Nationalspråket svenska överst och därunder världsspråket engelska med mindre bokstäver. Bravo! Så ska det se ut!

Christina Johansson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna artikel publicerades i Advokaten nr 3/2010 och innehåller principiell kritik mot språklagen, en kritik, som fortfarande är giltig.)

Nr 3 2010 Årgång 76

Användningen av ett språk är en rättighet för medborgarna, skriver debattören Arne Rubensson från föreningen Språkförsvaret.

Språklagen ”Språk för alla” som gäller från 1 juli 2009 antogs av en enhällig riksdag. Det enhälliga beslutet var en viktig markering för att visa att språkfrågan var höjd över det partipolitiska käbbel som tidigare hindrat lagens tillkomst. Språkförsvaret anser följdriktigt den vara ett stort steg framåt, men har några viktiga invändningar.

Språklagen är enbart en skyldighetslag, medan Språkförsvaret menar att den skall vara en kombinerad skyldighets- och rättighetslag. Användningen av ett språk är framför allt en rättighet som medborgarna måste kunna åberopa om deras rättigheter kränks.

Språklagen har inga sanktionsmöjligheter, vilket betyder att brott mot lagen inte får några konsekvenser.

Språklagen är en ramlag men måste också innehålla övergripande bestämmelser vad gäller viktiga domäner som exempelvis högskolan.

Språklagen omfattar bara den offentliga sektorn. Språkförsvaret menar att lagen också måste gälla företag som ägs av övervägande svenska medborgare, företag med huvudkontor i Sverige och företag som verkar i Sverige med avtal med svensk myndighet.

Språkförsvaret anser att termerna officiellt språk eller nationalspråk är bättre än huvudspråk.

Vilken slagkraft och räckvidd har då språklagen?

Språkförsvaret har gjort fyra JO-anmälningar som fortfarande är under behandling. Dessa är: regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Sveriges huvudstad, Stockholm, för att man använder olika engelskspråkiga beteckningar och slagord i beskrivning av sin verksamhet, Luftfartsverket som vill byta ut namnen på många av våra flygplatser samt en anmälan av Kristianstads kommun.

Utfallet av dessa JO-anmälningar kan förhoppningsvis på ett tydligt sätt visa språklagens styrka och svaghet i sin nuvarande utformning.

Namngivningens betydelse

I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige 2006 behandlades denna fråga: 

13 § Namngivning

Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.

Varför är då frågan om namngivning så viktig?

Namngivning är en statusfråga för ett språk och således inte en språkvårdsfråga. Detta är en nödvändig distinktion och ett av språklagens uttalade syften. Om myndigheter och institutioner, som ytterst finansieras med svenska skattemedel, ersätter svenskspråkiga beteckningar med engelskspråkiga, framhävs engelskans tyngd och status på bekostnad av det svenska. Vid de fåtal tillfällen där medborgarna har tillfrågats i webbomröstningar eller enkäter, har det klart framgått att majoriteten är emot dessa namnbyten, se exempelvis Kramfors–Sollefteås förslag att den lokala flygplatsen skulle heta ”High Coast Airport”.

Vissa myndigheter och institutioner anser oreflekterat och utan grund att de är mera ”internationella” och ”moderna”. En klassisk regel är att de som finansierar en viss verksamhet också ska få vara med och delta i besluten. Men inget politiskt parti har gått till val på att engelska beteckningar ska ersätta svenska i fråga om myndigheter, eller arrangemang.

De engelskspråkiga beteckningarna strider mot andan i språklagen, att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska medborgare alltid ska ha tillgång till det svenska språket.

Användningen av engelska beteckningar på myndigheter och institutioner innebär att engelska upphöjs till officiellt andraspråk i Sverige. Sverige är ett mångspråkigt land med svenska som huvudspråk och med fem nationella minoritetsspråk. Information till omvärlden bör anpassas till respektive land. Det finns också goda exempel på myndigheter och institutioner som använder sig av mångspråkig information, exempelvis landstinget i Kronoberg, Karlshamns kommun, Vasamuseet etc.

Det är en naiv föreställning att beteckningar på engelska skulle utgöra en särskild lockelse för omvärlden. Det avgörande är i stället om myndigheter kan uppvisa en mångspråkig kompetens för att kommunicera med samma omvärld. Svenska myndigheter bör därför tillämpa namngivning på svenska och givetvis också använda engelska i sin kommunikation. Om engelskan räknas som andra språk i stället för andraspråk, kan webbplatser, publikationer och informationsmaterial anpassas till de faktiska behoven.

