Nätverket Språkförsvaret
28 september 2010 22:39
I vårt utkast till språklag skriver vi så här:
”Detta utkast skall i första hand ses som ett diskussionsinlägg. Vi är fullt medvetna om att det innehåller luckor, eftersom vi inte har fullständig överblick över alla domäner, där svenska språket används, eller över alla lagar, förordningar och föreskrifter, som innehåller bestämmelser om användningen av det svenska språket.”
Uppriktigt sagt kan jag inte beskriva ”skillnaden mellan rättighetslag och skyldighetslag utifrån funktionsnedsatta perspektiv”. Jag har ingen funktionsnedsättning (utom hög ålder) och såvitt jag vet har Språkförsvaret inga medlemmar med andra funktionsnedsättningar än just denna.
Jag bollar alltså frågan tillbaka till dig. Vilka rättigheter anser du att funktionsnedsatta ska ha ur ett rent språkligt perspektiv? Om du läser t.ex paragraf 8 i vårt utkast till språklag, så ser du att vi preciserar ett antal rättigheter på detta område. Vi anser att en kombinerat rättighets- och skyldighetslag är överlägsen en språklag som är en skyldighetslag. Den förra fokuserar på den enskilde medborgaren och gör denne till ett handlande subjekt (pga möjligheten att kräva sin rätt). Det är typiskt att minoritetsspråklagen har ett sådant perspektiv, , men inspirationen har hämtats från EU och inte från svenska lagstiftare i första hand. En skyldighetslag representerar ett ovanifrånperspektiv, som ”tilldelar” den enskilde språk. Varifrån har myndigheterna fått sig ett språk tilldelat?
Per-Åke Lindblom