För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag.

Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för forskare från regioner där engelska inte talas i någon större utsträckning. De måste bestämma sig för om de ska publicera på engelska för att få global synlighet, eller publicera på sitt modersmål för att göra sitt arbete tillgängligt för lokala samhällen. Och när de arbetar på engelska får de ägna mer tid och kraft åt att skriva och revidera artiklar än sina engelskspråkiga kollegor.

Som grindvakter för vetenskaplig kunskap spelar akademiska förlag en nyckelroll när det gäller att hjälpa eller hindra deltagandet av ett flerspråkigt vetenskapligt samhälle. Så hur sköter de sig?

Vi granskade policyerna för 736 tidskrifter inom biovetenskap och upptäckte att de allra flesta endast gör minimala ansträngningar för att övervinna språkbarriärer inom akademisk publicering. Vår forskning har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Ett brett spektrum av inkluderande policyer

Språkligt inkluderande policyer finns i många former och kan implementeras i varje steg av den redaktionella processen. De kan syfta till att göra publiceringen mer flerspråkig. Alternativt - om man håller sig till engelska - kan de syfta till att minska bördan för personer som inte har engelska som modersmål.

Att tillåta att artiklar publiceras på mer än ett språk samtidigt skulle lösa det dilemma som många forskare som inte har engelska som modersmål står inför när det gäller att kommunicera lokalt eller globalt. Endast 7 % av de tidskrifter vi undersökte tillät dock denna möjlighet. (Ytterligare 11 % tillåter flerspråkiga versioner av enbart ett abstract).

En annan möjlighet skulle vara att implementera maskinöversättningsverktyg för att göra versioner av en artikel tillgängliga på flera språk på en tidskrifts webbplats. Det har nyligen gjorts framsteg på detta område, men endast 11 % av de tidskrifter vi undersökte har omsatt detta i praktiken.

Tidskrifter kan också visa att de värdesätter bidrag från författare med olika språklig bakgrund genom att uttryckligen förklara att de inte kommer att avvisa manuskript enbart på grund av den upplevda kvaliteten på engelskan. Förvånansvärt nog fann vi bara två tidskrifter som angav detta.

Att tillhandahålla riktlinjer för författare på flera språk skulle på samma sätt ytterligare uppmuntra ansökningar från författare med olika bakgrund. Medan 11 % av de tidskrifter vi undersökte översätter specifika delar av sina riktlinjer till andra språk, erbjuder endast 8 % hela sina riktlinjer på mer än ett språk.

För att säkerställa att publicerad forskning drar nytta av vetenskapliga bidrag från forskare från hela världen bör tidskrifterna uttryckligen tillåta eller uppmuntra att icke-engelskspråkig litteratur citeras. Endast en tiondel av tidskrifterna nämner detta i sina riktlinjer för författare.

Tidskrifterna kan också vidta åtgärder för att säkerställa att arbeten som lämnas in av personer som inte har engelska som modersmål bedöms rättvist. En sådan åtgärd är att tillhandahålla engelskspråkiga redigeringstjänster.

Mer än hälften av de tidskrifter vi undersökte hänvisar författarna till någon form av redigeringstjänst, men endast 1 % erbjuder tjänsten kostnadsfritt till författarna. Kostnaden för redigering kan innebära en betydande ekonomisk börda för forskare i låginkomstländer.

En annan åtgärd är att utbilda granskare och redaktörer om språkbarriärer och instruera dem att bedöma manuskripten enbart utifrån deras forskningsegenskaper. Detta är något som endast 4-6 % av tidskrifterna genomför.

Drivkrafter för inkludering

Vi har också identifierat två viktiga faktorer som påverkar en tidskrifts antagande av en språkligt inkluderande policy.

Den första är genomslagsfaktorn, ett mått som ofta används för att mäta en tidskrifts prestige. Vi fann att tidskrifter med högre impaktfaktor tenderar att anta mindre inkluderande policyer, möjligen för att de främst riktar sig till författare och läsare som behärskar engelska.

Den andra påverkan är ägande av ett vetenskapligt sällskap. Tidskrifter som ägs av vetenskapliga sällskap tenderade att anta mer inkluderande policyer. De har också tagit ledningen i rörelsen för att publicera flerspråkigt innehåll.

