Och ändå ger IES fuskbetyg till eleverna samt har försett sig med ett erkänt lättundervisat elevklientel!

Två tummar ner.

Språkförsvarare

(Denna nätdaboka är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pascal Brisson for mayor of Sundsvall - eller något? (Ur Aftonbladet)

Valpåverkan - Aja baja, "Brisse"!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det påpekas ofta att spanska borde talas eller förstås i större utsträckning inom den vetenskapliga världen med tanke på antalet talare runt om i världen, en siffra som Instituto Cervantes anger till nästan 600 miljoner.

Men miljontals talare ger inte nödvändigtvis ett språk styrka i den akademiska världen. Detta måste odlas på en vetenskaplig, politisk och kulturell nivå, med ihållande ansträngningar från många institutioner och specialister.

Det vetenskapliga samfundet bör kommunicera på så många språk som möjligt

Enligt vissa uppskattningar publiceras så mycket som 98 % av världens vetenskapliga forskning på engelska, medan endast omkring 18 % av världens befolkning talar engelska. Detta gör det nödvändigt att publicera på andra språk om vi ska kunna föra ut vetenskaplig forskning till samhället i stort.

Värdet av flerspråkighet inom vetenskapen har betonats av många framstående organisationer, med offentliga deklarationer och uttalanden i frågan från European Charter for Researchers, Helsinki Initiative on Multiligualism, Unescos rekommendation om öppen vetenskap, OPERAS Multiligualism White Paper, Latin American Forum on Research Assessment, COARA Agreement on Reforming Research Assessment och deklarationen från det femte mötet mellan ministrar och vetenskapliga myndigheter i de iberoamerikanska länderna. Dessa organisationer är alla överens om en sak: alla språk har ett värde i den vetenskapliga kommunikationen.

I den sista av dessa deklarationer påpekas att lokalt, regionalt och nationellt relevant forskning ständigt publiceras på andra språk än engelska. Denna forskning har en ekonomisk, social och kulturell inverkan på den omgivande miljön, eftersom när vetenskaplig kunskap sprids filtreras den genom till icke-akademiska yrkesverksamma, vilket skapar en bredare kultur av kunskapsdelning.

Större mångfald möjliggör också en smidig dialog mellan akademiker som talar samma språk, eller som talar och förstår flera språk. I Iberoamerika, till exempel, kan spanska och portugisiska ofta förstås ömsesidigt av personer som inte har språket som modersmål, vilket gör att de kan dela den vetenskapliga scenen. Samma sak gäller i Spanien med de flesta av landets inofficiella språk.

Inga hierarkier, inga kategorier

Alltför ofta betraktas vetenskaplig forskning på något annat språk än engelska automatiskt som andra klassens forskning, utan någon större hänsyn till kvaliteten på själva arbetet.

Denna skadliga fördom bortser från de inblandades arbete, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Den undergräver också i hög grad det globala akademiska samfundets förmåga att dela med sig av kunskap till samhället.

Genom att försvara och bevara flerspråkigheten för forskarsamhället forskningen närmare dem som behöver den. Om man misslyckas med att nå detta mål kan den akademiska världen inte utveckla eller utvidga sin publik. Vi måste arbeta noggrant, systematiskt och konsekvent på alla språk som står till vårt förfogande.

Logistiken för att stärka den språkliga mångfalden inom vetenskapen

Att göra ett språk starkare i den akademiska världen är en komplex process. Det sker inte spontant, utan kräver noggrann samordning och planering. Insatserna måste komma från offentliga och privata institutioner, media och andra kulturyttringar, liksom från politiker, vetenskapsdiplomater och forskarna själva.

Många av dessa faktorer måste fungera i harmoni, vilket framgår av det spanska nationella forskningsrådets arbete i ES CIENCIA, ett projekt som syftar till att förena vetenskapliga och politiska insatser.

Akademisk publicering och AI-modeller: en ny utmaning

Den globala akademiska miljön håller på att förändras till följd av den digitala övergången och nya modeller för öppen tillgång. Forskning om utgivare av vetenskapligt innehåll på andra språk kommer att vara avgörande för att förstå denna förändring. En sak är dock klar: att göra vetenskapligt innehåll som produceras på ett visst språk synligt och sökbart online är avgörande för att säkerställa dess styrka.

När det gäller akademiska böcker har övergången till öppen tillgång knappt påbörjats, särskilt inom den kommersiella förlagssektorn, som ger ut cirka 80 procent av de vetenskapliga böckerna i Spanien. Precis som för onlinepublicering kommer en tydlig förståelse att göra det möjligt att utforma politik och modeller som tar hänsyn till de olika sätten att sprida vetenskaplig forskning, inklusive de som kommunicerar lokalt och på andra språk. En större språklig mångfald inom bokutgivningen kan också göra det möjligt för oss att på ett korrekt sätt erkänna det arbete som förlagen utför för att sprida forskning till icke-engelsktalande.

Att göra publikationer, dataset och andra icke-språkliga forskningsresultat lätta att hitta är en annan viktig faktor som kräver både vetenskapligt och tekniskt stöd. Detsamma gäller för att utöka den vetenskapliga litteraturen på spanska och andra språk, särskilt eftersom den används i generativa modeller för artificiell intelligens.

