Per-Åke Lindblom

28 oktober 2023 15:37

Den linje som Jaako Leinonen förfäktar, har redan bemötts i Språkförsvarets öppna brev "Svenskans sak i Finland är vår" - se http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=969

Christina Johansson

29 oktober 2023 15:02

Vilken sorglig inställning till det svenska språket i Finland! Jag rekommenderar alla, inte minst Jaako Leinonen, att läsa
Språkförsvarets öppna brev "Svenskans sak i Finland är vår" (se http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=969), där det finns många bra argument för varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne för de finskspråkiga eleverna och varför svenskan bör bevara sin grundlagsfästa ställning i Finland.

Jaakko Leinonen

21 augusti 2024 08:33

Lite över fem procent av Finlands befolkning är svensktalande. Ändå måste alla grundskoleelever i Finland lära sig svenska i minst fyra år. Det fortsätter genom gymnasiet eller yrkesskolan, och vissa skulle vilja återföra det till examensuppsatserna. Det fortsätter även på universitetet för studenter inom alla områden. Där kulminerar det i det obligatoriska svenska slutprovet. Och det måste fortsätta även på yrkeshögskolan. Vissa svensktalande i Finland behöver inte lära sig finska. Förmågan att tala svenska krävs för otaliga jobb, varav de flesta inte kräver det alls. Är den språkpolitiska situationen för mer än hundra år sedan en mycket stark grund för detta system?

Jaakko Leinonen

24 augusti 2024 13:51

Pakkoruotsi stödjer Sverige. Men å andra sidan kan den stödja Finland på ett sådant sätt att Sverige är lojalt och redo att hjälpa oss. Det var motivet för de finskspråkiga förespråkarna för obligatorisk svenska när den absolut obligatoriska svenska inlärningen skapades i Finland. Det är ett politiskt ämne, tvånget beror inte på pedagogiska skäl som tvång i andra grundskoleämnen, men det kan förhindra till och med krig. Det sa en av mina finskspråkiga vänner som stödjer obligatorisk svenska i skolan.

Jaakko Leinonen

25 augusti 2024 20:45

Är inte detta en intern angelägenhet för Finland? Hur är det med Sverige, vilka språk lärs ut och lärs ut i Finland? Om svenskspråkiga i Finland misshandlas är det rätt att Sverige försöker förhindra det, men om svenska lärs ut som ett obligatoriskt ämne i Finland är inte Sveriges sak. Jag vill också påpeka att de finsktalande i Sverige har blivit mycket sämre behandlade än de svensktalande i Finland. Redan på 1950-talet i norra Sverige misshandlades skolbarn för att de pratade finska i skolan.

Jaakko Leinonen

25 augusti 2024 21:01

När man talar om de finsktalandes ställning i Sverige är det enligt min mening viktigt att skilja på två grupper: den gamla finskspråkiga befolkningen i norra Sverige, vars talade mänkiel är en variant av finska, precis som att finska Sverige är en variant. av svenska språket. Och sverigefinnarna, som till största delen är finnar som invandrade till Sverige under 1900-talets tredje fjärdedel och deras ättlingar. Min farbror flyttade till exempel till Sverige på den tiden. Han flyttade dock senare tillbaka. När han, född 1948, gick i skolan fanns det fortfarande ingen absolut skyldighet för finsktalande att lära sig svenska, utan den skyldigheten gällde oftast bara läroverk- och universitetsstuderande. Han gick bara i en folkskola och en medborgarskola och var därför utan svenska kunskaper när han flyttade till Sverige. Men i Sverige lärde han sig bra svenska. Men han, till skillnad från sin ålders finnar som gick i läroverken, kan inte pluralformerna av svenska verb.

Jaakko Leinonen

28 augusti 2024 09:23

Finlands befolkning har fanatiskt försökt vänja sig vid att vara tvåspråkig i tiotals år på begäran av SFP, men det har inte lyckats. Åk till exempel till Björneborg, Tammerfors, Jyväskylä, Kuopio eller Villmanstrand och lyssna på hur flytande folk där pratar på svenska... Inte riktigt, även om nästan alla födda efter 1960 har studerat svenska i minst tre år och nästan alla födda efter 1975 i minst sex år och nu är det redan 2024... Även med svenska turister pratar många engelska.

Jaakko Leinonen

28 augusti 2024 09:36

Svenska har lärts ut som ett absolut obligatoriskt ämne i Finland sedan 1970-talet, det lärdes redan som ett obligatoriskt ämne i t.ex gymnasiet och på 1980-talet infördes till och med obligatorisk svenska i yrkesskolorna. Även efter det har tvångssvenska tillkommit många gånger. Ändå kommer användningen av svenska språket 2024 att begränsas till skolor i större delen av Finland.

