Än en gång får Sveriges nationalscen – som den kallas i annonsen – en att sätta frukostkaffet i vrångstrupen. Den ska enligt annonsen idag ha urpremiär på “The mental states of Sweden”. Föreställningen ska förmodligen ges på svenska av Dramatens svenskspråkiga ensemble i regi av den svenskspråkige författaren Mattias Andersson. Varför i h-e kan man inte ge anrättningen en titel på svenska?

Bengt Lidal

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norska Språkrådet hedrar varje år företag som har valt goda namn. I år är det Östfolds tur. Det är ett led i att motverka utländska namn på norska företag:

”Språkrådet skal i desember dele ut diplom til bedrifter i Østfold med gode navn. Vi utfordrer nå språkbevisste østfoldinger til å tipse oss om bedrifter som fortjener et diplom for godt navnevett.

Hvert år hedrer Språkrådet virksomheter som har valgt gode navn på bedriften. I år er det Østfold som står for tur, og vi ønsker tips om kandidater til diplomet for godt navnevett. Gode navn kan være navn med dobbelt betydning, navn som er litt underfundige eller poetiske, navn som er hentet fra lokal tradisjon, eller navn som fremkaller smil og latter. Diplom for godt navnevett deles ut som et ledd i arbeidet med å motvirke bruk av utenlandske navn på norske bedrifter.

Send en e-post til diplom@sprakradet.no med dine kandidater senest 8. november.”

Läs mera här! Observera att Språkrådet använder "å" i sin webbadress.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg på Språktidningens blogg puffar Anders Svensson för Språkförsvarets kampanj för ersättningsord. Han skriver:

”Crowdfunding, whistleblower, drive thru och time lapse är lånord som ofta förekommer i svenskan utan att ha anpassats från engelskan. Ibland finns utmärkta alternativ – som gräsrotsfinansiering, visslare och billucka för de tre första exemplen, medan det fjärde är knepigare.

Språkförsvaret uppmanar nu användare att hitta bra ersättningsord till oanpassade lånord. Det kan också handla om översättningslån (som användarnamn i stället för username) eller anpassning till svenskt uttal, grammatik och stavning (som stalkning i stället för stalking).

Kan du hjälpa till? Till exempel med att hitta ett finfint alternativ till time lapse, en film sammansatt av tusentals fotografier, kan du läsa mer om kampanjen på Språkförsvarets blogg.”

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Årets Nobelpristagare i litteratur, Alice Munro, skriver bara noveller. Är årets ”novellpris” månne ett tecken i tiden?

Folkuniversitetets förlag har skapat en ny webbplats, som handlar om svenska idiom. Idiom är t.ex att ha huvudet på skaft, ingen dans på rosor, som i en liten ask, stå inte på näsan eller dra öronen åt sig. Det är ofta inte lyckat att översätta ett idiom rakt av från ett språk till ett annat.

Syftet med sidan ”är att bidra till en ökad språklig jämlikhet genom att sprida kunskap och insikt kring ett viktigt språkområde: svenska idiom.

Idiomen utgör en riktig ordskatt som både kryddar språket och utvecklar en språklig muskelstyrka som främjar förmågan hos var och en att kunna göra sig förstådda i samtal och diskussioner.

Särskilt riktar sig sidan till personer med utländsk bakgrund som inte sällan hamnar i språkliga underlägen genom att de saknar de språkliga verktyg som idiomen utgör.”

Idiomtavlan målades av Pieter Bruegel 1559 och illustrerar idiom på holländska, svenska, tyska och franska med samma betydelse. Längst ner till vänster visas en man som ”kör huvudet i väggen”. Strax till höger ser vi en man som ”kastar pärlor för svin”. Längst upp i mitten sitter en man som ”vänder kappan efter vinden”. (1)

Ett urval idiom presenteras med jämna mellanrum på sidan. Idiomen är hämtade från Hans Luthmans Svenska idiom – 4500 vardagsuttryck.

1) Bildtexten - något redigerad - liksom bilden har hämtats från nämnd webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språknytt, som utges av det norska Språkrådet, har utkommit med årets tredje nummer. Samtliga artiklar har också lagts ut på nätet. Fyra av artiklarna har länkats på Språkförsvarets webbplats - se "Senaste uppdatering".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkbruk, som utges av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken i Finland, har utkommit med sitt tredje nummer för året. Som vanligt har vissa artiklar lagts ut på nätet. Det gäller Charlotta af Hellströms-Rejonens ledare, artiklar av Karin Milles och Martina Ollas och reklam för Helsingfors bokmässa den 24 - 27 oktober

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Nu har en omarbetad upplaga av ”Svenska som andraspråk” kommit. Ett trettiotal framstående forskare ger en bred belysning av ämnet i detta standardverk.

Andraspråksinlärning och andraspråksanvändning är ett forskningsområde som är föremål för en livlig debatt, där även andraspråksundervisningens politiska, kulturella och sociala dimensioner får stor uppmärksamhet. Språket spelar en avgörande roll för framgång i skolan, liksom för integration och delaktighet. I denna andra upplaga av ”Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle” (Studentlitteratur 2013) presenteras ett brett urval studier som belyser andraspråksforskningen ur olika aspekter.

Första upplagan kom 2004. I den nya upplagan har många bidrag reviderats, och nya avsnitt har tillkommit. Det gäller bland annat det avsnitt Språkrådets medarbetare Rickard Domeij och Ola Karlsson bidragit med: ”Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv”. Avsnittet handlar dels om befolkningens ökade behov av flerspråkig information, dels om vilka språkresurser, i första hand digitala sådana, som står till buds för att främja den flerspråkiga digitala kompetensen hos denna befolkning. Även Språkrådets tidigare chef, Lena Ekberg, har bidragit med ett avsnitt som handlar om grammatik och lexikon i svenska som andra språk på nästan infödd nivå.

Läs mer om boken hos Studentlitteratur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)