Henry Arenas-Castro

(Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation 21/3 2024)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Vendela

23 april 2024 14:12

Att med möda lära sig ett gemensamt språk är bara en av de många uppoffringar forskare gör för att främja mänsklighetens utveckling och välgång. Ett gemensamt språk är, vare sig vi vill det eller ej, en nödvändighet för fungerande vetenskap. Utan vetenskapsengelskan hade vi inte kunnat ta fram covidvaccinet, skaffa oss en förståelse för universums uppkomst eller nå en insikter klimatkrisens allvar. Vetenskapsengelskan är inte rättvis men är nödvändig. Skam över den som hävdar något annat!

 

Observatör

23 april 2024 15:32

Faktum är att språkteknologins hittillsvarande utveckling innebär att det inte längre behövs ett gemensamt vetenskapligt språk utan att det är fullt möjligt med en mångspråkig vetenskaplig värld. Språkteknologins utveckling har just föranlett den brittiske språkvetaren Nicholas Oestler att dra slutsatsen att engelskan är det sista lingua francat. Det finns idag avancerade maskinöversättningsprogram som t.ex den kommersiella versionen av DeepL, som kan producera förstklassiga översättningar som sker sekundsnabbt och som kräver begränsad språkgranskning. Röstöversättningsapparaterna släpar dock fortfarande efter. Jag föreslår att du läser Emma Steigerwald m.fl.: Overcoming Language Barriers in Academia: Machine Translation Tools and a Vision for a Multi-Lingual Futrure – BioScience oktober 2022 (se Språkförsvarets webbplats).
Påståendet att covidvaccinets framtagandet, förståelse för universums uppkomst eller nå en insikt om klimatkrisens allvar bara kan ske på engelska är nonsens. Menar du på fullt allvar att seriös forskning inte kan ske på några andra språk än engelska? När det gäller exempelvis covidvaccinet togs ett sådant fram också i Kina, Ryssland och Kuba. Menar du att den forskningen också skedde på engelska?
Observatör

 

inga johansson

23 april 2024 18:00

UNESCO tillhandahåller tidskrifter på andra språk.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000385901_epo

https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000384081_epo

 

Vendela

25 april 2024 14:00

Inget av det jag skriver är nonsens. Internationellt vetenskapligt utbyte sker nästan uteslutande via engelskspråkiga tidskrifter. Forskare i olika länder arbetar givetvis på olika språk men forskare i Ryssland, Kina, Indien, Europa, Afrika etc. tar del av och bidrar till forskningsfronten g e n o m engelskspråkiga medium (det är ju precis detta Språkförsvarets inlägg vill hävda, eller hur?). Att denna ordning ger engelskspråkiga forskare vissa orättvisa fördelar är givetvis sant, men denna nackdel förtar inte fördelarna med att kunna kommunicera på ett för vetenskapen gemensamt språk. Att låta tänkande människor förbli enspråkiga genom tekniska hjälpmedels försorg är en rätt vidrig lösning på ett icke-problem, så det får jag betacka mig för.

 

Observatör

25 april 2024 21:48

Svar till Vendela

Jag känner mycket väl till att det överväldigande flertalet internationella vetenskapliga tidskrifter är engelskspråkiga. Det är en utveckling, som har skett efter andra väldskriget och har sin särskilda, historiskt betingade förklaring. Det ger de företag, som äger dessa tidskrifter, stora ekonomiska fördelar; undersökningar visar att skribenter som har engelska som modersmål premieras i dessa tidskrifter; skribenter som inte har engelska som modersmål måste lägga ner mer tid – och eventuellt också pengar – på sina texter och framför allt sker fortfarande inte all forskning i världen på engelska.
Jag har inte förelagit att folk ska förbli enspråkiga; Språkförsvaret förordar tvärtom mångspråkighet och stödjer EU:s målsättning att varje EU-medborgare bör lära sig minst två främmande språk. Själv behärskar jag fyra främmande språk mer eller mindre. Vitsen med ett maskinöversättningsprogram är att man enkelt och snabbt kan översätta mellan en rad stora språk och att resultatet kan användas vid skriftlig framställning. Jag har använt översättningsprogram sedan 2005.
För många år sedan läste jag om en portugisiska som hade skrivit en avhandling på franska vid ett franskt universitet, men hon översatte den också själv till portugisiska. I dag är det mycket enkelt att översätta en text från sitt modersmål, givet att det är relativt stort, till ett annat stort språk som engelska och andra och omvänt. Men om texten avses att publiceras på ett främmande språk, måste naturligtvis översättningen korrekturläsas. Då behöver man kunskaper i det främmande språket.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...