Hej Språkförsvaret,

Här kommer Liberalernas svar på era frågor, Christer Nylander, kulturpolitisk talesperson, är undertecknande. 

Språklagens ställning och användbarhet

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag (SFS 2009:600), som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?

Svar: Vi har inget förslag just nu på att skärpa språklagen, men alla reformer måste naturligtvis kunna utvärderas och vid behov justeras.

Svenskans ställning i skolan

2. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör få i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar, så att det stämmer överens med Sveriges språklag?

Svar: Vi har medverkat till att öka undervisningstiden i svenska, framför allt för nyanlända. Vi är öppna för ytterligare utökning. Dessutom är svenska naturligtvis en viktig del också i andra ämnen. 

3. Hur ser ert parti på att skattefinansierade skolor undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?

Svar: Så länge de följer nuvarande skollag och läroplan har vi inget att invända mot att del av undervisning sker på engelska i vissa skolor. Vi vill däremot ha en samlad friskolelag som sätter upp tydligare krav för kvalitet, kunskap och långsiktighet och begränsar möjligheterna till vinstuttag från skolverksamheter. Även skolor med en särskild språkprofil måste givetvis säkerställa att eleverna utvecklar sina kunskaper i svenska språket och i svenskämnet enligt vad läroplanen föreskriver. Vi vill också ha en tydligare reglering av att det alltid ska krävas svensk lärarlegitimation för att kunna få tillsvidareanställning som lärare. I de fall lärare har en utländsk examen kan en svensk lärarlegitimation utfärdas redan i dag, förutsatt att den sökande uppfyller de fastställda kraven på språkkunskap, kompetens och färdighet.

4. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?

Svar: Svenska för invandrare måste bli flexiblare och mer individanpassad. Det finns ett problem med att många fastnar allt för länge i SFI-studier. Därför behövs ett ökat fokus på progression och kunskap. De nationella kraven på SFI bör höjas, då alltför många kommuner dessvärre misslyckas med upphandlingen av SFI-utbildningar med brister vad gäller kvalitet som följd. Liberalerna menar att dagens system skapar ojämlikheten och försvårar för arbetsmarknadsetablering och rörlighet inom Sverige. Därför behöver kraven på vad SFI ska innefatta, vilken flexibilitet som ska finnas och vilken kvalitet den ska hålla skärpas.

Liberalerna vill införa en kontrollstation efter 52 veckors SFI-studier. Om en elev endast uppnått begränsade resultat efter den tiden i skolbänken, ska vederbörande i stället slussas ut i jobb eller arbetsplatsförlagd praktik. Syftet med det är dels att låta eleven öva på det svenska språket genom jobbet, samt att ge eleven möjlighet till en relevant erfarenhet från arbetslivet. Liberalerna vill integrera jobbperspektivet i SFI och förbättra möjligheten att läsa SFI parallellt med jobb eller utbildning. Jobbcoacher ska arbeta parallellt, och i samarbete, med SFI. Yrkes-SFI och SFI med koppling till att starta eget ska finnas tillgängligt i varje kommun och det ska alltid vara möjligt och förväntat att eleven går klart SFI även om den fått ett heltidsjobb.

Liberalerna menar att det dessutom måste finnas goda möjligheter att läsa en SFI-utbildning på kvällar och helger samt under sommaren. Det ska finnas goda möjligheter att studera SFI och kombinera det med exempelvis föräldraledighet eller jobb.

Pandemin har inneburit påfrestningar för hela utbildningsväsendet, och bland skolelever har flera internationella studier påvisat betydande kunskapstapp. Särskilt hårt har svaga elevgrupper drabbats, då de gynnas mest av lärarledd undervisning. Liberalerna menar att det är av särskild vikt att genomföra en kartläggning som kan frambringa information om, och i så fall hur, kunskapstappet har drabbat eleverna inom SFI-utbildningen, med särskilt fokus på studieväg 1 och 2.

