Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2021 08:00

När jag på julaftonen var på Ica Ringen på Södermalm för att handla mat upptäckte jag till min glädje att det i stort sett bara fanns julkort på engelska kvar. Det var den perfekta julklappen. 


 

 Christina Johansson  

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 december 2021 13:53

Timo Järvinen gav 2007 ut ”Några försvenskade anglicismer”, varur vi saxar denna introduktion.

 

Helåu, kompis

 

Språkrådets gyllene rekommendation är: tala engelska utomlands men svenska här hemma. Blanda inte dessa hejvilt för då blir det bara svengelska av det. Och svengelska, det är inget riktigt språk alls.


Alla har vi väl hört till mans om hur invandrare måste lära sig svenska. Men kravet får ju en absurd klang om vi betänker att vi svenskar i vår tur ger bort svenskan, bit för bit. Invandrare ska alltså lära sig nånting vi själva glatt och frivilligt skänker bort till förmån för amerikanskan. I konsekvensens namn måste den vackra dag komma då vi kräver att invandrare ska lära sig svengelska eftersom svenskan då frodas endast i små nostalgiska gillen som en exklusiv raritet samt hos hembygdsgårdens knätofsade entusiaster. Visst?


Gamla kulturspråk som vi lånat in från – tyskan och franskan – har aldrig haft såna språkimperialistiska ambitioner som amerikanskan. Den ångvältrar gärna ihjäl alla andra språk om den får bestämma. I Sverige får den bestämma i mångt och mycket.


Det kan tyckas vara en gåta varför den amerikanska kulturen, uppburen av det amerikanska språket, går hem här hos oss, trots den kriminella omvärldspolitiken USA fört sedan 1960-talet. När jänken skramlar i farstun smäller vi upp dörren och ropar: ”Helåu, kompis, this is an Ebberöds bank, ju nåu. Cam in ju will si.” Reglerna är förvisso enkla och kända: ta emot ett amerikanskt ord, ge flera svenska i utbyte. Det blir underskott och den röda pennan viner belåten i Ebberöds räkenskaper. Men jänken gör bytesaffärer och låter sig imponeras av vår givmildhet gentemot ett främmande, tror vi. Det är skönt att visa att girighet eller nån inpyrd nationalism inte finns på den fronten här i Sverige. Icke och nej. Bara så jänken ser vår inneboende bussighet. Det kommer han säkert nämna om och om igen där hemma sedan. Jamenvisst.


Ånvältsjänken går styrkt av sitt världsspråk. De svenska orden från Ebberöds ordbank kastar han till vattenfåglarna.

Helåu, kompis.


Det är tvivelsutan medierna som formar den svenska språknormen. Mer eller mindre aningslösa journalister hamrar in dagligen svengelska rakt i nyllet på det svenska folket. Slagen är så lömska så de knappt märks. Dock händer det att man sätter kaffet i vrångstrupen för att man hör ett helsvenskt uttryck i stället för det helt dominerande svengelska. Då har språkvården gjort ett litet steg framåt. Ett exempel på detta är ”sudden death” i ishockey. Nu heter det nästan undantagslöst ”förlängning”.


Jag är övertygad om följande: Om allmännyttans båda tv-kanaler fick hundra heltidsarbetande språkvårdare var skulle det nya språkbruket sprida sig inom några år till radio och tidningar. Ytterligare ett par år och ingen skulle tycka att förvaltningsbolag, dagsmarknad eller gott renommé låter konstigt. Sådan är mediernas makt. Några hundra språkvårdare blir det inte. Ångvältsspråket kapar till sig ännu fler andelar. I Ebberöds upp-och-nervända ordbank viner den glada rödpennan. Men vad kan en vanlig, sann vän av svenskan göra?


1. Använd svenska överallt i Sverige så gott du förmår

2. Påtala de svengelska skyltarna i affären

3. Tyck till på arbetet om den amerikanskspråkiga reklamen som inte respekterar åtta miljoner svenskars modersmål. Och skicka e-post till företaget

4. Skicka e-post till din gratistidning eller prenumerationstidning om att det finns för mycket svengelska i den redaktionella texten. Tidningar vill gärna ha sina läsare kvar så de kan uppvisa bra upplagor vilket ger fler annonsörer... Men de som klagar måste vara många

5. Det går bra även att skicka e-post till radio och tv. Kräv en riktig språkvård för varje kanal. Återigen: är det endast få klagande förbises det helt.


Friskt vågat, hälften vunnet, kompis.


