Alla inlägg under december 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2007 09:36

  

(Denna text är helt och hållet hämtad från Språkrådets webbplats)


I fredags, 7 december, hölls Språkpolitikens dag på Språkrådet för att fira att svensk språkpolitik fyller 2 år. Det blev en lyckad tillställning med många gäster och trevligt mingel. Men även en språkpolitisk presskonferens med Språkrådets chef, Olle Josephson.

I samband med presskonferensen spelades ett inslag in för Aktuelltredaktionens finskspråkiga program Uutiset. Se inslaget på SVT.

SAMMANFATTNING AV PRESSKONFERENSEN

Den 7 december 2005 beslutade riksdagen om en språkpolitik för Sverige. I Sverige finns ett gemensamt språk, svenska, fem officiella minoritetsspråk och närmare 150 invandrarspråk. Dessutom används engelska inom många områden. Hur har det gått för språkpolitiken de senaste två åren? Språkrådet summerade läget utifrån de fyra mål för svensk språkpolitik som riksdagen beslutat om.

Svenska ska vara huvudspråk i Sverige

Så är det i Sverige i dag och så var det när riksdagsbeslutet togs 2005; svenskan är samhällets gemensamma språk och det språk på vilket Sverige styrs. Den positionen är inte hotad på något allvarligt sätt i dag. Men det är tråkigt att regeringen i sitt eget arbete inte markerar hur viktigt målet är detta mål. Till exempel borde det tolkas och översättas mer till svenska i EU.

Den lag som kommer att föreslås av språklagsutredningen i början av 2008 kan förhoppningsvis befästa svenskans ställning som huvudspråk.

Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk

Målet innebär att svenskan ska kunna användas inom alla viktigare samhällsområden. Detta mål är allvarligt hotat inom några områden såsom finansväsen, företagsledning (för större företag) och högre utbildning och forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Alltmer av arbetet utförs på engelska, särskilt i ledande positioner.

Det är av avgörande betydelse under de närmaste årtiondena att universitet och högskolor utvecklar strategier och riktlinjer för parallellspråkighet mellan svenska och engelska. Sker det inte, går troligen en del centrala domäner förlorade för svenskan inom ett par generationer. Det försvagar Sverige som kunskapssamhälle och får på sikt allvariga konsekvenser för samhällsdebatt, folkbildning och demokrati.

Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig

Med detta mål avses i första hand den offentliga förvaltningens språk. I ett längre perspektiv, ca 20–30 år, går utvecklingen av det svenska myndighetsspråket åt rätt håll. Texterna är allmänt sett enklare och begripligare än för några decennier sedan, och språket måste bedömas som vårdat.

En fortsatt positiv utveckling är dock inte självklar. Tre frågor är avgörande. För det första blir myndigheternas information alltmer webbaserad, och kunskapen – både praktiskt och teoretiskt – om vad som kännetecknar välfungerande webbinformation är ännu begränsad. För det andra är en viktig del av svenskt myndighetsspråk översättningar av EU-texter, och sådana texter kan svårligen skrivas på en enkel, begriplig och vårdad svenska om inte originalversionen har motsvarande egenskaper. För det tredje, och viktigast: klarspråksarbetet har en alltför svag institutionell bas i svenska myndigheter.

Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjligheter att lära sig främmande språk

Detta mål kan sägas vara både det viktigaste och det mest komplicerade av de fyra. På ett allmänt plan är det uppfyllt i ett samhälle som det svenska; det finns ju inte förbud mot att använda språk i allmänhet. Men mer specifikt är de språkliga resurserna ojämnt fördelade.

1. Svenska – det gemensamma språket: Tre grupper är särskilt utsatta: lågutbildade yngre män (som tenderar att läsa allt mindre), barn med annat förstaspråk och vuxna invandrare. Särskilt allvarligt är att svenska som andraspråk och sfi-undervisning fungerar dåligt. Både lärare i svenska som andraspråk och sfi-lärare har alldeles för ofta dålig utbildning (bara 12 procent av sfi-lärarna har särskild utbildning) och ämnet har låg status. Upphandlingssystemet inom sfi-undervisningen försvårar kvalitetssäkring.

