Men betygen är "höga"! Fler som misstänker att något inte står rätt till?

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Gaunitz Renard skriver på Facebook:

"Jag slutade att köpa LAMBIs skithuspapper när de gjorde 'en Oatly' och BYTTE BORT svenskan mot ensidig engelska. - Av samma anledning, alltså, som jag slutade köpa Oatly, den gången de gjorde det samma. . . . . Slutade köpa Pågens produkter år 2007, när de lanserade en muffins med enbart engelska på förpackningen."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 

Den som gjort "OJ Simpson och mordfallet som splittrade USA" verkar inte tänka på svenska, utan på amerikansk engelska (något som skulle förklara att alla engelska ord i dokumentären uttalas med perfekt amerikanskt uttal, något som knappast är norm inom SVT eller svensk etermedia och knappast förgyller produkten). Vissa ord i dokumentären, som "mordscenen" (från eng. "scene of the murder" eller "murder scene", i sin tur från "crime scene") förekommer inte på svenska ("mordplatsen" heter det på svenska) och är helt obehövliga "tillskott" till det svenska språket. Det är därtill svårbegripligt varför lokala beteckningar som "Los Angeles Courthouse" används i dokumentären, istället för översättningar.

Tråkigt att Sveriges Radio sprider sådant.

Hälsningar
Thomas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet sänds i SVT 2 kl. 22.00 I programpresentationen heter det:

"I språklagen står att var och en ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Men är det så idag? Allt fler barn går ut skolan utan att kunna prata och läsa avancerad svenska samtidigt som mycket av undervisningen på universiteten sker på engelska. Är svenskan i kris?"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Detta har skett genom en intern medlemsomomröstning. Motiveringarna var följande:

Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmström, forskare vid KTH/Stockholm och Chalmers/Göteborg, genomförde hösten 2023 en studie bland 2 000 teknikstudenter. Studenterna deltog i en introduktionskurs i programmering och delades slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. De studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade signifikant sämre. De hoppade dessutom av utbildningen i mycket högre utsträckning än studenter som läste exakt samma kurs på svenska. Studien bekräftade handgripligen tesen att man lär sig bäst på sitt modersmål.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har ännu inte tagit fram en språkpolicy för när svenska respektive engelska är lämpligast språkval för högskolor och universitet. Man tvingar på så sätt uppsatsskrivare och doktorander att skriva sina examensarbeten, uppsatser och avhandlingar på engelska för att få godkänt.

En välskriven och genomtänkt avhandling kommer med största sannolikhet till sin fulla rätt endast om språket är så precist som möjligt. Även om engelskan hos exempelvis en doktorand kan vara mycket god kan det beroende på ämnesområde brista i exakthet och förståelse om det inte uttrycks på svenska. Det minsta man kan begära som krav på alla avhandlingar i Sverige är att vem som helst borde kunna läsa ett akademiskt arbete och en välskriven sammanfattning på svenska.  Inte ens detta har UHR förmått.

***

Utdelningen av Språkförsvarets hederspris och Årets anglofån äger rum vid en offentlig prisceremoni i Gästabudet, Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 A, på Södermalm i Stockholm lördagen den 13/4 2023 kl. 13.00 Ingången till Gästabudet sker från gatan vid korsningen S:t Paulsgatan/Timmermansgatan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ny studie visar lingvisten Aleksandra Ćwiek från Leibniz Centrum för Allmän språkvetenskap i Berlin att onomatopoetiska ord (d.v.s. ljudhärmande ord) är en viktig byggsten i språkutvecklingen. Fram till nu har man antagit att ikoniska gester i synnerhet, dvs. bildliga gester med händerna, var språkets ursprung. Övergången från visuell till akustisk kommunikation har förblivit ett mysterium. Lingvisten betonar dock att vokaliseringar även uppfattas av barn som ännu inte kan tala. I studien har mer än 1 000 testpersoner med 28 olika modersmål tilldelat ljuden en specifik betydelse. Även personer från muntliga samhällen, t.ex i Amazonas regnskog, kunde exakt tilldela ljuden rätt betydelse, oavsett vilket modersmål de hade. Baserat på resultaten drog forskargruppen slutsatsen att ikoniska onomatopoetiska ljud förstås på samma sätt i olika språk. Resultaten ger en tydlig indikation på att språkutvecklingen var ett samspel mellan gester och akustiska uttryck och att detta samspel utgjorde ursprunget till det mänskliga språket.

Läs hela artikeln här!  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)