Det blir mer och mer obligatorisk svenska... Just den här månaden, när grundskoleåret startade, ökade den obligatoriska svenskundervisningen i grundskolan.

I inget annat land finns det en situation där språkmajoriteten i landet tvingas läras ut ett litet, fortfarande minskande minoritetsspråk från grundskola till universitet, som bara talas i ett grannland i resten av världen.

Jaakko Leinonen

28 augusti 2024 17:49

Per-Åke Lindblom hävdar att Finland genom att avskaffa den obligatoriska undervisningen i svenska skulle skära banden med sin historia. Hade inte Finland band till sin historia innan det absoluta tvånget kom i bruk först på 1970-talet?

Jaakko Leinonen

28 augusti 2024 18:35

Att den obligatoriska svenskan har tidigarelagts och utökats i Finland har lett till lärarbrist och längre skoldagar. Vissa lärare i andra ämnen, vars arbete inte officiellt omfattar undervisning i svenska, måste undervisa i svenska. Inte bara svenska klasser, utan även svenska läxor ökar

Jaakko Leinonen

28 augusti 2024 19:17

Jag skulle vilja ha ett uttalande från Språkförsvaret om vilka läroanstalter i Finland som bör göra studier i svenska obligatoriska.

Jaakko Leinonen

2 september 2024 12:50

En främmande, ojävig man, en berömd dansk språkforskare vid namn Rask, beskriver detta språk med följande ord:

»Finskan är ett av de mest naturfriska, regelrätta, lätt utbildade och välljudande tungomål på jorden. Det har den skönaste samklang mellan konsonanter och vokaler, vari det liknar italienskan. Det har intet av de obehagliga väsljuden och de hårt utandade ljuden i de slaviska eller lapska språken. Det har ett alldeles bestämt tonfall likasom franskan. Det har flere former och färre böjnings-sätt eller avvikelser än latinet, det vill säga större fördelar med mindre ofullkomligheter. Det är oändligt rikt på ordens utgreningar och sammansättningar likasom grekiskan och tyskan. Det tyckes således hava utsökt och förenat det bästa av alla andra språk i Europa; men då intet är fullkomligt under solen, saknar finskan det, som tyckes vara viktigare än alla inre förtjänster, nämligen en stor användning i böcker, en vid utsträckning, ett närmare samband med syskonspråken och äran att talas vid ett lysande hov.»

Jaakko Leinonen

3 september 2024 16:26

Invandrare lämnar Finland för att de, utöver det språk som behövs i landet, måste lära sig ett språk som i Finland (exklusive Åland) bara talas i ett fåtal exklusiva kvarter i Helsingfors och Åbo och på några tomatodlingar i Närpes. Bland Finlands inhemska befolkning har samerna obligatorisk utbildning i både finska och svenska.

Nätverket Språkförsvaret

4 september 2024 20:14

Detta är reaktionär greulpropaganda. Minst 5 procent av Finlands befolkning har svenska som modersmål och ytterligare minst 40 procent kan konversera på svenska. Du uttrycker dig mycket nedsättande om finlandssvenskarna, särsskilt om österbottningarna.Du kan betrakta dig som portad från denna nätdagbok.

Språkförsvarare

4 september 2024 20:30

Instämmer till fullo med "Nätverket Språkförsvaret".

Hej då "Soumi-ponken"!

inga johansson

4 september 2024 21:55

Är det typiskt svenskt att inte kunna stava Suomi rätt.
När jag lär ut de 5 vokalerna i esperanto är just Suomi
ett bra sätt att öva uttal och stavning.
o = å och u = o

Jaakko Leinonen

5 september 2024 19:48

Ledsen. Jag skrev för tillspetsat, delvis oförskämt mot vissa svensktalande. Det händer mig ibland att när jag bråkar om något börjar jag agera som om jag inte håller med den andra personen än vad jag gör.

Nätverket Språkförsvaret

6 september 2024 15:11

Noterat. Men avstå förslagsvis också från att ösa in en massa kommentarer, som andra inte hinner besvara. Skriv ett inlägg i taget och vänta på att någon besvarar. Vi vill inte reducera nätdagsbokens kommentarsfält till en anslagstavla. Vi godkänner alla inlägg manuellt.

Jaakko Leinonen

6 september 2024 21:02

Jag har också dåliga psykiska problem.