Timo Järvinen

Ansvarig utgivare


”Några försvenskade anglicismer”  –med över 600 översatta ord - hittar du här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2021 15:24

Kommentar till insändaren med rubriken "Vi får nog finna oss i mer och mer svengelska", undertecknad sigbritt. HD, Min mening 7/12.

 

Tack för ditt inlägg, Sigbritt. Du har fåt mig att skratta idag, vilket jag inte gör varje dag när jag läser inlägg på Min mening.


Visst är det som du skriver och varför denna fascination för engelska språket, har vi komplex på något sätt? Jag läst5e i ett reportage att människor i andra lände tycker svenska är vackert och exotiskt.


Vårda det svenska språket!


Anne

 

(Insändaren också publicerad i Helsingborgs Dagblad 14/12 2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2021 19:20

 Åkte förbi här för nån månad eller två sedan... Ingen skam i kroppen på dem som beslutade om namnet, skriver Olof Flemström på Språkförsvarets vänner.

  )

 

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2021 08:00

(Texten är översatt från University World News)


Kina har spridit sitt språk och sin kultur över själva Afrika genom Konfuciusinstituten på universitetsområdena. Av de mer än 500 instituten världen över finns 61 i Afrika. Programmet omsätter flera miljarder dollar och tillhandahåller vanligtvis en kinesisk direktör, kinesiska lärare, material och startkapital.


Konfuciusinstituten har visat sig vara politiskt kontroversiella, särskilt i USA. Restriktioner för vad lärare får diskutera i klassen, hävdar kritiker, kränker den akademiska friheten, samtidigt som avtalen saknar insyn. Många universitet avfärdar ändå anklagelserna och berömmer instituten för de språk- och kulturmöjligheter de erbjuder.


De frodas i alla fall i Afrika där de fungerar som kraftfulla motorer för kunskapsdiplomati. Jämfört med sina motsvarigheter i USA och Europa, är afrikanska universitet ändå mer beroende av de kinesiska resurserna och kan ha en svagare förhandlingsposition när det gäller styrning och akademiskt innehåll


För unga afrikaner kan kinesiska språkkunskaper översättas till jobb. Konfuciusinstitutet vid University of Rwanda, som samarbetar med Chongqing Normal University i Kina, öppnade 2009 med 60 studenter för att lära lokala affärsmän grundläggande kinesiska för handel med Kina.


År 2018 hade dess 10 lärartjänster över hela landet utbildat mer än 4 000 elever. Många av de utexaminerade fick jobb hos kinesiska företag, kinesiska projekt eller den kinesiska ambassaden i Rwanda. Några hade arbetat deltid på kinesiska restauranger och klädfabriker och på byggarbetsplatser för att stå för kostnaderna för sina studier.


Läs vidare här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 december 2021 08:00

Lisa Irenius skrev igår i Svenska Dagbladet:


”Framtidens konstnärliga talanger verkar finnas i Täby. Åtminstone att döma av betygen i bild i årskurs 9 på Internationella engelska skolan: nästan alla flickor har fått A. Och det kräver bland annat, enligt betygskriterierna, ett ”välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer”, där eleven kan visa på ”komplexa samband”.


”Det måste givetvis vara en slump att så många flickor är duktiga i bild på AB-friskolor och framförallt koncernskolor”, konstaterade syrligt rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist på Twitter.


Att friskolor tenderar att ge mer generösa betyg har studier av bland annat nationalekonomen Jonas Vlachos visat. Internationella engelska skolans grundare Barbara Bergström och Hans Bergström har invänt, men också fått svar på tal av Vlachos. I en replik i Dagens Industri (2018) menar han bland annat att det är i ämnen utan nationella prov, som bild, hemkunskap och slöjd, som de stora avvikelserna finns. Men det ligger i sakens natur att detta är svårt att mäta.


I dagarna får många av landets elever sina betyg för höstterminen. Perfekta betygssystem existerar inte, risken för orättvisor finns alltid. Men det kan vara särskilt demoraliserande om vissa får högre betyg bara för att de går på skolor som vill göra vinst (vilket skolorna lättare gör om de kan skryta med höga meritvärden och därmed locka till sig fler elever). ”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 december 2021 13:32

 

   

Nytt typsnitt anpassat efter engelskan som sköljer över Sverige likt en tsunami?


Christina Johansson  

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 december 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Arne Rubensson - Juletid vid centralen


Söndagens svenskspråkiga dikt


Jag vilar i decembers blå mörker

och läser stjärnornas text.


Jag lyssnar till evighetsord

framviskade ur mörkret

och en förklaring skimrar förbi.


Margot Sachitzki

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se