2. De fem officiella minoritetsspråken: De fem minoritetsspråken lever under mycket olika villkor. Men alla har på olika sätt fått en bättre ställning sedan Sverige ratificerade Europarådets minoritetsspråkskonvention 1999 – relativt sett är nog framstegen minst för sverigefinskan.
3. Svenskt teckenspråk: Läget för det svenska teckenspråket är ganska likt det för minoritetsspråken, men teckenspråkets rättsliga ställning är osäkrare och bör lösas under de närmaste åren, gärna i samband med den nya språklagen.

4. Övriga modersmål (invandrarspråken): Drygt tio procent av svenskarna kan beräknas ha ett annat modersmål än svenska, något av de officiella minoritetsspråken eller svenskt teckenspråk. Dessa språk har en svår situation, svårare ju färre talare det finns. Modersmålsundervisningen i skolan har brister och lågprioriteras. Rätten till tolkning och översättning har rimligt stöd i lagar och förordningar, men i praktiken är kvaliteten ofta mycket dålig, främst på grund av upphandlingssystemet med sina ensidiga ekonomiska prioriteringar och den låga kunskapen hos upphandlarna. Rätten till modersmål är alltså ofta urholkad för denna stora grupp medborgare.

Möjligheten att lära sig främmande språk: Möjligheterna att lära sig engelska är goda. Möjligheterna att lära sig andra främmande språk förbättras reellt med att B-språken får större meritvärde för högskolestudier och kanske också större plats i ungdomsskolans kursplaner. Men Sverige har samma problem som nästan alla andra västeuropeiska länder: alla lär sig engelska, mer eller mindre, men intresset för andra främmande språk är relativt svagt.

Summering

Vi kan alltså se vissa framsteg, t.ex i klarspråksarbetet eller för minoritetsspråken. Men det finns också stora problem. Tre stycken bör lyftas fram i första hand:

– Svenskan trängs undan av engelskan mer och mer som arbetsspråk inom samhällets nyckelområden.

– Undervisningen i svenska som andraspråk och för invandrare brister i status, kvalitetssäkring och kompetens.

– Rätten till modersmål behandlas styvmoderligt gentemot många invandrare.

Klarar vi inte att göra något åt dessa frågor är risken stor för att det svenska språksamhället splittras efter klassmässiga och etniska skiljelinjer.

Vill vi förbättra läget, kommer man inte undan skolans och den högre utbildningens centrala roll: det behövs kraftfullare insatser på det utbildningspolitiska området. Men också ett starkare juridiskt stöd för den svenska språkpolitiken är önskvärt. I dag fungerar egentligen bara minoritetsspråkslagstiftningen som språkpolitiskt redskap. Förväntningarna måste därför ställas högt på den kommande språklagsutredningen.

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2007 10:51

 

Den 15 november 2007 lanserades webbplatsen Vulkan.se, "där vem som vill kan skapa, sälja, trycka och distribuera sin egen bok, kostnadsfritt.


Det tar inte mer än fem minuter att skapa boken - sen finns den till salu i Vulkans nätbokhandel. Två veckor efter att den köpts, landar den nytryckt i kundens brevlåda.


Därmed bryts idag ett sexhundraårigt monopol, som utgjorts av en grupp företags ensamrätt att avgöra vilka författare som ska få tillgång till potentiella konsumenter. Tack vare Vulkan.se:s unika system kan från och med idag alla bli sin egen ansvarig utgivare, och slippa begränsas av den svenska förläggarkårens tycke och smak.


Vi är härmed stolta att kunna presentera Vulkanmanifestet - en lista över de regler som idag förändras för alltid."


Läs mera på Vulkans webbplats! När tjänsten lanserades,  blev den omedelbart så populär att webbplatsen kraschade av alla besök. Men nu fungerar den alltså igen.


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2007 20:45


Budstikken nr 4/2007 är på väg och kan beställas härifrån. Ur innehållet:


Jeanette Serritzlev: Så godt som dansk.

Charlotte GooskensHvad forstår unge svenskere og nordmænd bedst – engelsk eller dansk?

Per-Åke Lindblom & Per-Owe Albinsson: Vad vill Språkförsvaret?

Vild med dansk. Anmeldelse af Jørn Lund: Og så tager vi den derfra (2007) (Jørgen Christian Wind Nielsen).


