Uppenbart är att IES tycks ha noterat att Språkförsvaret och andra bevakar hur skolans personal systematiskt misshandlar såväl det engelska som svenska språket - se tidigare inlägg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter idag bland annat:

"Den senaste trenden i svensk skola är att allt fler lektioner sker på engelska. Samtidigt pekar det mesta på att eleverna lär sig mindre när de inte undervisas på sitt modersmål.

När tiderna ändras och många går från kommuninvånare till världsmedborgare måste skolan hänga med. Men det betyder inte att all förändring är av godo. Och framför allt ska stora skiften inte ske utan att det har fattats ett beslut, som helst ska grunda sig i fakta.

Så är det inte med de senaste decenniernas skolutveckling. För samtidigt som forskning visar att man lär sig sämre på andra språk än modersmålet är trenden i Sverige att allt mer undervisning sker på engelska i såväl grundskolan som gymnasiet och akademin.

De negativa effekterna märktes senast i en ny studie från Chalmers och KTH. Den pekar på att studenter som läste en kurs på engelska både hade lägre resultat och hoppade av i högre utsträckning än studenterna som läste samma kurs på svenska. Sedan tidigare finns dessutom en undersökning om gymnasiet, som konstaterar att undervisningen gick långsammare när den skedde på engelska, att eleverna använde mindre ämnesrelaterat språk och att kunskaperna tycktes bli ytligare."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet rapporterade idag om statsminister Ulf Kristerssons besök i New York och skrev bland annat:

" Vi fortsätter diskutera skilnader mellan Sverige och USA.

En slående olikhet är synen på integration. I synnerhet i New York.

Invånarna i metropolen lever på många sätt segregerat och mångkulturen är en firad del av stadens själ. Olika grupper håller delvis till i olika delar av staden, med Chinatown som ikoniskt exempel på ett etniskt homogent område med positiv klangbotten.

Språket verkar inte heller lika avgörande för arbete. Många taxichaufförer och affärsbiträden, till exempel, pratar knapphändig engelska men försörjer sig som heltidsarbetande. En stor del av befolkningen pratar spanska. Många företag - från onlineföretag till telekombolag - och myndigheter har anpasssat sig efter omständigheten att erbjuda sina tjänster på två språk."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

IES översättning är sämre än maskinöversättningar. Först det engelska originalet:

“IES Enskede prides itself in our strong reading culture. The school library adds new titles to the collection on a regular basis, keeping our students up to date with modern, diverse and exciting titles. This September, the year 6's have a grade wide reading competition that aims to encourage and accelerate reading. The school wide competition will be held later in the year with all grades competing for house points and prizes.“

Sedan texten från den svenska (?) sidan:

”IES Enskede ser stolt på sin läs kultur i skolan. Skol biblokteket förses regelbundet med nya, moderna, och spännande titlar för våra elever. I September kommer årskurs 6 hålla en läs tävling som siktar på att motivira och accelerara läsning. Det kommer även hållas en skol tävling senare i år med alla årskurser medverkandes för att både vinna hus poäng och priser.”

Och slutligen vad Google föreslog när jag lät den översätta den engelska texten.

"IES Enskede är stolt över vår starka läskultur. Skolbiblioteket lägger regelbundet till nya titlar till samlingen, vilket håller våra elever uppdaterade med moderna, mångsidiga och spännande titlar. I september har årskurs 6 en årskursövergripande lästävling som syftar till att uppmuntra och påskynda läsningen. Den skolövergripande tävlingen kommer att hållas senare under året med alla årskurser som tävlar om huspoäng och priser."

Den text som publicerades på den "svenska" sidan är alltså sämre än en maskinöversättning.

Göran Lund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta sker idag i artikeln ”Det är bråttom att få barnen att läsa, det måste göras nu” i Dagens Nyheter:

”Nyligen publicerade Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan en klargörande studie. Den visade att studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska klarade sig sämre än studenter som läste samma kurs på svenska.

Forskare bakom rapporten säger att de är ’förvånade’.  Jag har lite svårt att förstå denna förvåning.

Språkförsvarets styrelse tar i en debattartikel upp språknivån på Internationella Engelska Skolans hemsidor och hur de uttrycker sig i sociala medier. Engelskan är erbarmlig (men väldigt rolig), svenska obefintlig eller obegriplig.

Att diskutera språk i Sverige är besvärligt, eftersom rädslan för att framstå som en bakåtsträvare påverkar debatten så starkt. Dessutom spökar ständigt den svenska självbilden, enligt vilken alla i Sverige talar engelska på modersmålsnivå. Men i grunden är Sverige ett enspråkigt land där insikterna om vad två- eller flerspråkighet egentligen betyder ofta är mycket grunda. Barn är kapabla att lära sig många olika språk, men det förutsätter att det språk de hör håller riktig nivå. Allt annat är på låtsas.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av att Özz Nüjen, ståuppkomiker och f.d elev på Tensta gymnasium, hade blivit åthutad av en äldre dam från Östermalm för att han pratade kurdiska i mobiltelefonen med sin mamma i bussen, skrev han en artikel i Expressen. Den avslutas med följande reflektion:

”En amerikan kan bo i det här landet i 30 år och behöver inte ens lära sig svenska och kan efter så många år här, på engelska säga: Hi everybody I'm on scholarship from the Swedish government and I've lived here for thirty... år år? You say år? Och folk bara; Å Gud, wow, hen sa år! Vad duktig hen är?!

Medan exempelvis en afrikan efter tio år i Sverige med helt OK svenska inte har någon chans till samma bemötande och beröm.

Hej hallå, jag heter Negumbo och bott här i tio år, jag har ett företag och det går bra för mig och mitt familj.

Hörrudu vad du nu heter, det heter min familj MIN inte mitt, och med den där brytningen kommer du ingenstans i det här landet, nu får du fan anpassa dig och integreras och här får du inget gratis, här får du jobba hårt för brödfödan!!

Ja, det här är Sverige, vi pratar svenska här och här jobbar alla hårt och alla kämpar med skatten eller för att slippa skatten, fan och hans moster. Men när det gäller svenska språket – tagga ner en aning, lugna ner dig, backa och tacka och stötta i stället personen för att den ens vill och orkar lära sig ett så litet språk som svenskan egentligen är i den vida världen.

Nästa gång du möter någon som kämpar med svenskan, tänk då bara på personen som vilken skåning eller gotlänning som helst. De försöker och det blir lite missförstånd och man hör kanske inte allt men de vill ändå vara med och prata vårt ’svenska’ språk.”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Per Gahrton, mest känd som en av Miljöpartiets grundare och senare EU-parlamentariker, var också mångårig medlem i Språkförsvaret. Han förstod att kombinera egen mångspråkighet med insikten om att det är nödvändigt att försvara sitt modersmål, svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion.

Här är tre artiklar, som han har skrivit:

Nun wird´s Deutsch – Helsingborgs Dagblad 23/1 2017

Sålda på English - Sydsvenska Dagbladet 2/8 2013

"EU behöver lingua franca" - Sydsvenska Dagbladet 13/8 2007

(Länkarna till de två andra artiklarna är tyvärr brutna)

Per Gahrton undertecknade givetvis också uppropet ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!” den 22/12 2022.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)