Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.

”Utbildning

En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt universitet, kan ha de ovan nämnda bristerna när det gäller nationellt förankrad nationellt förankrad forskning och kollegialt beslutsfattande, men han eller hon bör ha en fördel av att undervisa på engelska. Det finns dock en del som tyder på att studenterna har en annan uppfattning. De verkar ha svårt att förstå engelska modersmålstalare och tycker att de talar för fort och med accenter som är svåra att förstå. Därför föredrar de den engelska som talas av deras landsmän.

Fortfarande finns det ett kommunikationsproblem. Enligt den svenske författaren Kjell Espmark (2012, 156), som är en av de arton medlemmarna i Svenska Akademien, går information förlorad i båda ändar. Han rapporterar att icke-engelskspråkiga fakultetsmedlemmar känner att de kan uttrycka 70 procent av sitt modersmåls kapacitet när de talar engelska. På samma sätt uppskattar studenterna att de förstår 70 procent när de undervisas på engelska istället för på sitt eget språk. Eftersom 70 procent gånger 70 procent är 49 procent, går hälften av budskapet från läraren till studenten förlorat i översättningen! Uppenbarligen är det bristen på ett brett och sofistikerat ordförråd och grammatiska brister ligger bakom svårigheterna för studenter och lärare. I motsats till forskningsrapporter som genomgår språkgranskning innan de skickas in, innebär undervisning att sända direkt. När det gäller studenterna har de ofta begränsningar i sina kunskaper i engelska. Erfarenheter från svenska universitet visar att dessa i många fall är än mer allvarliga för inkommande internationella studenter.

Mot bakgrund av ovan nämnda problem är det relevant att fråga sig varför universiteten väljer att undervisa på engelska. Svaret är att de står inför starka påtryckningar att internationaliseras. Både rankningar och ackrediteringar använder denna variabel för sina bedömningar. Dessutom driver nationella regeringar på för ökad internationalisering  (se t.ex SOU 2018). Tillsammans ger dessa påtryckningar starka incitament för akademiska ledare att hoppa på internationaliseringståget. Det finns naturligtvis också både förhoppningar om kompetensvinster och kommersiella fördelar. För vissa akademiska institutioner har internationaliseringen inneburit betydande ekonomiska bidrag (Birrell och Betts 2018). För att kunna vara en del av denna marknad för internationella studenter är det vanligt att universiteten deltar i utbildningsmässor för att rekrytera studenter.

Engelsktalande länder, i synnerhet USA, har blivit en förebild för internationalisering för icke-engelsktalande länder. Det är dock så att  de två typerna av länder skiljer sig dock åt på ett mycket viktigt sätt: modersmålet.

Engelskspråkiga länder behöver inte anpassa sitt undervisningsspråk, medan icke-engelskspråkiga länderna måste anpassa sig för att locka till sig utländska studenter. Detta innebär att majoriteten av studenterna måste anpassa sig till minoriteten, trots att majoriteten är medborgare och efter examen kommer att arbeta i sitt hemland. Det är därför viktigt för dem att känna till centrala begrepp på sitt modersmål. De internationella studenterna kanske inte klarar sig bättre om de åker tillbaka till sitt hemland. Faktum är att dessa studenter kan få problem med att få jobb när de återvänder hem, eftersom arbetsmarknaderna tenderar att ha inträdeshinder för dem med utländsk utbildning. Följaktligen har många storstäder ett stort antal välutbildade taxichaufförer (Engwall 2019).

Internationaliseringen av den högre utbildningen innebär inte bara en övergång till att undervisa på engelska. På samma sätt som forskare försöker röra sig uppåt på den tredje axeln i figur 1 (figuren saknas här – ö.a) , tenderar läroplansutformarna att göra innehållet mer allmänt och formaliserat. På så sätt tenderar innehållet i utbildningen att förlora kopplingen till särskilda problem i den inhemska nationen.

På samma sätt som engelskan har infiltrerat forskningen har den alltså invaderat utbildningen. Detta är en effekt av ambitioner att vinna i anseende men också av förhoppningar om hjärnvinster och snabba ekonomiska vinster. Samtidigt som dessa ambitioner eftersträvas har institutioner i icke-engelsktalande länder inte tagit språkproblemen på allvar. Som ett resultat av detta, kan infödda studenter få problem med inlärningen och inte ha rätt ordförråd när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...

      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

  Förutom plattityder på engelska lyckas också reklammakarna stava "kreativt" på svenska.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

(Texten är översatt från Overcoming Language Barriers in Academia: Machine Translation Tools and a Vision for a Multilingual Future i BioScience oktober 2022)   Med hjälp av översättningsverktyg kan översättningar av sammanfattningar, nyckelord o...