När det svenska herrlandslaget i fotboll sent omsider fick en ny förbundskapten återkom i rubrikerna tal om skandinaviska. Skandinaviska är ett språk som både finns och inte finns. Det finns ombord på SAS-planen som ett slags lingua franca och det kan uppstå efter ett par veckors samvaro mellan danskar, norrmän och svenskar och den vackraste varianten talas av färöingar som inte har varit så noga med att lära sig dansk fonetik.

Men på sätt och vis liknar det Schrödingers katt i och med att det kan existera och icke-existera på samma gång. För ingenstans kan man gå en kurs i skandinaviska, ingenstans kan man köpa böcker och tidskrifter på skandinaviska och inga skolor undervisar på skandinaviska. Ändå kan det finnas – och ändå borde det finnas.

När Jon Dahl Thomasson valdes till förbundskapten trodde man allmänt att nu skulle han tala på skandinaviska. I det fallet skulle man förmoda en lätt avslipad danska med svenska stickord och absolut: svenska räkneord, inte danska.

Besvikelsen var därför stor när Thomasson i stället valde att tala dänglish, en variant av engelska med danska förtecken.

Visst kan många svenska och norrmän har svårt att förstå danska, för det kan behövas ett femtiotal glosor och en tillvänjning av uttal, övning med andra ord. men insatsen för att kunna begripa danska är ändå minimal jämfört med vad som krävs för att lära sig ett annat språk. Lösningen heter då förstås, skandinaviska, en ömsesidig anpassning av ordval, ett måttligt taltempo och undvikande av regionala slanguttryck.

Ett annat steg vore att skapa en riktig form av skandinaviska, att samordna de fyra nordiska språken danska svenska och de två norska skriftspråken till ett skandinaviskt skriftspråk. På språkliga grunder skulle det gå utmärkt. Det är större skillnad med schwitzertyska och det tyska skrifspråket än det är mellan de nordiska, ovan nämnda språken. 

Det skulle förstås krävas ett politiskt beslut. Men att jämtar, gotlänningar och skåningar har kunnat enas om att använda svenskt skriftspråk trots de många olika skillnaderna i dessa talspråk, visar att det inte är omöjligt av språkliga skäl. Då skulle vi ett slag få ett gemesamt skriftspråk bland nästan 30 miljoner människor på en landareal som tveklöst vore Europas största. 

Några skriftbilder skulle man förstås få vänja sig vid. Varför skriver vi Och medan de andra skriver og? Vi säger ju ändå troligen å eller ock; vi skulle också kanske behöva återgå till skriftformerna före 1906 års reform (Fridtjuv Berg) och skilja på hval (djuret) och val (av välja). Kanske en röd stuga men ett rödt hus och försiktigt gå vidare. Danskarna gick välvilligt  fram mot svenskan i sin reform 1948 när de  införde svenskt å (tidigare aa) och avskaffade kravet på att skriva substantiven med versaler ( i likhet med tyskan). Så skulle Schrödingers katt äntligen slippa pendla mellan existens och icke-existens och kunna lägga sig till ro och spinna lagom mätt och nöjd.

Och att några ord inte har samma betydelse överallt förekommer redan nu inom det annars så enhetliga svenska skriftspråket där jämte betyder något annat i Jönköping än i Sundsvall och en tapp i Göteborg är en mack i Stockholm. Inget man behöver ersätta med engelska.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tidsandan, från början ett tyskt begrepp,  Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande  samällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att  Zeitgei...

I radions "Förmiddag med" diskuterades idag denna fråga. Flera intressanta synpunkter, bland annat medverkade Olle Josephson, känd professor i nordiska språk. Programmet kan lyssnas på här.   Susanne L-A   (Denna nätdagbok är knuten till nätv...

Vad hände? Svar: Verkligheten kom ifatt!     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

    Enkelt, överskådligt och på svenska!   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Björn Dahlman återger denna rapport om Internationella Engelska skolan på Twitter:     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...