PRESSMEDDELANDE

Älvdalen den 14 februari 2024

Kweðåpriseð Övdalskun

Vid årets Företagsmässa i Älvdalen kommer ett helt nyinstiftat musikpris att delas ut. Det är Kweðåpriseð Övdalskun, som på svenska betyder ”Älvdalskans Sångpris”. Priset ska uppmärksamma artister som på ett föredömligt sätt synliggör älvdalskan och sprider det vackra och unika språket genom sin musik.

Idén till priset kommer från företagsmässans arrangörer och är ett samarbete mellan dem, Älvdalens kommun och föreningen Ulum Dalska. Utdelningen sker på fredag den 26 april kl. 12.30 Vilken eller vilka som får motta det ärofylldapriset låter vi ännu så länge vara en väl förborgad hemlighet.

Boka redan nu in datumen för Älvdalens Företagsmässa, 26-27 april 2024.

Welkumner!

Kontaktpersoner:

Torbjörn Wallin, Arrangör för Älvdalens Företagsmässa

E-post: torbjorn.wallin@ovdalsmail.se

Mobil: 070-649 12 89

Ing-Marie Bergman, Älvdalens kommun

E-post: ing-marie.bergman@alvdalen.se

Mobil: 070-670 54 17

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenskar är speciella i sin inställning till språk: ingenstans i Europa värderas kunskaper i ett andraspråk (L2) så högt (läs: engelska) och kunskaper i ett tredje språk (L3) så lågt som här.

Fil.dr i ämnesdidaktik  Alastair Henry vid Högskolan Väst har många år forskat i frågor om motivation till språk och språkinlärares inställning, och skriver i boken "Tredjespråksinlärning" (Studentlitteratur) om detta.

Lärare i ett tredje språk har utmaningen att det inte är mycket i det svenska samhället som understödjer L3-inlärning, när engelskan har en så stark ställning. Det gör att de externa motivationsfaktorerna för att kunna franska, spanska eller tyska är svaga, och man måste förstärka interna motivationsfaktorer  istället. Eller annorlunda sagt, i stället för målbilder i form av hurdana fransk-, spansk- tysklärare-/talare är, så skapar man målbilder med sig själv i situationer som talare av språket. Eleverna får visualisera och beskriva sig själv i form av olika självbilder: en  möjlig självbild som språkanvändare, en självbild vad som vore bra och en bild av hur illa det skulle vara utan aktuella kunskaper i språket i framtiden.

Henry resonerar här om varför svenska elever börjar med starka ideala självbilder i årskurs 4-6, men hur de kraftigt minskar under årskurs 7-9, i synnerhet bland pojkarna. Han ställer sig dessutom tveksam till om meritpoäng i språk egentligen har någon verklig motivationshöjande verkan på elevers självbilder av sig som fransk-, spansk- eller tysktalande. Det är målbilden som driver elever att vilja kunna språket.

Olle Käll

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I the Weather Channel som finns i många mobiler står att läsa:

Sveriges meteorologiska och hyrdrologiska institut:

Varning för måttligt med snö eller is i Parts of easternmost Götaland och Svealand.

AE

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eller kanske Ulf Kristersson och hans rådgivare inte ens vet att svenska är det andra nationalspråket i Finland?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Naturligtvis” talade servitören engelska

Benkt Lundgren berättade för tre dagar sedan på Språkförsvarets vänner/Facebook om ett språkligt möte på en restaurang i Stockholm:

Igår hände mig något överraskande och samtidigt lite skrämmande. Situationen var mysig, jag var ute och käkade middag på Texas Longhorn med barn och barnbarn. "Naturligtvis" talade servitören engelska, och sonen föll automatiskt in i detta. Men jag vidhöll min svenska, och det var inga problem för servitören att uppfatta min beställning. Men när han avlägsnat sig frågade min 7-åriga sondotter "Farfar, varför pratar du inte engelska?" Jag var helt oförberedd på frågan från en liten flicka men fann mig snabbt och svarade snällt: "Därför att vi är i Sverige, och killen som serverar behöver lära sig svenska. Farfar har inga problem med att prata engelska, jag har varit lärare och undervisat i engelska."