Om det vetenskapliga innehållet inte är språkligt varierat kommer AI-systemen att sprida information som är ofullständig, partisk eller vilseledande: i en färsk rapport från den spanska regeringen om tillståndet för spanska och andra officiella språk påpekas att 90 procent av den text som för närvarande matas in i AI är skriven på engelska.

Djupgående studier av terminologi är avgörande

Forskning om terminologi är av yttersta vikt för att förhindra användning av improviserat, oprecist språk eller obegriplig jargong. Det kan också ge enorma fördelar för kvaliteten på både mänskliga översättningar och maskinöversättningar, specialiserad språkundervisning samt indexering och organisering av stora mängder dokument.

Terminologiarbete på spanska utförs idag tack vare bearbetningen av stora språkkorpusar av AI och forskare i TeresIA-projektet, en gemensam insats som samordnas av det spanska nationella forskningsrådet. Det krävdes dock 15 år av upp- och nedgångar för att få igång ett sådant projekt på spanska.

Baskien, Katalonien och Galicien har däremot arbetat intensivt och systematiskt med sina respektive språk. De har inte bara tagit itu med terminologin som en offentlig språkpolitisk fråga, utan har också under lång tid engagerat sig i etablerade terminologiprojekt.

Detta behov av en bredare mångfald gäller även Iberoamerika som helhet, där insatser samordnas för att främja spanska och portugisiska i den akademiska världen, särskilt av Iberoamerikas generalsekretariat och Mexikos nationella råd för humaniora, vetenskap och teknik.

Även om detta verkligen behövs kan vi inte främja regionens två mest talade språk och samtidigt bortse från dess mångfald av inhemska och inofficiella språk. Dessa är också involverade i produktionen av kunskap och är ett medel för överföring av vetenskaplig information, vilket framgår av insatser i Spanien.

Varje land har sin egen unika roll att spela när det gäller att främja en större språklig mångfald i den vetenskapliga kommunikationen. Om detta kan uppnås kommer de iberiska språkens - och alla språks för den delen - styrka inom den akademiska världen inte att vara beroende av välmenande men sporadiska insatser. Det kommer i stället att vara resultatet av det vetenskapliga samfundets engagemang för en kultur av kunskapsdelning.

Elea Giméz Toledo

Denna artikel publicerades ursprungligen på spanska. Denna text är översatt från den engelska versionen i The Conversation den 27/2 2024.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Pristagarna har utsetts genom en intern medlemsomomröstning. Motiveringarna var följande:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har ännu inte tagit fram en språkpolicy för när svenska respektive engelska är lämpligast språkval för högskolor och universitet. Man tvingar på så sätt uppsatsskrivare och doktorander att skriva sina examensarbeten, uppsatser och avhandlingar på engelska för att få godkänt.

En välskriven och genomtänkt avhandling kommer med största sannolikhet till sin fulla rätt endast om språket är så precist som möjligt. Även om engelskan hos exempelvis en doktorand kan vara mycket god kan det beroende på ämnesområde brista i exakthet och förståelse om det inte uttrycks på svenska. Det minsta man kan begära som krav på alla avhandlingar i Sverige är att vem som helst borde kunna läsa ett akademiskt arbete och en välskriven sammanfattning på svenska.  Inte ens detta har UHR förmått.

Utdelningen av Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån äger rum vid en offentlig prisceremoni i Gästabudet, Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 A, på Södermalm i Stockholm lördagen den 13/4 2023 kl. 13.00 Ingången till Gästabudet sker från gatan vid korsningen S:t Paulsgatan/Timmermansgatan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Senaste numret av Språkbrevet från Svt, UR och SR diskuterar frågan om hur ordet Content i betydelsen ”det som läggs ut på sociala medier” bör användas – ska det översättas till Innehåll eller inte? Somliga anser att content används specifikt mot en yngre målgrupp, medan andra menar att det är ett branschord för det sponsrade innehåll som influencers lägger ut i sina kanaler, och på så kallad textreklam, alltså reklam som utformats att se ut som redaktionella artiklar.

Språkbrevet landar i att inte avråda från att använda ”content” bara för att det är ett engelskt ord eftersom det påstås vara etablerat numera. Däremot avråds från att använda ordet när det gäller sådant som rör public service eftersom innehållet ”då skulle kunna kopplas ihop med den kommersiella sfären”. Där ska det heta ”redaktionellt innehåll” eller ”journalistiskt innehåll” istället.

Denna och andra frågor relaterade till språket i Svt, SR och UR finns att läsa här. Vem som helst kan prenumerera på Språkbrevet (som utkommer några gånger per år) och få det som e-post.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Företagets grundare Per-Olof K:son Ahl, även kallad Kapp-Ahl, har ingenting att göra med Kapp-Ahls nutida språkbruk. Per-Olof K:son Ahl (1919 - 1996) kunde förmodligen inte engelska. I stället tvingas han rotera i sin grav på grund av Kapp-Ahls nutida anglofåneri.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)