Universitetsläraren rapporterar:

”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande till engelska.

Dessutom poängteras att den akademiska personalen vid norska universitet ska kunna bidra till det demokratiska norska samhället med sin kunskap och att norska behöver användas som förvaltningsspråk inom akademin.

I handlingsplanen föreslår regeringen därför att internationella forskare måste lära sig norska. Fast anställda ska inom tre år lära sig språket på B2-nivå, som motsvarar en slags medelnivå.

Tidsbegränsat anställda, doktorander och postdoktorer, ska läsa motsvarande 15 högskolepoäng norska för att bli godkända.

SULF:s norska motsvarighet Forskerforbundet har ställt sig bakom och bidragit till handlingsplanen. Jon Wikene Iddeng, specialrådgivare vid Forskerforbundet påpekar dock att det publiceras fler forskningsartiklar på norska nu än för tio år sedan och att det i stället är andelen som sjunkit.

Men han oroar sig ändå för att norska språket tappar mark.

– Det gäller både akademiskt språk och att vi måste ha ett levande, bra norskt yrkesspråk. Det är i första hand norrmän som ska utbilda sig i Norge, och de behöver få läroböcker och undervisning på norska och hjälp till att utveckla det norska yrkesspråket.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)