Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare)  inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svårt att kväva sina gäspningar om tyskan, (lågtyskan främst) och sedan högtyskan och franskan och holländska sjötermer, som har kommit in i svenskan utan att utgöra någon fara för språket. 

Men, (ett kommatecken för att dra andan) uttrycket en svart svan finns också. Som alla vet är ju svanar vita och det var en vedertagen empiriskt grundad sanning ända tills det plötsligt upptäcktes svarta svanar i Australien. Det fick all empiri att gå i tusen bitar. Ty det som har varit kan förstås förändras. Att lingvister hävdar att "lånord" inte utgör någon fara för ett språk är bara sant empiriskt, men säger ingenting om hur det kan bli. Svanar är vita ända tills svarta svanar dyker upp.

Jag skrev för något år sedan om ordet region. Regioner påträffas i Frankrike och säkert annorstädes, men har inte haft någon svensk motsvarighet och har aldrig varit någon benämning på någon  svensk eller ens nordisk företeelse. Nu skall ordet användas och det ersätter landsting. Landsting är ett begrepp och ordet motsvaras av det danska Folketinget, det norska Stortinget och det isländska Alltinget. Det är ett ord som är förbundet med demokrati, en plats eller åtminstone en idé om demokrati där folkvalda fattar beslut. Vid nästa val (inte valet till EU 9 juni) blir det inget landstingsval. Däremot ett regionval. Så har man utrotat ett ord. Vem är "man"? Jag vet inte. Jag vet inte hur det går till eller hur besluten tas, men jag antar att det förkläds bakom internationalism, att: så är det i "Europa". 

Så utrotar man ett ord. Jag tror inte att ett språk utrotas med detta. Men det är som med den gamla historien om gumman som skulle samla ved i skog. Hon plockade upp en kvist, lade den i en säck, plockade upp en till och sa: Orkar jag den, så orkar jag den. När hon så hade plockat färdigt var bördan alltför tung. Då plockade hon bort en kvist och en till. Orkar jag inte den, så orkar jag inte den...

Jag tror, kort sagt, att man ska vara försiktig också med "lånord", inte bara med domäner.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)