Skoldebattören Linnea Lindquist skriver i sin bok  ”En tickande bomb”:

”Några skolkoncerner har språkprofil, till exempel engelskspråkig profil. Skollagen tillåter att undervisningen bedrivs på ett annat språk och i och med det behöver inte alla lärare som undervisar ha svensk lärarlegitimation. Det betyder att skolorna kan rekrytera lärare från andra länder som inte har svensk lärarutbildning och därmed sänka lönekostnaderna. Lärare kan bara arbeta på skolor på denna profil eftersom de saknar svensk lärarlegitimation. Det gör att lärarbehörigheten på dessa skolor är låg. Vi kan ta Internationella Engelska Skolan som exempel som 2019 hade ett snitt på 37,2 % lärare med svensk lärarexamen på sina skolor. Genom att starta en skola med språkprofil maximerar koncernerna sin vinst genom att:

• Rekrytera lärare från andra länder och därmed pressa lönerna.
• Attrahera ett mindre resurskrävande underlag eftersom skolans profil är internationell.
• Ett mindre resurskrävande elevunderlag möjliggör en större vinst per elev eftersom en mindre del av elevpengen går till elevens behov.

Fristående skolor har cirka 25 % elever med utländsk härkomst men de har ofta föräldrar med högt HDI vilket betyder att de länder eleverna kommer ifrån hr en hög utbildningsgrad samt ett högt mått av välstånd.” (Sid. 73 – 74)

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)