Direktlänk till inlägg 12 februari 2024
Igår reagerade skoldebattören Linnea Lindquist mot beskrivningen av Internationella Engelska Skolan i artikeln ”Kvartal gör ett magplask”. Hon skriver inledningsvis:
”I fredags sände Kvartal programmet Fredagsintervjun. Veckans gäst var Damian Brunker, rektor på Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna.
Den bild som sattes i programmet är att IES i Eskilstuna verkar i ett utsatt område, med ett tufft elevunderlag. Det var något som skavde när jag lyssnade på intervjun så jag gjorde som jag alltid gör – går till statistiken.
Den kommunala skolan Fröslundaskolan har 79 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 13,6 procent elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.
Internationella Engelska Skolan har 77,4 procent elever med utländsk bakgrund. Det är 53,6 procent av föräldrarna som har eftergymnasial utbildning, den faktor som främst påverkar skolresultaten.
Vi går till klasstorleken. Det är viktig parameter för att förstå hur tufft elevunderlaget är. Om en skola har låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning går det inte att ha stora klasser eftersom det blir svårt att hålla ordning, och eleverna behöver mycket akademiskt stöd.
På den kommunala Fröslundaskolan har de små klasser.
Åk 1: 90 elever
Åk 2: 48 elever
Åk 3: 70 elever
Åk 4 har 20 elever
Åk 5 har 17 elever
Åk 6 har 24 elever
De har ett snitt på 11,3 elever per lärare.
På IES har de stora klasser.
F-3 är 28 elever per klass.
Åk 4-5 är det 30 elever per klass.
Åk 6-9 är det 32 elever per klass.
De har ett snitt på 16,5 elever per lärare.
IES hade misstänkt betygsinflation läsåret 2018/2019. Då fick 68,3 procent av eleverna högre betyg i matematik, jämfört med betyget på nationella proven. I svenska var siffran 38,7 procent. De verkar ha skärpt till sig i år, kanske på grund av all uppmärksamhet i media om att IES är de en av de värsta aktörerna när det kommer till att fuska med betygssättningen.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Forskare som inte har engelska som modersmål arbetar mycket hårdare bara för att hänga med, visar global forskning. Numera är det nödvändigt att ha åtminstone grundläggande kunskaper i engelska i de flesta forskningssammanhang. Men samtidigt läg...
Tidsandan, från början ett tyskt begrepp, Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande samhällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att Zeit...
I radions "Förmiddag med" diskuterades idag denna fråga. Flera intressanta synpunkter, bland annat medverkade Olle Josephson, känd professor i nordiska språk. Programmet kan lyssnas på här. Susanne L-A (Denna nätdagbok är knuten till nätv...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"