils Holgersson i Selma Lagerlöfs roman ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” flög för övrigt på en gås. Jag under vad Selma Lagerlöf, denna mästarinna vad gäller behandlingen av svenska språket, skulle ha sagt om svengelskans och engelskans utbredning i Sverige. Hon skulle säkert ha blivit förfärad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...