(Pressmeddelande från Chalmers)

Att använda engelska som undervisningsspråk inom högre utbildning har en tydligt negativ påverkan på studieresultaten när studenterna har ett annat modersmål. Det visar en ny studie från KTH och Chalmers. När 2 000 studenter delades in i en engelskspråkig eller en svenskspråkig version av en introduktionskurs i programmering fick studenterna som undervisades på engelska betydligt sämre resultat och fler hoppade av kursen i förtid.

Engelska används alltmer som undervisningsspråk i högre utbildning globalt, så kallad ”English-medium instruction,” eller EMI, enligt en rapport från Språkrådet 2022. En viktig utgångspunkt för EMI är att undervisningsspråket inte ska påverka kvaliteten på studenternas lärande. Tanken är att en student som läser en kurs på engelska ska lära sig precis lika bra som om studenten läste den på sitt förstaspråk. Men nu visar en ny studie att det antagandet kanske inte stämmer.

Studenter som läste en kurs där undervisningsspråket var engelska presterade märkbart sämre, och de hoppade dessutom av i mycket högre utsträckning jämfört med studenter som läste exakt samma kurs på svenska.

- Vår studie är ovanlig inom fältet eftersom principen för grupptilldelning byggde helt och hållet på slumpmässighet. Det innebar att den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket, och vi blev överraskade av resultatet, säger Hans Malmström, biträdande professor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och en av forskarna bakom studien.

Fler korrekt besvarade testfrågor när svenska var undervisningsspråk

2 263 studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering och delades därefter slumpmässigt in i antingen en engelskspråkig eller en svenskspråkig version. Kursen var helt digital och studenterna bestämde själva studietakten. Hur väl studenterna klarade kursen mättes dels i antal korrekt besvarade testfrågor, dels i hur många som hoppade av utan att slutföra kursen. När forskarna jämförde antalet korrekt besvarade testfrågor i de två versionerna av kursen visade det sig att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor.

- Det är viktigt att komma ihåg att den enda skillnaden är just undervisningsspråket. Det faktum att studenterna i den svenskspråkiga kursen var signifikant bättre antyder att engelska som undervisningsspråk har negativ inverkan på lärandet, i alla fall under vissa omständigheter, säger Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion och en av forskarna från KTH.

Fler avhopp i förtid från den engelskspråkiga kursen

När forskarna mätte genomströmningen i kursen bekräftades resultatet; 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen och även här var skillnaden mellan de två versionerna av kursen statistiskt signifikant.

- Den som hoppar av kursen kan inte rimligen ha lärt sig lika mycket som den som slutför kursen. Också i detta avseende ser vi alltså att engelska som undervisningsspråk kan leda till sämre lärande, säger Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH.

Studien väcker nu frågor om fördelar och nackdelar med att så stor del av undervisningen på universitet och högskolor är på engelska, en mycket vanlig företeelse i Sverige såväl som i andra länder där engelska inte är förstaspråk för en majoritet av befolkningen.

- Det är viktigt att komma ihåg att en enskild studie inte bör användas som utgångspunkt för en radikal förändringsagenda vad gäller språk- eller utbildningspolitiken inom högre utbildning, vare sig på lokal eller nationell nivå. Men vi tror att resultaten från den här forskningen kan bidra till en mer informerad diskussion om konsekvenserna av att använda engelska som undervisningsspråk, säger Hans Malmström.

Studien i korthet

• 2 263 studenter deltog i en studie som undersökte hur undervisning på engelska påverkar studenters akademiska prestation.
• Deltagarna delades slumpmässigt in i en engelskspråkig och en svenskspråkig version av en programmeringskurs.
• Akademisk prestation mättes på två sätt: antal korrekt besvarade testfrågor och genomströmning/avhopp.
• Utformningen av studien – en randomiserad kontrollstudie – gjorde det möjligt att kontrollera för störande variabler; den enda påverkande faktorn var undervisningsspråket.
• Studenterna som läste den svenskspråkiga kursen svarade i genomsnitt rätt på 73 procent fler testfrågor.
• Studenterna som läste den engelskspråkiga kursen hoppade av kursen i 25 procent högre utsträckning.
• Slutsatsen är att undervisning på engelska påverkade kursdeltagarnas akademiska prestation negativt.

Studien English-medium instruction and impact on academic performance: a randomized control study har publicerats i Applied Linguistics Review och genomfördes av Olle Bälter, Viggo Kann, Chantal Mutimukwe och Hans Malmström. Forskarna arbetar vid KTH och Chalmers tekniska högskola.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Artikeln publicerades idag i Aftonbladet)

IES leker engelsk privatskola och är en invasiv art

Friskolereformen 1992 öppnade dörren för diverse engelskspråkiga friskolor, som översvämmat Sverige sedan dess. Internationella Engelska Skolan (IES) är inte den enda, men den största och mest kända.

IES säger sig vara en tvåspråkig skola. Formellt är det så i grundskolan, där IES kan bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent. Men redan på gymnasiet har detta blivit 90 procent, trots att svenska är Sveriges huvudspråk. Det finns enligt Barbara Bergström två huvudargument för att söka till IES: för att uppnå ”total inner security” i engelska samt ”ordning och reda”. Vilken engelska presterar då koncernens skolor? Exemplen nedan är hämtade från IES-skolors textproduktion på sociala medier.

Schemaläggningsproblem finns överallt. Det ger gluggar, och vi har alla haft håltimmar. I Landskrona har man håldagar. ”We spent a hole day …” Där ställde man sig också frågan ”what makes a great teachers?”