Ett alternativ skulle kunna vara att svenska språket skulle vara obligatoriskt för finsktalande i gymnasiet, men inte i grundskolan eller inom yrkessektorn, och det skulle kunna startas i gymnasiet, och därmed skulle ungefär samma andel finsktalande lära sig svenska som på 1960-talet. Åtminstone Osmo Soininvaara stödjer detta. Det skulle kunna bli fler svenskalektioner på gymnasiet än nu. I den ursprungliga planen för det finska grundskolesystemet var svagheten att svenska inte skulle ha varit obligatorisk i grundskolan utan svenska skulle ha krävts för de som börjar gymnasiet, och därför beslutet om man ska försöka komma in på gymnasiet skolan borde ha gjorts år i förväg.

Jag försöker förbereda en neutral, detaljerad text på svenska om den så kallade tvångssvenskan.

Jaakko Leinonen

24 oktober 2024 18:18

Även på 1940-talet var Johannes Virolainen mycket kritisk till det svenska språket. Som ung riksdagsledamot 1945 kritiserade han starkt den språkklausul som lagts till i jordförvärvslagen på begäran av statsminister J. K. Paasikivi, enligt vilken andelen finsktalande i svenskspråkiga områden i Finland inte fick öka med mer än två procent när invandrare bosattes. Paasikivi, som ansåg det svenska språket viktigt på grund av den långa delade historien mellan Finland och de övriga nordiska länderna, undervisade däremot Virolainen hårt om sin inställning, och efter att ha blivit minister rev Virolainen grundligt sin ståndpunkt. Under sin tid som utbildningsminister i Koivisto-regeringen mellan 1968 och 1970 spelade han en nyckelroll i att göra svenska språket till ett obligatoriskt ämne i finskspråkiga grundskolor, tvärtemot önskemålet från de utbildningsexperter som tog ställning till bl.a materia. Virolainen ansåg också att undervisningen i ett främmande språk var en mycket viktig utrikespolitisk fråga. För sina förtjänster till förmån för svenska språket erhöll Virolainen Axel Olof Freudenthal-medaljen i silver och Storkorset av Svenska Nordstjärneorden, varav den senare personligen överlämnades till honom av kung Gustav VI Adolf.[21] ]

Jaakko Leinonen

26 oktober 2024 10:26

Jag tackar Christina Johansson, fastän hennes opinion är inte samma än min opinion.

Jaakko Leinonen

26 oktober 2024 15:55

Johannes Virolainen (31 januari 1914 Viborgs landskommun – 11 december 2000 Lojo) var en finländsk politiker och riksråd som representerade Agrarförbundet (senare Centerpartiet).[1] Virolainen var en av efterkrigstidens mest framstående finländska politiker. Han var ordförande för Centerpartiet 1964–1980, som Finlands statsminister 1964–1966, som utrikesminister 1954–1956, 1957 och 1958, som finansminister 1972–1975 och flera gånger som bl.a Utbildningsminister och jordbruksminister. Han var också talman i parlamentet 1966–1968 och 1979–1983, och hans partis presidentkandidat i valen 1982.

Virolainen har varit Finlands näst längsta riksdagsledamot, totalt 42 år mellan 1945–1983 och 1987–1991. Han representerade till en början valdistriktet i Kyme län och från 1958 valdistriktet i Nylands län. När det gäller delstatsdagar är han den fjärde i sina 43 delstatsparlament.[2] Han är också Finlands längst sittande minister med totalt 6 169 ministerdagar.[3] Han är särskilt ihågkommen i Finland som en hårdhänt absolutist, en anhängare av invånarna i de områden som överlåtits till Sovjetunionen och en förkämpe för tvångssvenska i grundskolan.

Johannes Virolainens första fru var Kaarina Virolainen och hans andra var Kyllikki Virolainen. Johannes Virolainen hade påssjuka i sin barndom, vilket orsakade en infektion som skadade hans testiklar. På grund av detta hade Johannes Virolainen inga biologiska barn; Kyllikki Virolainen hade en son från sitt tidigare äktenskap.

Jaakko Leinonen

27 oktober 2024 12:48

Jag läste, att i svenskan finns inte diftonger. Ja frågade en finsk språkexpert, är saken så. Ja frågade, om det finns inte en diftong i olet mej? Han förklarade till mej, att knappast i rikssvenska Men möjligt i finlandssvenskan

Nätverket Språkförsvaret

27 oktober 2024 13:18

Det finns inga diftonger i rikssvenska eler riksdanska. Däremot fins det diftonger i flera svenska dialekter som skånska, gutamålet och i överkalixmålet liksom i det älvdalska språket.

inga johansson

27 oktober 2024 16:39

Diftong - ett vokalljud där tungan rör sig från en position i munnen till en annan

Au

28 oktober 2024 21:08

När jag säger au, åu osv så rör jag bara läppar och kinder, inte tungan.

inga johansson

29 oktober 2024 13:42

Au - du har rätt. När du fortsätter och säger AUTO, fixar tungan konsonanten.