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2007 20:37

Handelshøjskolen i København/CBS anordnade igår en välbesökt konferens om "Sprogpolitiske utfordringer for Danmark". Professor Per Øhrgaard från CBS inledde dagen. I sitt föredrag behandlade han bl.a engelskans påverkan på det danska språket:


"Engelsk har nu engang en enestående – i dag hedder det vel unik eller 'junik' – stillling. Problemet er ikke det engelske sprogs udbredelse eller vægt i verden – problemet er vores holdning til det, vores omgang med dette faktum. Når jeg i kantinen i Dantes have ser en lysavis ved kassen som fortæller mig at This counter is open, eller heroppe at Second floor balcony closed because of event, så tænker jeg ikke at vi er blevet internationale, men at vi har et gigantisk mindreværdskompleks. Det minder mig om DDR i gamle dage, hvor man viftede med fanerne når man mente at have opnået et vist niveau på et eller andet område; så ringe var tilliden til egne evner.


Mens landets officielle politik forlanger af indvandrere at de lærer sig dansk, afskaffer deres sære vaner og bekender sig til danske såkaldte værdier, så stræber det højtuddannede Danmark efter at skjule alt hvad der kunne minde om at vi ikke er amerikanere. Som om der kunne gå skår af en udenlandsk studerende ved at opdage at den kasse hun kan se med sine egne øjne, hedder sådan på dansk – det kan såmænd kun lette hendes færden ude i byen, hvor man endnu ikke skriver det på engelsk alle steder.


Public service, corporate social responsibility, coaching, human resources og så videre og så videre. Forleden hørte jeg at der på ryggen af brandmændene i det nye radiohus på Amager nu står fire fighters!


Der er fremmedord man ikke kan undvære (dem er der masser af), der er unødvendige fremmedord som ikke desto mindre har skaffet sig borgerret, og så er der en strøm af engelske eller snarere amerikanske betegnelser som der findes udmærkede danske ord og betegnelser for i forvejen. Når man alligevel bruger de engelske, har det flere årsager. Den ofte fremhævede, men mindst plausible er at de betyder noget andet. Coaching er mere end vejledning eller rådgivning, men det er det ikke, og hvis det er, er det forresten hjernevask!


Vigtigere er mindreværdskomplekset eller snobberiet. Man signalerer internationalitet, hvad enten der er hold i det eller ej, og endelig kan sådant et fancy ord lægge et slør over det man taler om, og det er praktisk hvis man ikke vil forpligte sig. Hvad er f.eks public service? Ja, det er den betegnelse man benytter når man ikke ønsker at gå i detaljer med sine kulturpolitiske forpligtelser eller blive mindet om dem. Corporate social responsibility har engang imellem samme funktion. Kendsgerningen er at danskernes horisont ikke udvides, men indsnævres af fikseringen på engelsk som det eneste saliggørende."


Text och bild är hämtade från Modersmålskredsens webbplats. Föredragen kommer också att läggas ut på Handelshögskolans webbplats. Så fort detta har skett, kommer Språkförsvaret att länka till dem.


Konferensen på Handelshögskolan i Köpenhamn den 5 december 2007

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2007 14:42

 

I senaste numret av Språktidningen har Björn Larsson, professor i franska vid Lunds universitet, skrivit en debattartikel, ”Högskolans språkkris en myt”. Jag lämnar huvudtesen i hans debattartikel därhän och uppmärksammar i stället hans avslutande ord:

 

Slutligen kan det också vara värt att påpeka att universitetet självt borde föregå med gott exempel när det gäller meritvärde vid anställning. Mig veterligen är det ingen högskola som uttryckligen kräver något annat än engelska – och knappt det – vid tjänstetillsättningar. Jag föreslår alltså att det införs ett generellt krav om att alla som vill ha anställning på universitet och högskolor har god språkfärdighet i minst två främmande språk utöver modersmålet. För rektorer och dekaner kunde man till och med kräva tre.”

 

Jag sympatiserar helt med detta krav. Faktum är att Språkförsvaret i sitt ”Rundbrev till  Sveriges högskolor 8/7 2006" uttryckligen ställde en fråga om språkkunskapers relevans vad undervisande personal beträffar:


 ”9. Vilka språkkrav ställs på undervisande personal? Kräver ni att all undervisande personal ska behärska både svenska och engelska? Anställer ni utländska lärare, som bara kan engelska eller ett annat främmande språk? Hur lång tid har dessa på sig att lära sig svenska? Vilken relevans har språkkrav i samband med a) befordring och b) vid lönesättning?” 