Kommuner måste se till att det finns svenska för föräldralediga, till exempel inom ramen för Öppna förskolan. Den som får försörjningsstöd, även under föräldraledighet, ska läsa svenska annars minskar försörjningsstödet. Att vara tydlig med vad som förväntas av alla, framförallt när man ber om samhällets ekonomiska stöd, är en självklarhet för oss. Liberalerna vill att fler ska kunna få möjlighet att både lära sig och tenta av svenska på distans genom digitala verktyg och plattformar. Det behövs ett digitalt öppet språkverktyg i med pedagogiska tjänster som är tillgängliga för alla nyanlända i Sverige. Språkverktyget ska innehålla föreläsningar, träningsuppgifter och möjlighet att skriva tentor digitalt.

Liberalerna vill även dra in ersättningen för dem som skolkar från SFI-undervisningen. Nyanlända som deltar i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen kan få etableringsersättning. Om man deltar i programmet på heltid utgår en ersättning på 308 kronor skattefritt per dag. I dag saknas det dock bestämmelser om att ersättningen ska vara kopplad till närvaro. Först efter 30 dagars frånvaro i följd skrivs en person ut från etableringsprogrammet. Liberalerna föreslår att ersättningen ska slopas helt för en månad om man uteblir utan giltiga skäl från SFI-undervisningen.

5. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?

Svar: Vi stödjer detta och har arbetat för detta sedan mycket lång tid. För att integrationen ska fungera bättre behöver den som kommer till Sverige ha de redskap som behövs för att bli delaktig i sitt nya hemland. Språket är då helt centralt. Därför är det mycket rimligt att den som vill bygga sin framtid i Sverige och stanna kvar här också har åtminstone grundläggande kunskaper i svenska. Det handlar om det enkla faktum att svenska språket är det gemensamma kommunikationsredskapet.

 Redan 2002 föreslog vi språktest för medborgarskap, men partier från vänster till höger kritiserade oss. Under alliansregeringens tid var motståndet fortsatt stort.  Tack vare Liberalernas förhandlingsseger med regeringen och Centerpartiet inom ramen för Januariavtalet har en utredning presenterats med förslag på hur språk- och samhällskunskapskrav ska kunna införas för medborgarskap. Vi kommer att arbeta föra att förslagen i utredningen kommer att förverkligas och vill också se att dessa viktiga reformer kommer på plats tidigare än vad som föreslås i utredningen.

Svenskan som komplett, samhällsbärande språk

6. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

Svar: Ja. Svenska språket ska förbli ett komplett och samhällsbärande språk i alla områden, däribland högre utbildning och forskning. Att högre utbildning och forskning använder engelska är en följd av det internationella akademiska samtalet, men det är viktigt att högre utbildning och forskning också kan ske på svenska i alla ämnen och likaså att det finns en kontinuerlig utveckling av svensk terminologi inom alla akademiska fält.

7. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?

Svar: Nej. Det är positivt att kunskapen om engelska är utbredd bland invånarna i Sverige. Däremot är det viktigt att alla ges möjlighet att lära sig svenska och att svenska fungerar som ett samhällsbärande språk som kan användas fullt ut i alla samhällsområden. Därför behöver det finnas en medvetenhet om risken för domänförluster inom t.ex forskning eller näringsliv. Se även svar på tidigare fråga.

Svenskans ställning i EU

8. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

Ja.

9. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Påverkar detta Sveriges ställning i EU på sikt? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?

Svar: Det är en bekymmersam utveckling. Vi har också lagt förslag för att stimulera fler att läsa moderna språk i skolan. Breda språkkunskaper är centralt för vårt lands internationella kontakter inom såväl näringsliv som kultur.

10. Vad är er inställning till att svenska inte längre alltid används vid kontakter med andra nordiska länder i offentliga sammanhang?

