”I Sverige talar vi svenska”, sade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt. Det var inte riktigt sant, ens normativt, när yttrande fälldes. Det riktades till invandrare. ”Alla i Sverige behöver inte tala svenska”, säger nu den moderate ledarskribenten Karl Sigfrid (Svenska Dagbladet 6/6 2023). Det är däremot sant, också på ett normativt plan. Det riktas nämligen till andra slags invandrare.

De som inte behöver lära svenska är de redan högutbildade, enligt detta synsätt. Medan de som måste lära sig att tala svenska är de som saknar utbildning, för annars kommer de inte att kunna ta del av denna och få en plats på arbetsmarknaden. Invandrad underklass måste därför tvingas att lära sig vårt språk. Överklass och övre medelklass från främmande land bör slippa. Annars drabbas vi av kompetensförluster, enligt Sigfrid. De högutbildade, som har lättare att lära sig ett nytt språk än en analfabet från djungeln eller stäppen, ska få ett fribrev att anstränga sig mindre för att fungera i vårt samhälle.

Hur svårt kan det vara? Svenskar, som tar tjänst i Frankrike, Spanien, Tyskland, förutsätts nog lära sig att kommunicera på dessa inhemska språk, åtminstone elementärt. När svensken Hans Dalborg utsågs till vd för den finsk-svenska storbanken Nordea, tog han en intensivkurs i finska, och efter två veckor kunde han ge en tv-intervju på det språket. För inte länge sedan behärskade medlemmar av den internationella eliten ett flertal språk. Nu ska den nöja sig med engelskan, alltså i praktiken bli en- eller tvåspråkig. Är detta rimligt?

Det kan det inte vara. På kvalificerade yrkesmänniskor måste man kunna ställa krav, också på språklig kompetens och på vilja att lära. En utländsk läkare måste idag genomgå godkänt språkprov i svenska för att få arbeta i vårt land. I vår riksdag talas det uteslutande svenska, ibland stapplande, även av infödda svenskar. Men varför ska inte samma sak gälla för personer inom bankverksamhet, industri och högteknologi, som slår sig ned i vårt land? Också mångspråkighet måste kunna betraktas som en rikedom.

På motsvarande sätt bör givetvis infödda svenskar under utbildning, i unga år, uppmuntras att lära sig flera främmande språk, kanske tre stycken. Det är ingen orimlighet. Alla kanske inte uppnår en sådan status, men fler än idag borde. Kinesiska är ett språk, som skulle kunna attrahera många. Den som antar utmaningen har utan tvivel en fördel i sitt umgänge med kineser på alla nivåer. Bör vi inte se så också på gästarbetare i Sverige?

Anders Björnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

7 juni 2023 15:58

Från en tysk/österrikisk länk - här översatt till svenska:

Mer än 7000 språk talas över hela världen. Men i länder som Österrike och Tyskland är det en allmän sed att bara använda ett språk i skolan och varje dag, nämligen tyska. Ur ett globalt perspektiv är enspråkighet ett minoritetsfenomen. Således talar till exempel invånarna i Afrika och Asien, som utgör 75 procent av världens befolkning, vanligtvis minst två språk, oftast regionala och officiella språk. Flerspråkighet är ur en global synvinkel normalfallet.

http://esperantaretradio.blogspot.com/2023/06/plurlingveco-estas-io-normala.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Söndagens svenskspråkiga sång    Ulla Billquist - Syrendoft   Söndagens svenskspråkiga dikt    Kastanjeträden trötta luta    Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom. Syrenernas stora våta klasar ...

Den kände kenyanske författaren  Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:   ”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berä...

Lars Lönnroth skriver på Facebook:   ”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglist...

Ystads Allehanda berättar:   ”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.&...

Till Språkförsvaret   Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".   Man borde åtminst...