Observatör

1 november 2024 19:15

Närpesdialekten i Öasterbotten har både bevarat fornnordiska diftonger och skapat en del nya. Jämför gutamålet.

Per-Owe Albinsson

1 november 2024 19:57

En del finlandssvenska dialekter har likheter med norska vad gäller uttalet.

Real Estate Jot

2 november 2024 11:05

In Finland, learning Swedish is a compulsory part of the national curriculum. This bilingual policy stems from Finland's history and its official status as a Swedish-speaking minority language. All students, regardless of their primary language, must study Swedish from a young age, promoting cultural understanding and national unity. This requirement enhances job opportunities, especially in bilingual regions, and fosters communication in both official languages. As a result, students gain valuable language skills that are beneficial in various sectors, including education, healthcare, and public services. Understanding the significance of compulsory Swedish helps appreciate Finland's commitment to linguistic diversity.

Jaakko Leinonen

2 november 2024 14:07

Är Inga Johansson en finlandssvensk?

Jaakko Leinonen

2 november 2024 15:33

Finlandssvenskar jag beundrar: Li Andersson, Tommy Hellsten, Tove Jansson, Kaj Kunnas, Lasse Mårtenson, Jörn Donner, Peter Nyman

Jaakko Leinonen

5 november 2024 11:46

Det finns NYLANDS finlandssvenskar, som jag beundrar (speciellt Anna-Maja Henriksson). ÖSTERBOTTENS finlandssvenskar är olika. Munsalaradikalismen i historian berättar om det, vilka är ÖSTERBOTTENS finlandssvenskar.

Varför behöver Ålands finlandssvenskar inte lära sej finska?

J. Leinonen

5 november 2024 12:00

Så en finlandssvensk från Österbotten förklarade för mig att österbottniska finlandssvenskar är en grupp som skiljer sig från majoritetsbefolkningen i Finland både när det gäller språk och på många andra sätt, men finlandssvenskarna i Nyland är främst en språklig. minoritet, som inte skiljer sig från majoritetsbefolkningen i Finland förutom i språket. Finlandssvenskarna i Nyland, som jag frågade om så var fallet, svarade mig att så var det.

Hur är Österbottens finlandssvenskar egentligen? Titta på: https://sv.wikipedia.org/wiki/Munsalaradikalismen. Sverige borde omedelbart ha skickat tillbaka dessa förrädare till Finland, och de borde ha varit fängslade i Finland.

Den skillnaden mellan finlandssvenskarna i Nyland och Österbotten är också enligt finskspråkiga personer som haft kontakt med svenskspråkiga i olika delar av Finland.

Den nuvarande presidenten för republiken i Finland är svensktalande. Han är hemmahörande i Helsingfors, men han har finlandssvenska rötter i Österbotten. Han förkroppsligar det: han skulle vilja ha obligatorisk svenska för första klass i grundskolan.

Axel Jonsson Jr

5 november 2024 16:43

Att kalla etnisk minoritetssgrupp för "förrädare" är fascistsnack. Jag föreslår ansvariga för denna nätdagbok att porta dig för tid och evighet.

Jaakko Leinonen el Jyväskylä

9 november 2024 18:19

Jag vill ta bort den obligatoriska svenskan från finska grundskolor, yrkesskolor och i stor utsträckning på universitetet, men utöka den i gymnasiet. Det är väldigt viktigt för mig att språket som undervisas i svenska klasser i Finland är sydfinlandssvenska, inte finlandssvenska och speciellt österbottnisk finlandssvenska.

Jaakko Leinonen

26 december 2024 20:23

Kalevi är en mans förnamn, som ingick i den finska almanackan 1929. Det är en senare estnisk variant av namnet Kaleva. I Estland föreslogs namnet Kalev redan 1882, men de första personerna som hette Kalev namngavs där först på 1920-talet. I Finland fick Kalevi sitt namn den 10 september 1929, då den mycket sällsynta Kaleva ersattes av sin betydligt vanligare variant Kalevi. Från 1950 återvände Kaleva till sin gamla plats och sedan dess har både Kaleva och Kalevi varit med i kalendern den 10 september. Namnet Kalevi var mest populärt på 1930-talet. Det är också vanligt som efternamn. Under de senaste decennierna har både Kalevaa och Kalevia sällan angetts som förnamn. Kalevas inträde tillbaka i kalendern, trots sin sällsynthet, främjades kanske av Urho Kaleva Kekkonens starka politik på den tiden och Kustaa Vilkunas starka stöd för Kekkonen, som beslutade om namnsdagar.

