Enligt en nyligen publicerad rapport från Språkrådet tar engelskan över alltmer inom svensk högre utbildning och forskning, både som undervisningsspråk och publiceringsspråk, och framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Detta kommenteras i en artikel i Universitetsläraren:

”Rapporten pekar på tre vägar att gå. Den ena är att staten, lärosätena, lärare och studenter bestämmer sig för att anglifieringen måste stoppas.
– Om det ska lyckas måste det till mycket kraftfulla, systematiska, medvetna åtgärder, säger Hans Malmström.

Motsatsen är att kapitulera inför engelskans utbredning.
– Det är lite hårdraget ungefär där vi befinner oss i dag. Anglifieringen får fortgå utan att vi gör så mycket.

Det tredje är en slags mellanväg om att skapa en parallellspråkighet, där engelskan och svenskan på ett bra sätt kan samexistera och befrukta varandra i lärandemiljöer och inom ramen för forskning.
– Det är lättare sagt än gjort, det är inte lätt att få en produktiv samexistens av svenska och engelska. Visa mig något land där parallellspråkighet har lyckats fullt ut, där det inte blir ett nollsummespel! Jag har inte sett något exempel på att det fungerar, säger Hans Malmström.”

Problemet uppmärksammades redan 2007 av Språkförsvaret, som utarbetade skrivelsen Förslag till språkpolitik för högskolan, vilken just innehöll förslag om mycket kraftfulla, systematiska och medvetna åtgärder för att sätta stopp för engelskans expansion på svenskans bekostnad. I skrivelsen kritiserades också teorin om parallellspråkighet som lämpligt motmedel; i stället förordades mångspråkighet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)