Arne Rubensson
Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I skenet av hur BLT i ledare ondgör sig över det "politiska språket" där man anser att det är "ett stort demokratiskt värde i att språket är begripligt och att vanligt språkbruk inte stigmatiseras" kan man undra vad alliansregeringen höll på med då de ville kalla den svenska regeringen "government" och såg till så de svenska flygplatserna döptes om på främmande språk. 

Everöds flygplats, med synnerligen begränsad trafik till andra världsdelar, har inte ens vägskyltar på svenska. 

Att engelska är standardspråk för flygförarna må så vara, och de får gärna kallas piloter, men den svenska lagstiftningen förbjuder dem att flyga så lågt att vägskyltarna blir läsbara för dem. Vi andra som möjligen använder flygplatser som Kallinge och Everöd till fallskärmshopp, segelflyg, inhemska resor och ett och annat luftsprång till grannländer som snarare behövt läsa översättningar till flygplats som; lentokenttä (finska), lennujaama (estniska), lidosta (lettiska), oro uostas (litauiska), Аэропорт (ryska), lotnisko (polska), flughafen (tyska), lufthavn (danska), än pådyvlad politisk propaganda som vill göra Sverige till en "transatlantisk" lydstat.

"Varför använda främmande ord när det finns en adekvat inhemskt vokabulär".

Ronny i Ronneby

(Texten ursprungligen skriven 14/1 2020 som en kommentar till en ledare i Blekinge Läns Tidning)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Svante Thuresson - Leva mitt liv

Söndagens svenskspråkiga dikt

ELIE HIMMELSFÄRD 

Här åker sankt Elia upp till himmelens land 

i en kärra så blänkande ny. 

Han bär gravölshatt och skinnpäls, han har piska i sin hand, 

och mot knäna står hans gröna paraply. 

Hög och värdig är hans uppsyn, ty han far från jordens dal 

dit där domarbergets säten stå i ring. 

Han är kallad av sin lagman: "Du skall sitta i min sal 

som en tolvman på rättfärdighetens ting." 

Ja, hans konung själv har skickat sina hästar och sin vagn 

och sänt budskap: "Du gode danneman, 

jag har sport din stora vishet; den kan vara mig till gagn. 

Låt oss rådslå för mitt rike med varann!" 

Och nu rullar vagnen uppåt, och Elias breda hand 

vinkar avsked åt hans jordelevnads bygd; 

och vi se det är ett stycke av vårt eget dalaland 

i de drömmande furubergens skygd. 

Här är blänk av stora vatten, här är stranden röd och gul 

som en örtasäng av mödrar och mör, 

och små piltar peka upp emot de flygande hjul: 

"Se på grannasfar, så vådligt han kör!" 

Här står Leksands kyrktorn som en lök, och stapelns Falumalm 

ringer sabbat vid den saliges färd, 

och han åker ur den klangen in i bruset av en psalm 

från evinnerliga orgelekars värld. 

När du sitter, o Elia, vid din mästares bord 

och ser ned på vår ondska och vår nöd, 

fäll i domarns öra milda och förlåtande ord, 

bed för dalarna, som hungra, om bröd! 

Nu går solen bakom Sollerön, men trygg i rymdens natt 

far profeten vid de vänliga små ljus 

som den gode Gud Fader utmed vägen haver satt, 

vilken leder till hans gästfria hus. 

Högt i fjärran öknar skrider väl den onda Skorpion, 

där går Hunden med sitt ödsliga skall, 

där ha Lejonet och Björnarne och Ormen sina bon, 

men de bringa ej Guds fålar på fall.

Det står eld ur deras näsor, det är eld i deras ben, 

genom rymderna framila de så fort, 

tills de hinna Vintergatan, denna gyllenträdsallén, 

som går ända fram till paradisets port. 

Och vår Herre stiger ut på sin förstugutrapp: 

"Stig här in, du min heliga profet!" 

Och han vinkar åt en ängladräng, som kommer flink och rapp 

och för svettiga kamparna i bet. 

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska språkets ställning i Sverige är inte alls självklar längre. Ett språk skänker identitet åt individen och utgör en brygga bakåt i tiden till familjen, släkten, traditionen och historien. Ett gemensamt språk är också en förutsättning och ett redskap för att fatta gemensamma och demokratiska beslut. Svenska språket är unikt för Sverige och Finland.  

Idag hotas emellertid svenskans överlevnad främst genom engelskans expansion inom allt fler domäner, inte minst inom skola, högre utbildning och forskning liksom reklambranschen och sociala medier. Detta beror framför allt på de senare decenniernas utveckling av satellit-tv, datoriseringen och internet, de anglosaxiska massmediernas hegemoniska ställning och USA:s status som ekonomisk, politisk, militär och kulturell supermakt. Engelskans inflytande är bara ett knapptryck borta.