Men visst är det betänkligt att en så liten flicka ser det som helt normalt att en anställd på en restaurang i centrala Stockholm talar engelska med kunderna och t.o.m reagerar mot att hennes farfar inte faller in i detta – trots att hon själv ännu inte börjat lära sig engelska! Betänkligt – och samtidigt så typiskt för tidsandan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår reagerade skoldebattören Linnea Lindquist mot beskrivningen av Internationella Engelska Skolan i artikeln ”Kvartal gör ett magplask”. Hon skriver inledningsvis:

”I fredags sände Kvartal programmet Fredagsintervjun.  Veckans gäst var Damian Brunker, rektor på Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna.

Den bild som sattes i programmet är att IES i Eskilstuna verkar i ett utsatt område, med ett tufft elevunderlag. Det var något som skavde när jag lyssnade på intervjun så jag gjorde som jag alltid gör – går till statistiken.

Den kommunala skolan Fröslundaskolan har 79 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 13,6 procent elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.

Internationella Engelska Skolan har 77,4 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 53,6 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.

Vi går till klasstorleken. Det är viktig parameter för att förstå hur tufft elevunderlaget är. Om en skola har låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning går det inte att ha stora klasser eftersom det blir svårt att hålla ordning, och eleverna behöver mycket akademiskt stöd.

På den kommunala Fröslundaskolan har de små klasser.

Åk 1: 90 elever
Åk 2: 48 elever
Åk 3: 70 elever
Åk 4 har 20 elever
Åk 5 har 17 elever
Åk 6 har 24 elever

De har ett snitt på 11,3 elever per lärare.

På IES har de stora klasser.
F-3 är 28 elever per klass.
Åk 4-5 är det 30 elever per klass.
Åk 6-9 är det 32 elever per klass.

De har ett snitt på 16,5 elever per lärare.

IES hade misstänkt betygsinflation läsåret 2018/2019. Då fick 68,3 procent av eleverna högre betyg i matematik, jämfört med betyget på nationella proven. I svenska var siffran 38,7 procent. De verkar ha skärpt till sig i år, kanske på grund av all uppmärksamhet i media om att IES är de en av de värsta aktörerna när det kommer till att fuska med betygssättningen.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Turkish Airlines har infört översättningsenheter på turkiska flygplatser. Syftet är att passagerarna ska kunna kommunicera med personalen på sitt modersmål. Apparaterna kan känna igen och översätta 52 språk och 72 accenter. Det som sägs transkriberas på skärmar och kan läsas i realtid av personal och gäster på två skärmar. Turkish Airlines VD Bilal Ekşi vill säkerställa att passagerarna får en "smidig och sömlös reseupplevelse" oavsett nationalitet. Det finns redan 100 enheter i bruk på flygplatserna i Istanbul, Adana, Ankara, Antalya, Bodrum, Dalaman och Izmir. Andra platser, t.ex i Storbritannien, kommer att utrustas med samma enheter under årets lopp. (Källa: aerotelegraph.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Olle Adolphson - Goggles

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ett år

Solen ger dag och natt lika stort utrymme.

Björkarnas kala kvistar skiftar svagt lila.

Humlorna gläds åt sälgens små pälsklädda ungar.

Tussilagon speglar solens varma strålar.

Träd och buskar börjar klä upp sig i grönt.

Snart slår alla slumrande knoppar ut.

Ljuset råder över mörkret, inga stjärnor syns blinka.

Jag blir upprymd av ljuset och slits samtidigt sönder av det.

Björkarna har en skirt grön ny klänning.

Granarna har lappat sin gamla.

Blommor, insekter, fåglar och fyrfota djur har brådska.

Allt levande måste ta vara på varje minut av värme och ljus.

Så inträder ett årstidernas ingenmansland.

Fågelungar blir flygga. Trädens grönska tappar sin lyster.

Sommartriangeln bådar om stjärnornas återkomst.

Naturen har sakta börjat sin nedförsbacke.

I nedförsbacken mognar frukten, dags att skörda.

Solen drar sig tillbaka och ger plats för mörkret.

Himlen är full av stjärnor, Orion har ibland sitt svärd med sig.

Fullmånen hjälper solen att sprida ljus.

Skuggorna är långa hela dagen.

Veden i spisen värmer gott.

Mörkret läker min sönderslitna själ.

Det kravlösa mörkret sluter sig runt mig.

Ljusstakarna i fönstren är ett språk grannar emellan.

Ett språk som förmedlar en välgångshälsning.

På morgonen anar jag ett rosa skimmer över bergen i norr.

I öster finns en antydan till soluppgång.

Vårvintern är här.

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)