Jag kan inte på rak arm erinra mig att någon högskola, som besvarade enkäten, ansåg att mångspråkighet hade någon som helst relevans i samband med anställning, befordran eller lönesättning av undervisande personal.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.  

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2007 07:57

Språktidningen Det nya numret av Språktidningen har kommit ut. Det behandlar bl.a. följande:

– Två av tre elever klarar inte sfi
– Ordgissning i mobiltelefonen
– Historiska svordomar
– Hen i stället för han eller hon?
– Färgord i Östeuropa
                         - Indoeuropeiskans utveckling
                         - Peter Englunds skrivarmödor.

Språkrådet svarar som vanligt på språkfrågor. Några av artiklarna kan också läsas direkt på Språktidningens webbplats.

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2007 22:07

(Pressmeddelande från Språkrådet)

Språkpolitikens dag den 7 december: svensk språkpolitik fyller 2 år – både framsteg och baksteg

Den 7 december 2005 beslutade riksdagen om en språkpolitik för Sverige. I Sverige finns ett gemensamt språk, svenska, fem officiella minoritetsspråk och närmare 150 invandrarspråk. Dessutom används engelska inom många områden.

Hur har det gått för språken de senaste två åren? Språkrådet sammanställer en rapport till regeringen och presenterar en första version vid en presskonferens på fredag den 7 december. Framsteg finns, till exempel för minoritetsspråken, men Språkrådet ser också oroande bakslag:

• Svenskan trängs undan av engelskan mer och mer som arbetsspråk inom samhällets nyckelområden.
• Undervisning i svenska som andraspråk och för invandrare brister i status, kvalitetssäkring och kompetens.
• Rätten till modersmål behandlas styvmoderligt gentemot många invandrare.


TID OCH PLATS
Fredagen den 7 december, kl. 14.30–15.00, Språkrådet, Bjurholmsgatan 10, Stockholm.

Därefter för den som så önskar öppet hus med mingel mellan 15.00 och 18.30

Välkomna!

KONTAKT
Olle Josephson, chef för Språkrådet, 08- 442 42 01    
Paula Ehrnebo, språkvårdare i finska, 08-455 42 21
Birgitta Lindgren, språkvårdare i svenska, 08-442 42 06

PS. Du kan läsa mer om språkpolitik och de språkpolitiska mål som riksdagen antog 2005 på vår webbsida om språkpolitik.

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2007 17:09

I ett tidigare inlägg kritiserade jag Vattenfalls användning av den engelskspråkiga titeln "chief nuclear officer". Liknande kritik förekom på Dagens Nyheters ledarssida och i andra bloggar på nätet.


I ett brev från Vattenfalls Kundservice den 29/11 2007 skriver Protus Nilsson på uppdrag av Vattenfalls VD Lars G Josefsson:


"För att medarbetare och ansvariga inom alla marknader inom alla marknader skall kunna kommunicera med varandra på ett smidigt sätt har vi valt engelska som vårt koncernspråk.


Följaktligen har vi också valt att ange titlar för ledande befattningshavare på vårt koncernspråk. Dessa ledande befattningshavares titlar finns naturligtvis också på det språk som talas lokalt inom respektive marknad. Titeln 'chief nuclear officer' kommer i dess svenska tappning således bli kärnkraftssäkerhetschef eller kärnkraftssäkerhetsdirektör. Att titeln 'chief nuclear officer' kommit att användas i svensk media beror sannolikt på att informationen om den nya befattningen hämtats ur Vattenfalls internationella pressmeddelande." (Hela brevet skannas in senare och läggs ut i Språkförsvarets brevarkiv.)


Det är bra att Vattenfall också kan ange titeln på svenska - och förhoppningsvis också använder den i fortsättningen i Sverige. Om Vattenfall med en gång hade skickat ut ett pressmeddelande på svenska, och i det använt den svenska beteckningen, hade det aldrig uppstått någon negativ publicitet.


Per-Åke Lindblom


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6
7
8
9
10
11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< December 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards