Sofia Tingsellberättade i Språkpolitikbloggen den 1 mars om Lexin, som egentligen är ett 20-tal lexikon som översätter mellan svenska och stora invandrarspråk:

”Lexins popularitet beror på flera saker. För många inlärare finns det inte många alternativ till Lexin. Förlag ger inte längre ut ordböcker, eftersom det knappast är en lönsam verksamhet, nu när Google translate finns. Google translate i sin tur har sina begräsningar. En är att den inte översätter direkt mellan mindre språk utan går via andra, större. Det gör att det ord man vill översätta riskerar att utsättas för en cybervariant av viskleken. Vid varje överföring av budskapet, från mun till öra eller från språk till språk förvanskas budskapet något och till slut kan man ha hamnat långt vid sidan av den tänkta betydelsen. Det slipper man med Lexin, som översätter direkt från svenska till språk som somaliska, tigrinska och kurdiska.”

Läs vidare här!

Google Translate är ett så kallat statistikbaserat maskinöversättningsprogram och alltså beroende av hur stora textmängder det finns av käll- respektive målspråk på nätet; ju större textmängder, desto bättre resultat. Detta i motsats till de regelbaserade maskinöversättningsprogrammen, som dominerade tidigare.

Enligt min mening finns det dock ett annat statistiksbaserarat maskinöversättningsprogram, som är bättre än Google Translate, nämligen DeepL. Jag använder den kommersiella versionen och på några sekunder översätts kompletta filer. Givetvis kan dessa inte publiceras utan korrekturläsning, men det är mycket tidsbesparande att använda ett översättningsprogram.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall skrev den 27 februari i Svenska Dagbladet:

"På senare år har som bekant integrationsfrågor varit i fokus för den politiska debatten, och inte sällan har språkkunskaper varit centrala. Både Tidöpartierna och socialdemokraterna är numera för att språkkrav ska ställas för svenskt medborgarskap, vilket innebär en solid riksdagsmajoritet, och därmed har vi sannolikt en lagändring att vänta.

Jag brukar försöka avhålla mig från politiska ställningstaganden i denna spalt, och gör så även denna gång. Däremot är det alltid nyttigt för den som vill ta ställning att bekanta sig med sakförhållandena i frågan.

Ett sådant är kravprincipens vanlighet. Här kan noteras att när Europarådet 2018 inventerade situationen i 41 av sina medlemsstater ställde de allra flesta krav på språkkunskaper för medborgarskap. Sju länder gjorde det inte, och förutom Sverige rörde det sig om Bulgarien, Irland och Serbien, samt knattenationerna Andorra, Monaco och San Marino. Även utanför Europa är språkkrav vanligt.

Man kan också fundera på vilken skillnad det i praktiken gör. Hur vanligt är det att invandrare inte lär sig svenska, och skulle benägenheten att göra det öka med den nya lagen? Det är verkligen inte lätt att utröna, men viss hjälp får vi av EU-statistik från 2021. Där ser vi att 3 procent av de utrikes födda i Sverige (undantaget de som har svenska som modersmål) talar ”lite eller ingen svenska”, vilket motsvarar sex promille av landets befolkning. Vi kan nog anta att det i första hand rör sig om tämligen nyanlända, och med tanke på att siffran är lägre än ett genomsnittligt års invandring (även om vi räknar bort hemvändande utlandssvenskar), så ser det ut som om de flesta kan hanka sig fram på svenska efter ett års vistelse.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Jussi Björling - När jag för mig själv i mörka skogen går

Söndagens svenskspråkiga dikt

Skogen

Har du glömt, att skogen är ditt hem,

att den stora djupa stilla skogen

står och väntar på dig som en vän?

Lämna stadens oro, kom till skogen åter,

endast så kan du bli hel igen.

Har du glömt, att skogen är din vän?

Myrans vägar under himmelen,

källan, där det växer upp så ljusa samtal,

gläntan, där man leker med ett regn,

är de glömda? Minns du inte dem?

Bo Setterlind

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Att Hawking var en stor forskare som samtidigt gjorde en enorm insats i att parallellt trotsa en mycket svår sjukdom är det få som ifrågasätter.

Jag undrar dock om han n å g o n s i n reflekterade över vilken s p r å k l i g guldsits som han själv satt i.

Hawking klagade på att hans dator gav honom ett amerikanskt u t t a l. Detta kan jämföras med att allt fler människor världen över tvingas kämpa för att ö v e r h u v u d t a g e t kunna få fortsätta att använda samt leva på sina respektive modersmål. Sett ur den jämförelsen hade framlidne Hawking synnerligen blygsamma bekymmer.

Engelskan framställs ofta som ett "hjälpspråk" men sanningen är att den har blivit ett "stjälpspråk" - Vad andra språks situation samt fortlevnad anbelangar.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

… skriver Refik Sener på Facebook:

”English: I heard that they are not going to be able to see each other.(Vår översättning: Jag hörde att de inte kommer att kunna träffas.)

Turkish: Görüşemeyeceklermiş.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)