Apropå BoConcept Stockholms annons i Svenska Dagbladet idag. Texten var nästan uteslutande på engelska med några få svenska ord längst ner. Jag tyckte att det fanns anledning att skicka ett mejl till butiken.

"Om man ser sig mer som svensk än som svengelsman, får man handla av er då?"

Vi får väl se om de svarar.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

^{Hej! Jag var igår ikväll på Folkoperan och såg en fenomenal uppsättning av Carl Orffs Carmina Burana som sjungs på latin med svensk översättning projicerad. Det kan väl sägas rimma med Folkoperans ambition att ge föreställningar på svenska. Men programbladet... Det tvåspråkiga programbladet är på svenska och engelska – men inte genomgående i den ordningen. Ibland kommer engelskan först, och den latinska texten återges i programmet med en engelsk översättning och inte den svenska. Det bådar inte gott för svenskan på Folkoperan.}

^{Bengt Lidal}

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste nyligen ”Esperanto Drömmen om ett väldsspråk” av Bo Sandelin. I slutordet konstaterar Sandelin att

”Esperanto har inte fått den ställning som mellanfolkligt språk som Zamenhof förutspådde. Han underskattade den kraft bakom ett språks ställning som kommer av politisk och ekonomisk styrka.  ’Var det inte Frankrikes starka maktställning efter trettioåriga kriget som gjorde franskan till diplomatins allenarådande språk för ett par århundraden’, skriver Björn Collinder i en klassisk lärobok. Och ’förgäves skall man söka förklaringen i latinets världsherravälde i själva språkets inneboende egenskaper. … Latinska språket har erövrat världen i släptåg med två stormakter: det fornromerska riket och den romerska-katolska kyrkan.’ Sammanfattningsvis: ’den roll ett nationalspråk under ett givet tidevarv spelar som mellanfolkligt språk står i proportion till det inflytande vederbörande nation har eller har haft på världens gång.’”

Boken är en lättläst översikt över esperantos historia – och rekommenderas alltså. Det som irriterar mig är bristande källangivelser.  Det framgår till exempel inte vad Björn Collinders klassiska lärobok heter, inte ens i notförteckningen.  Det är ju inte uteslutet att det träffande citatet från Björn Collinder gör en intresserad av att skaffa hela läroboken. Jag gissar dock att det är fråga om ”Introduktion i språkvetenskap” från 1941.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från K-specials webbplats)

Vad händer bakom den stängda dörren? Få en unik inblick i Svenska Akademiens rum och arbete.

Ständigt denna dörr, ständigt denna sekreterare. En gång om året stiger Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund ut genom dörren, för att kungöra årets Nobelpristagare i litteratur.

Nu får vi för första gången följa med in bakom dörren och ta del av ledamöternas tankar och känslor kring att vara en del av denna intellektuella och kulturella högborg.

Svensk dokumentärfilm av Olavi Linna från 2013. Foto: Måns Månsson.

Sändningstider:
SVT2 Fredag 4 okt 2013 kl 20.00
SVT2 Lördag 5 okt 2013 kl 15.10
SVT2 Onsdag 9 okt 2013 kl 23.15

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här är dagens "fynd" när det gäller onödig användning av engelska (och italienska…) i SvD, från tisdagstidningen. Hittade denna annons från "Mille Notti for body and soul": det italienska namnet kanske beror på att affären ingår i någon kedja, vad vet jag, men For body and soul hade ju lika gärna kunna kallas för För kropp och själ. Längre ner talar de om "temat Beds & Books"...och det behöver ju inte kommenteras vidare. I meningen efter står det "För vad är en skön säng utan en god bok?". Varför då inte kalla temat för Sängar och böcker?

Vet att det är småsaker, men det retar mig ändå!

Cecilia

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svensken om svenskan: Varför förändrar vi vårt språk när alla är emot språklig förändring?

En föreläsning om hur språket och språkmiljön förändras, och vilka åsikter människor har om dessa förändringar. Resonemangen utgår från de tusentals brev som radiolyssnarna skickat till programmet Språket, och många av dessa brev uttrycker tankar om vad som tycks hända i språket. Det ska också finnas plats för frågor efter föreläsningen.

Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Han är också ämnesexpert i radioprogrammet Språket, där han besvarar lyssnarfrågor.

Arrangörer: Språkförsvaret och Svensklärarföreningen i Stockholm

Tid: lördag 30 november kl. 14.30

Plats: Hedénsalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Inträde: 50 kronor

Ingen förhandsanmälan

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har beslutat att mer aktivt än tidigare uppmuntra vänner till det svenska språket att föreslå ersättningsord till oanpassade engelska lånord. Som ett led i detta skänker vi bort ett exemplar av antologin ”Svenskan ett språk att äga, älska och ärva” så långt vårt restlager räcker.

Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare. Om man inte hittar ett ersättningsord, eller konstruerar ett översättningslån, bör lånordet anpassas till svenskt uttal, stavning och böjningsmönster. Ord som blogg (från blog) och hackare (från hacker) är exempel på det senare fenomenet.

Idag sker det ett inflöde av oanpassade engelska lånord i svenskan, som signalerar engelskans höga status. Men alla språk, inklusive svenskan, har i princip samma potential att skapa nya ord eller införliva främmande ord, så att de smälter in i det egna språket.

Det går att hitta ersättningsord till – eller åtminstone försvenska – ord som accountabilility, backdrop, crowdfounding, crowdsourcing, drive, event, food court, gatekeeper, healing, input, joystick, kickoff, leasa, mainstream, notebook, outlaw, penthouse, quiz, rave, Segway, trainee, unplugged,walking, whistleblower, zipline  och många andra.

Språkförsvaret är naturligtvis medvetet om att flera andra, såväl myndigheter som enskilda, har sammanställt listor med ersättningsord. Men om inflödet av onödiga engelska lånord ska kunna hejdas, måste många engagera sig i att föreslå ersättningsord. Dessutom är det en fråga om att också vinna acceptans för ersättningsorden.

Skicka ersättningsord till ersattningsordet@sprakforsvaret.se – glöm inte namn och adress! En granskningsgrupp avgör sedan om det finns ett tidigare ersättningsord eller inte och om ersättningsordet skulle kunna fungera. Granskningsgruppen arbetar enligt följande riktlinjer. Ett godkänt ord förtecknas i avdelningen Säg hellre! på Språkförsvarets webbplats.

I senaste numret av Wermlandiana recenserar Lena Sewall "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring". Hon inleder recensionen med att berätta:

"Deprimerande läsning men lite uppiggande är det å andra sida att få läsa ett så kraftfullt försvar av sitt modersmål."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)