Språkförsvaret startade som en privat webbplats 2002, men omvandlades till ett nätverk 2005. Språkförsvaret är ett ideellt, partipolitiskt obundet nätverk. Språkförsvaret står språkpolitiskt på tre ben:

1. Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion;

2. Vi förordar mångspråkighet och

3. mellannordisk språkförståelse.

I likhet med FIB-Kulturfront  finansieras Språkförsvarets verksamhet helt och hållet av medlemsavgifter.

Språkförsvaret bedömer alla politiska partier och deras språkpolitik utifrån denna plattform. Det betyder att vi ömsom kan stödja olika partier, ömsom kritisera dem för deras utspel. Det är viktigt att vi inte kan associeras med något särskilt parti. Därför tar Språkförsvaret som organisation heller inte ställning i frågor som går utöver vår språkpolitiska plattform.

Det första benet. Redan i samband med bildandet av nätverket bestämde vi oss för att kampen för en svensk språklag var nätverkets huvuduppgift. Det avgörande var att försvara svenskans ställning och förhindra ytterligare domänförluster, det vill säga statusvård. Språkvård är en sekundär fråga, och gäller i första hand anglicismer, ett symptom på engelskans expansion. Språkförsvarets medlemmar började sommaren 2005 skicka debattartiklar till dagspressen på temat att det fanns fem officiella minoritetsspråk i Sverige, att svenska var nationalspråk i Finland men inte i Sverige. Denna opinionsyttring fångades upp av de borgerliga partierna och miljöpartiet, som reste kravet på en svensk språklag. Under 2006 utarbetade medlemmar i Språkförsvaret till och med ett eget utkast till språklag. Den borgerliga regeringen beslutade 2006 att utarbeta språklag, vilken antogs av en enhällig riksdag 2009. Även om språklagen var ett fall framåt, ansåg Språkförsvaret att den hade klara brister, eftersom den enbart var en skyldighetslag – och inte en kombinerad rättighets- och skyldighetslag – och inte heller innehöll några bestämmelser om sanktioner.

För närvarande bedriver Språkförsvaret en kampanj mot engelskspråkiga friskolor, eftersom dessa innebär ett skattefinansierat språkbyte som undergräver svenskans status.

Det andra benet. Språkförsvaret förordar mångspråkighet. I detta inryms flera saker. Det räcker inte med att svenska medborgare lär sig bara ett främmande språk, nämligen engelska. Enligt en undersökning som Eurobarometern gjorde för flera år sedan var den vanföreställningen utbredd i Sverige och Bulgarien. Målsättningen bör vara två främmande språk utöver det egna modersmålet. Engelska enbart är inte nyckeln till världen; flerspråkig spetskompetens är det däremot.

Språkförsvaret respekterar de officiella, redan beslutade, minoritetsspråkens och hemspråkens ställning, det vill säga rätten att studera sitt hemspråk, i Sverige. Vi sparkar inte neråt. Det märkliga är att vissa partier, som hårt driver krav på bestämda språkkunskaper för svenskt medborgarskap, samtidigt inte gör ett dyft för att motarbeta de engelskspråkiga friskolorna. Språkförsvaret har också energiskt stött Ulum Dalskas kamp för att älvdalskan ska erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige.

Språkförsvaret anser att alla språk har ett egenvärde och rapporterar om alla hotade språk i världen på vår webbplats. Att vi särskilt försvarar svenskan, beror på att den råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk.

Det tredje benet. Språkförsvaret förespråkar mellannordisk språkförståelse. Svenska, danska och norska är tre sinsemellan förståeliga språk. Vi får alltså två språk till skänks. Dessutom förstås något av dessa språk av de flesta islänningar, färöingar och av cirka 40 procent av finländarna. Detta innebär att det nordiska språkområdet omfattar betydligt mer än 20 miljoner invånare. Den mellannordiska språkförståelsen fungerar som motvikt till engelskan och därför är det extra viktigt att försvara den, eftersom den har försvagats på senare tid.

Grannspråkspråksundervisningen måste stärkas i alla nordiska länder, särskilt i Sverige, och det måste bli möjligt att se nordiska tv-kanaler i alla nordiska länder.

En vanlig plattityd är att språket alltid förändras. Men Språkförsvaret är emot en vulgärdeterministisk hållning som anser att varje språklig förändring är oundviklig och av godo. Det skulle innebära fritt fram för kommersiella krafter och aningslösa och devota anglofiler att styra språkutvecklingen i Sverige.

Språkförsvarets målsättning är att bidra till att vinna över 95 procent av svenska folket för ett aktivt försvar av svenska språket. I motsats till statliga institutioner inriktar vi oss på att skapa opinion och mobilisera underifrån, vilket sker genom offentliga möten, bokutgivning, debattartiklar, insändare och brev direkt till myndigheter och företag.