Enligt uppgifter från Digital- och befolkningsupplysningen har 145 329 finska män och minst en kvinna från början av 1900-talet fram till slutet av 2019 fått Kalevi som förnamn.[1]

Jaakko Leinonen

29 december 2024 16:27

Finska folkskolor lärde vanligtvis inte ut andra språk än modersmålet. Före 1964 undervisades främmande språk i finska folkskolor endast i sällsynta undantagsfall, mestadels i de största städerna. 1964 blev det möjligt för alla folkskolor att undervisa i högst två främmande språk som obligatoriska ämnen, men nästan alla folkskolor lärde fortfarande inte ut dem. Om den folkskolan lärde ut två främmande språk, måste ett av dem vara det andra inhemska språket. Efter att den systematiska språkundervisningen inleddes hade svenska en relativt stark ställning i de folkskolorna: t.ex 1965−1966 var antalet elever som studerade engelska och svenska nästan lika stort. Vid den tiden var en fjärdedel av eleverna i folkskolor i språkundervisning.

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 14:34

Finlands självständighet och främjandet av finskan som landets främsta officiella språk skedde sent: de skulle ske redan i mitten av 1700-talet, men de skedde inte förrän i början av 1900-talet.

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 17:48

Så vitt jag vet finns det i Sverige en oro för att fler och fler människor bara lär sig ett främmande språk: engelska. Skulle det vara bra om finska var ett av de språk som går att lära utom engelska och man skulle säga att att lära sig finska i hög grad skulle stödja det nordiska samarbetet?

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 17:57

Mamma stödde det nordiska samarbetet mycket. Hon sa att hon motsatte sig ett EU-medlemskap och hoppades att de nordiska länderna skulle samarbeta. När jag började lära mig svenska sa hon att det var riktigt bra att lära sig svenska.

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 18:05

Lovisa Jakobsson från Umeå, som inte har några familjeband till Finland, har lärt sig prata flytande finska. Lovisa sa att hon inte visste så mycket om Finland tidigare, hon visste att Finland är tvåspråkigt, men hon tog det faktum att Finland är tvåspråkigt för bokstavligt: ​​hon trodde att tvåspråkighet i Finland innebär att de flesta är tvåspråkiga. Det skulle vara min dröm att Finlands tvåspråkighet skulle vara som Paraguays tvåspråkighet: de flesta skulle tala två språk som sitt modersmål.

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 18:08

Jag skrev fel när jag skrev att det skulle ske i mitten av 1800-talet. Jag var tvungen att skriva att det måste ske redan i mitten av 1700-talet.

inga johansson

Onsdag 1 jan 19:45

Finland från 1809
Finland som hade varit en naturlig del av Sverige i mer än 600 år hade nu blivit ryskt territorium.
Sverige fick därmed sina nuvarande gränser.
För det finska folkets del inleddes istället en period under ryskt styre som skulle fortgå i över hundra år
tills landet uppnådde självständighet i samband med det politiska kaos som följde i kölvattnet av den ryska revolutionen.

Talade man ryska i Finland från 1809 och 100 år framöver?

Jaakko Leinonen

Onsdag 1 jan 20:30

Läs:

https://sv.wikisource.org/wiki/Boken_om_v%C3%A5rt_land/Kapitel_72
https://sv.wikisource.org/wiki/Boken_om_v%C3%A5rt_land/Kapitel_89

Jaakko Leinonen

Torsdag 2 jan 09:13

För de som går grundskolan och gymnasiet i Jyväskylä är de bästa skolspråken svenska, tyska och engelska, men svenska eller tyska måste vara ett språk som man bara lär sig i gymnasiet

Jaakko Leinonen

Torsdag 2 jan 15:12

Jag skrev att invandrare lämnar Finland för att de måste lära sig ett onödigt språk (svenska) utöver ett nödvändigt språk (finska). Det är bra att invandrare åker härifrån på grund av obligatorisk svenska, men det är en tunn tröst – så få (även om inte enormt få) gör det. Men det som i alla fall är värre än den obligatoriska svenska inlärningen är att några somalier, hottentotar, mugaber etc. kommer att flytta hit.

Jaakko Leinonen

Torsdag 2 jan 20:03

Jag frågade om det fanns ett sådant system någon annanstans i världen: den stora majoriteten får obligatorisk undervisning i ett litet minoritetsspråk i grundskolan, som på andra håll i världen bara talas i ett grannland och vars talare i hemlandet mer än hälften kan också landets mest språk För att läsa på gymnasiet, yrkesskolan, universitetet eller yrkesskolan måste du fortsätta lära dig det språket. Detta måste många tjänstemän veta, av vilka de flesta inte har denna kunskap. Att detta system upprätthålls och stärks under decennier oroar något skräpparti, vars anhängare är 3 % av medborgarna och vars existens inte ens har några andra skäl än så. En man jag frågade sa att det inte fanns något sådant system någon annanstans i världen.