Svar: Det är viktigt att vårda grannspråksförståelsen mellan danska, norska och svenska. I det officiella nordiska samarbetet används danska, norska och svenska som arbetsspråk, och vid sekretariaten för Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden är danska, norska och svenska också arbetsspråk. Parallellt med detta används också engelska vid t.ex nordisk–baltiska kontakter eller som samarbetsspråk i vissa professionella sammanhang. I de nordiska sammanhang där vi deltar talar vi svenska i den utsträckning som går, men engelska i förekommande fall när detta behövs.

I ämnet svenska ska eleverna lära sig danska och norska uttryck och ju längre de kommer i skolan lära sig mer och mer av danska och norska, för att i gymnasieskolan kunna läsa dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk.

Svenskan i media

11. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?

Som liberalt parti anser vi inte att politiker ska reglera kulturutbudet.

12. Hur ser ert parti på public service uppgift att ha ett särskilt ansvar för svenska språket? Behövs konkreta regler?

Svar: I sändningstillståndet för public service-medierna framgår det att språkvårdsfrågor ska beaktas i programverksamheten och att public service-bolag har ett särskilt ansvar för det svenska språket. Vi står bakom detta.

Svenskan i offentliga sammanhang

13. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?

Svar: Det har viss betydelse, men det behövs inte nödvändigtvis politiska beslut. När det gäller flera av de exempel som ni anför handlar det om privata företag.

14. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?

Svar: Liberalerna ser att det fria företagandet även framgent ska ha fria händer att bedriva sin verksamhet på det sätt de önskar utan detaljreglering från staten.

Svenskans ställning i ert parti

15. Vad har ert parti för tanke om svenskans ställning på lång sikt i Sverige?

Svar: Att svenska språket ska värnas och utvecklas och ses som det viktiga del av vårt kulturarv som det är. 

16. Varför har Ert parti ingen utpekad språkpolitisk talesperson? Inte heller någon uttryckt språkpolicy, som är kopplad till svenska språkets ställning och tillämpningen av språklagen? Är språkfrågan för oviktig för partiet?

Svar: För Liberalerna är språkpolitiken viktig. I vår skolpolitik, kulturpolitik och integrationspolitik har vi flera förslag för att stärka språkets ställning. Språkfrågor spänner alltså över många politikområden och många av våra talespersoner ägnar mycket tid åt språkfrågan. När vi arbetar för språkkrav för medborgarskap är det vår integrationspolitiska talesperson som har ansvaret. När det handlar om bibliotek, minoriteter, skola eller annat som har med språk att göra är det respektive talesperson som har ansvar. Det innebär inte att språkfrågan oviktig utan tvärtom att den är så viktig att den finns med som central del i flera politikområden och för flera talespersoner. 

Bästa hälsningar,

Joel Svensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag håller helt med C-G Pernbring (Fria ord 17/5). Många länder hade stoltheten att sjunga på sitt eget språk i årets Eurovision, exempelvis Portugal och Litauen. Både Ukraina och Spanien hamnade dessutom högre upp än Sverige i resultatlistan.

Att det har gått bra för icke-engelskspråkiga låtar är inget unikt för 2022. Så har det varit i flera år. Jag tycker mig till och med se att dess antal ökar. Det fåniga och felaktiga argumentet "Det går inte att vinna om man inte sjunger på engelska", håller alltså inte.

Det handlar i stället om en nedvärdering av vårt eget språk och en näst intill sjuklig dyrkan av allt engelskspråkigt och anglosaxiskt.

Så har också exempelvis Christer Björkman gjort sitt bästa för att anglifiera den svenska Melodifestivalen under 20 års tid. Föga förvånande har han nu hamnat i USA.

Lägg därtill alla de fullt skattefinansierade skolor där engelska ersätter svenska som första undervisningsspråk. Inte konstigt att det svenska språket i dagsläget har en så svag och stadigt sjunkande ställning.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Insändaren publicerades i Göteborgs-Posten den 22/5 2022)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även på en "bajamaja" - det är ingen "skitsak"!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)