Språkförsvarets webbplats – http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/ - är Nordens största språklänksamling, som uppdateras med cirka 1000 länkar per år, numera totalt mer än 15 000 länkar. Webbplatsen fungerar som en kunskapsresurs, ett virtuellt bibliotek, som också rekommenderas av flera nordiska universitet. Den länkar till dokument på svenska, danska, norska, engelska, tyska, franska och spanska. Språkförsvarets medlemmar och sympatisörer kan inte avfärdas som en samling språkpoliser eller okunniga bonnläppar.

Gå med du också! Medlemsavgiften för yrkesarbetande är 200 kr per år och 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer.

Per-Åke Lindblom

Ordförande för Språkförsvaret

(Artikeln publicerades i Folket i Bild Kulturfront nr 5/2021)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Svar på insändare av Lars Carlsson (S) och Lars Nyander (S) med rubriken "Skolgården lika viktig som inomhusmiljön", publicerad den 9 maj:

Tack Lars Carlsson(S) och Lars Nyander(S) för bra svar på min insändare om Internationella engelska skolan/IES den 21 april. Vi kommer ju bra överens. Det var bara det där problemet med skolgården på den planerade Engelska skolan i Ängelholm. Håller med er att skolgården/utemiljön också är mycket viktig för eleverna (enligt Barnkonventionen).

Tycker däremot att denna fråga borde vara relativt enkel att lösa. Den ska man väl ändå inte behöva "dra i långbänk" i kommunen? En rekommendation till Ängelholms politiker: Gör gärna ett studiebesök på nya Kungsfiskareskolans väldigt fina skolgård i Klippan. Det är en ny låg- och mellanstadieskola i kommunen. Där är en stor skolgård med plats för många aktiviteter och med gott om lekredskap.

Men skattefinansieringen och språkfrågan (engelskan) på IES torde vara mycket svårare att lösa för Ängelholms politiker. Det är inte bara en kommunal fråga utan också en fråga på riksnivå. Det är en fråga för riksdag och regering. En valfråga 2022?

Däremot skadar det inte alls om denna fråga även debatteras och diskuteras ingående i kommunerna och inte minst i lokalpressen. Håller helt med Lars Carlsson och Lars Nyander som i sitt inlägg citerar statsminister Stefan Löfvens förstamajtal:

"Sverige måste göra upp med marknadsstyrningen och återupprätta skolan som en gemensam samhällsinstitution". 

Jag håller helt med statsministern. Men Stefan Löfven och Socialdemokraterna har ändå haft ganska god tid på sig att lösa denna svåra skolfråga. Ännu har ingenting hänt!

C-G Pernbring

Politiskt neutral

(Insändaren publicerades i HD/NST den 14/5 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 21 april skrev C-G Pernbring en insändare i Helsingborgs Dagblad, i vilken han kritiserade två socialdemokratiska lokalpolitiker i Ängelholm för att de endast kritiserade Internationella Engelska Skolans illa dimensionerade skolgård. I sitt svar ”kommer” de båda politikerna, Lars Carlsson och Lars Nyander, ”ut” som motståndare till Internationella Engelska Skolan och skriver bland annat:

”Vi ifrågasätter ägarstrukturen i Internationella Engelska Skolan (IES). Vi tycker naturligtvis inte att skattemedel ska rinna ut ur landet och i händerna på riskkapitalister. Det är en fråga som står högt på vår dagordning och under nästa mandatperiod vill vi se en ändring.

I ett antal interpellationer har vi starkt ifrågasatt anledningarna till att den politiska majoriteten i Ängelholm så ivrigt vill att IES ska etablera sig i vår kommun. Risken för dränage av den kommunala skolan, den låga andelen legitimerade lärare och att utbildningen till stor del sker på engelska bekymrar oss.

Skolpengen, som den fördelas idag, överkompenserar friskolorna. Det måste förändras och friskolor som etablerar sig i Ängelholm ska göra det på samma villkor som de kommunala skolorna.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När St: Eriks ögonsjukhus för en tid sedan flyttade från Fleminggatan till att bli granne med "Nya Karolinska", ni vet "världens dyraste sjukhus", så måste en (eller flera) politiker tyckt sig ha fått en snilleblixt (inte) och "drog till med" "Eye Center of Excellence", utöver det tidigare namnet.

Än så länge (?) är dock St: Eriks ögonsjukhus med på ett hörn - Både bokstavligen och bildligen. Till och med dubbla hörn...

Låt oss bevaka att det förblir så. Jag skulle personligen inte fälla  en enda tår om "snilleblixttillägget" försvann - för gott!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)