Jaakko Leinonen

Onsdag 8 jan 13:39

Kan du lägga till följande i slutet av min artikel:

I Finlands tidigare parallella skolsystem, från vilket det överfördes till det nuvarande systemet på 1970-talet, var det inte obligatoriskt att lära sig ett andra inhemskt språk, åtminstone för finskspråkiga (jag vet inte om finlandssvenskar om de absolut måste lära sig finska i det tidigare systemet också). Skyldigheten för finsktalande att lära sig svenska gällde vanligtvis endast yrkesskoleelever och vissa universitetsstuderande. Å andra sidan gällde skyldigheten att lära sig icke-inhemska språk vanligtvis bara för dem. Flertalet finländare födda före omkring 1955 eller 1956 har varit helt utan undervisning i främmande språk. Jag frågade min far (han är expert på skolornas och studiernas historia) om det är förvånande att det i Sverige har varit automatiskt obligatoriskt att lära sig engelska i skolan sedan början av 1940-talet. Far svarade att det inte verkar konstigt att det i Sverige blev obligatoriskt för alla att lära sig ett främmande språk så tidigt, mycket annat hände i Sverige mycket tidigare, men han kunde ha anat att språket som blev obligatoriskt då skulle ha varit tyska och inte engelska. I Finland är engelska, till skillnad från i Sverige, inget obligatoriskt ämne enligt lag, men praktiskt taget alla i Finland lär sig det.

Nätverket Språkförsvaret

Onsdag 8 jan 15:31

Engelska överrtog tyskans roll som första främmande språk i svensk skolväsende i andra världskrigets slutskede. Jag började läsa engelska i folkskolans femte klass.I realskolan och gymnasiet var engelska, tyska och franska obligatoriska. På latinlinjen kunde man läsa såväl latin som grekiska.Om det skedde på bekostnad av något av de moderna språken kommer jag inte ihåg.

Jaakko Leinonen

Onsdag 8 jan 13:43

Var det en gång i tiden obligatoriskt att lära sig tyska i svenska offentliga skolor?

Nätverket Språkförsvaret

Onsdag 8 jan 15:24

Bara i realskolan och gymnasiet, inte i folkskolan, fram till andra världskrigets slutskede.

inga johansson

Onsdag 8 jan 22:05

Också jag, född 1950, hade engelska först i 5:e klass i folkskolan.
Några år senare i realskolan kom lektioner i tyska och franska.
Det fanns även möjlighet att välja spanska.
Jag minns en livlig diskussion i början på 80-talet, i en skola i Skövde,
då man skulle bestämma om engelska skulle läras ut redan i 3:e klass.
Hur är det i dagens skola? När börjar man lära ut engelska?
Får eleverna välja andra språk?

Jaakko Leinonen

Lördag 11 jan 12:04

Obligatorisk svenskundervisning i Finland innebär att finskspråkiga skolelever i Finland ges obligatorisk undervisning i det svenska språket, liksom de svenskspråkiga ges i finska. Med införandet av grundskolan på 1970-talet blev svenska ett obligatoriskt ämne i årskurserna 7–9 (sedan 2016 från årskurs 6) för finskspråkiga elever i finskspråkiga skolor. På 1980-talet blev det obligatoriskt i yrkesskolorna och i handelskolorna. Undervisningen skall omfatta minst 6 veckotimmar utspritt på fyra årskurser (6–9). I gymnasiet har svenska alltid varit ett obligatoriskt ämne, och tills året 1937 var det också huvudlärspråket i universitetsundervisningen i Finland. Under gamla skolsystemet var svenska obligatoriskt också i mellanskolan. I studentexamen var svenska obligatoriskt åren 1874–2004 förutom under några krigsår.[1]

Jaakko Leinonen

Lördag 1 feb 01:48

Suomen-svenskhet och svensk-finskhet är inte sinsemellan likvärdiga företeelser. Finlandssvenskar är Finlands helt infödda svenskspråkiga minoritet som bott i Finland sedan medeltiden, vilket inte inkluderar svenska invandrare som bor i Finland, men sverigefinnarna är mestadels finnar som flyttade till Sverige på 1950-70-talen och deras ättlingar. född i Sverige. Även om det har gått decennier sedan många invandrade från Finland till Sverige, så blir en finländare som fortfarande invandrar till Sverige en sverigefinsk. En svensk som flyttar till Finland blir inte finlandssvensk. Svenskfinnarna är mycket tydligare en finlandssvensk minoritet, inte bara språkligt, utan även etniskt och kulturellt. Istället har finlandssvenskarna och den gamla finskspråkiga minoriteten i norra Sverige, vars s.k Määnkieli anses vara ett eget språk i Sverige av politiska skäl, men språkligt är det en variant av finska precis som finlandssvenskan är en variant av svenska.

Jaakko Leinonen

Lördag 1 mars 12:18

Kan du lägga upp ett till av mina inlägg:

På Åland togs den obligatoriska undervisningen i finska bort från den allmänna skolan 1954, även om t.ex Finska var ett obligatoriskt ämne i Helsingfors svenskspråkiga folkskolor, även om svenska inte var ett obligatoriskt ämne i finskspråkiga folkskolor, utom i några undantagsfall på 1960- och 1970-talen. Det finns ingen anledning att särskilja ålänningarna från de svenskspråkiga Helsingforsarna, de svenskspråkiga i Åbo, etc., som får tjänster på svenska.. Vid övergången till grundskolesystemet var Åland ett undantag i och med att ett andra inhemskt språk blev obligatoriskt i grundskolan, men i gymnasiet var finska obligatoriskt på Åland fram till 2007, då det var obligatoriskt på Åland. En av mina namne från Helsingfors, Sivonen, väl insatt i finsk språkpolitik, skrev mycket väl att Åland borde annekteras till Finland som en normal provins vars invånare har rätt att påverka den finska politiken på samma sätt som folk från Helsingfors, Åbo, Österbotten, Savolax, Enaresamer etc har rätt.

Jaakko Leinonen

Lördag 1 mars 12:24

På åländska gymnasier frångick man obligatorisk finska eftersom Åland också behöver tyska, franska m.m experter. Men på liknande sätt på andra håll i Finland har uppfattningen att den obligatoriska svenskundervisningen bör tas bort från finskspråkiga skolor varit befogad.

Jaakko Leinonen

Söndag 2 mars 18:56

När det diskuterades om Åland skulle tillhöra Finland eller Sverige var ett förslag att Sverige skulle få Åland men ge några finskspråkiga områden i norra Sverige till Finland som kompensation. Detta är ett förslag som sällan nämns i historisk skrift. Jag tror att det hade varit en bra lösning. Men vore det bra för Åland om inte Åland hade egna ministrar, egna partier, egen riksdag etc.? Om Nationernas Förbund hade anvisat Åland till Sverige skulle det nu bara vara ytterligare en kommun som Gotland och inte ha någon särställning i lagens ögon.


Hahaa

Jaakko Leinonen

Måndag 3 mars 12:59

Det finns inget sätt att skilja ålänningarna från de svensktalande i Nyland.

Jaakko L.

Måndag 3 mars 14:10

Swedish is a mandatory school subject in Finland for Finnish-speaking pupils in the last four years of primary education (grades from 6 to 9), although only about 5 % from citizens of Finland are Swedish-speaking, this minority is still shrinking, many of Swedish speaking in Finland are practically bilingual and in other parts of the world this language is spoken almost only in the neighbour state Sweden. In elementary school, there are two Swedish lessons a week, and by the fall of 2024, the number will increase to three.[1] The linguistically nationalist Swedish People's Party in Finland would like to increase the number of compulsory Swedish lessons by more than 50%, make Swedish compulsory again in matriculation essays and remove the obligation for Swedish-speaking civil servants to know how to speak Finnish properly. The party also demands that Finnish taxpayers' money be used to pay for a campaign in Sweden, Norway and Denmark to attract people to study in Swedish-speaking educational institutions in Finland.[2] This other domestic language is also mandatory in the all high schools (lukio, gymnasium), vocational schools (ammattikoulu, yrkesskola), business schools (kauppaoppilaitos, handelskola), police school, theater school, folk colleges and universities and the other tertiary education instituties for students of all fields. In Finland, the study of Swedish has always been compulsory in high school (however, no longer since 2004 in the matriculation records), in the 1970s it became compulsory in primary school at the request of the Swedish People's Party (RKP, SFP) and Johannes Virolainen and by 2010, at the request of the said party, the requirement was extended to almost all other educational institutions in Finland. The Swedish-Speaking president Alexander Stubb wants, that already from the first grade of primary school[3] (from 2016 it is compulsory to start from the sixth grade, previously it started from the seventh[4][5]). He has also said that he and his wife do not speak Finnish but only Swedish and English to their children.[6] Swedish is also partly mandatory in the army.[7][8] Anna-Maja Henriksson, a patriotic Finnish-Swedish politician specializing in language policy, former chairwoman of the Swedish People's Party, has also demanded that Swedish should be compulsory already in preschool (esikoulu/förskolan), which is mandatory from 2015. It has not come true, but the demands of the Swedish People's Party of Finland have become even tougher: now the party demands that Swedish be taught as compulsory already in kindergarten.[9] This is one of the election themes of the Swedish People's Party in the municipal elections held in autumn 2025.[10]

Furthermore, since 1987 at the request of the Swedish People's Party all university graduates must demonstrate a certain level of proficiency in Swedish (the so-called public servant's Swedish). Altogether, 89% of Finnish citizens are native Finnish speakers, whereas 5.3% of the population report Swedish as their mother tongue.[11] It is currently possible for Finnish citizens to report a different mother tongue for themselves as many times as desired by submitting a form to the Population Register Center.

According to the Finnish constitution, both Finnish and Swedish are national languages. The employees of the national government and the bilingual municipal governments are required to be capable of serving citizens in Swedish. The official term for both mandatory Swedish and Finnish is the other domestic language. The requirement to study Swedish is often referred to as pakkoruotsi, a term in Finnish meaning "mandatory Swedish", or "forced Swedish," and similarly, Finnish as a mandatory school subject for native Swedish speakers in Finland is sometimes referred to as "mandatory Finnish" or "enforced Finnish" (tvångsfinska, pakkosuomi),[12] but since Swedish speakers in Finland are nowadays only a small minority (5%) (earlier maybe 20 %) and many, maybe half of the young people, are practically bilingual, the term "mandatory Finnish" is not as widely used. It is not a similar phenomenon, although governed by the same laws In practice, learning Finnish in Swedish-speaking educational institutions in Finland is considerably more extensive than learning Swedish in Finnish-speaking educational institutions. According to Kari Sajavaara (1938–2006), a Finnish applied linguistics researcher and professor at the University of Jyväskylä who is familiar with the subject, the meaning of the Finnish language for Swedish speakers in Finland is quite different from the meaning of the Swedish language for Finnish speakers.[13]

Jaakko Leinonen

Måndag 3 mars 17:24

Björköby är en by på Björkö i Korsholm. Tätorten Björköby har 294 innevånare medan hela byn har runt 380. I byn finns Björkö kyrka..

Björköby utsågs till Årets by i Finland år 2000.[2]

Björköby bildade egen kommun 1932 genom utbrytning ur Replots kommun.[3] I folkräkningen som ägde rum år 1960 var Björköby enspråkigt svenskt. Alla dets invånare var svenskspråkiga i 1960. 1 januari 1973 uppgick Björköby i Korsholms kommun.[4]

Jaakko Leinonen

Måndag 24 mars 14:57

När av Finland till Sverige flyttade mycket människor, ungefär 55 % kunde inte svenska, som min morbror. Men för dom, som kunde inte svenska, var klart, att dom ska lära sig svenska. Så gjorde också min morbror. Men nu flyttar till Finland mycket, mycket människor, som säger, att dom inte ska lära sig finska. Flyttar till Sverige nu människor, som kan inte svenska och säger, att dom vill inte lära sig det?

Nätverket Språkförsvaret

Söndag 1 juni 21:34

Det är en myt att invandrare till Sverige och Finland på "rent jävelskap" inte skulle vilja lära sig svenska respektive finska. De enda som kommmer undan med att inte lära sig svenska eller finska är en del engelskspråkiga, som av olika skäl inte ids lära sig svenska eller finska, eftersom så många svenskar och finländare behärskar engelska. I grund och botten är detta språklig arrogans. En del äldre anhöriginvandrare kanske inte bryr sig om att lära sig svenska eller finska, eftersom de redan har barn, barnbarn eller nära släktingar i Sverige eller Finland. De tycker att de är för sent att lära sig ett nytt språk och de klarar sig ändå tack vare sina släktingar.

Jaakko Leinonen

Söndag 13 april 12:35

Jag hoppas, att ni ska läsan den här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Obligatorisk_svenskundervisning_i_Finland

Jaakko Leinonen

Tisdag 22 april 12:38

Var det en gång obligatoriskt för alla i svenska läroverkerna att lära sig tyska, engelska och franska?

Nätverket Språkförsvaret

Tisdag 22 april 14:53

Före enhetskolans införande var engelska, tyska och franska obligatoriska främmande språk i realskolan och gymnasiet - de som gick latinlinjen kunde också läsa latin och grekiska, Idag är endast engelska obligatoriskt, medan man kan välja mellan ytterligare andra språk som tyska, franska och spanska etcetera. Spanska väljs av många elever.