Samtidigt i Borås: ”The sun is shining, and so do we”. I Karlstad informeras om att ”here are a few examples of thy have creates”. I Eskilstuna gillar man film: "Education is an investment for the feature". Förväxlas månne ”feature” med ”future”? De har också platser i sin ”que”, vilket inte förvånar oss. I Sundsvall bakas ”safran buns” och i Lund blandar man brittisk och amerikansk engelska (colour/color) i samma inlägg.

På IES officiella hemsida engelska.se är svenskan satt på undantag. Finns inlägg på svenska, är engelskan förstahandsvalet, dit sidan styr. Varför?

En text på alla skolors sidor – alltså centralt sanktionerad – är ”This is possible because ... ", som översatts till ”Detta beror möjligtvis på …”, där adjektivet ”possible” blivit adverbet ”possibly” och översatts därefter!

Vad gäller svenskan är det ibland svårt att hitta den skyldige. Att söka ”tyska lärare” i Östersund kanske inte är aktiv diskriminering. Men när ”perception” blir ”fredsskapande” i Lund är det inte autoöversättning utan inkompetens. Eller nonchalans. Vad är viktigt? Engelska? Svenska? Snabba pengar?

Ibland är Google uppenbart skyldig – men det är en människa som har valt att autoöversätta. I Sigtuna hittade man prao-platser med ”krok och skurk” (senare korrigerat), och att herr Clement, biträdande rektor (vem säger herr 2023?), ”kommande från Ontario”, har ”idealisk passform”, är säkert bra vid klädinköp. Hur det gör honom bättre i skolvärlden är dock oklart. Där har texten senare uppdaterats, så nu är han ”ideell medlem” av lärarteamet – jobbar han gratis? Det kanske även de nya lärarna gör, presenterade under rubriken ”Träffa vart ny lärarna”. Idealister är billiga för en skola ägd av tyska biltvättare och hedgefonder i Luxemburg.

Är detta okej? Bedrövlig engelska, usel eller obefintlig svenska. Företrädare för IES hävdar till och med (i privat mejl) att IES är en engelsk skola, fast i Sverige, med svenska pengar och svensk läroplan.

Nej, de leker engelsk privatskola och är en invasiv art: ingen vet hur de kom hit, de sprider sig snabbt, och är svåra att bli av med. Men det betyder inte att vi behöver leva med dem. Om de vill komma till din kommun: protestera, och håll barnen borta! De är en verksamhet som saboterar grunden för Sverige – vårt gemensamma språk. Och de gör det inte av illvilja, utan för snöd vinnings skull. Det är faktiskt ännu värre.

Språkförsvarets styrelse – Ann Etzler Lars Fredriksson Tove Frisch Christer Janson Christina Johansson Olle Käll Per-Åke Lindblom Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett nytt bias/förväxlingsfaktor har upptäckts inom forskningen, vilket snedvrider resultat och evidens från studier, det heter "language-bias". I korthet går det ut på att mera relevant (och inte enbart positiv) forskning publiceras på andra språk än det dominerade språket, engelska. Därav bör forskare läsa artiklar och studier även utanför den engelska publiceringen. Jag tycker att det är ett viktigt inslag i debatten om språk inom akademin, där Sverige verkar sträva efter att inget annat språk än engelska ska vara det gångbara. Nu visar det sig alltså att denna doktrin har en direkt skadlig inverkan på forskningen.

Se Catalogue of Bias!

Erik Berglund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Notisen är översatt från Verein Deutsche Spraches nyhetsbrev)

TikTok-användaren Teona, känd på nätet som "thelanguageblondie", inspirerar med sin språktalang. Nordmakedonskan behärskar mer än tio språk och presenterar sin talang i pedagogiska och roliga videoklipp. Hon har redan en halv miljon prenumeranter. Förutom arabiska, hindi eller portugisiska laddar Teona också upp korta videor där hon talar engelska med olika accenter. Under tiden erbjuder hon också språkkurser, eftersom det är viktigt för henne att använda sin talang för att lära andra människor språk.

Se vidare på TikTok!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från debattartikeln "En skola för livsresor" i Barometern. 

Hur går dessa visioner ihop med Internationella Engelska Skolan?

Svar: Inte alls!

ABC 123 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dag anlände följande sms till min mobil:

”SLUTSPURT KLUBBDAGAR! Dagens deal på KitchenAid & 25% på svarta priser* gäller till midnatt på www.cervera.se/sms & stängning butik.”

Glädjande att ”Black Prices” har bytts ut mot ”svarta priser” som det förstås ska heta i Sverige, landet där svenska är huvudspråk.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Arne Rubensson - Samma drömmar

Söndagens svenskspråkiga dikt

Höst

De nakna träden stå omkring ditt hus
och släppa in himmel och luft utan ända,
de nakna träden stiga ned till stranden
och spegla sig i vattnet.
Än leker ett barn i höstens gråa rök
och en flicka går med blommor i handen
och vid himlaranden
flyga silvervita fåglar upp.

Edith Södergran

(Denna nätdagbok är knutem till nätverket Språkförsvaret)

Rebecca Weidmo Uvell skriver nämligen på sin blogg :

”Vänstertidningen Expo planerar ett ’grävande reportage’ om Hans och Barbara Bergström. Ja, vi har hört och läst detta förut, bland annat av karaktärsmördaren Björn af Kleen, som genom det också fick så många stängda dörrar av högern att han nu tvingats ägna sig åt annat. 

Men varför inte dra det hela vägen till smygnazism, tänkte Expo som är sugna på lite klick och mailade Hans Bergström för att ställa lite frågor om hans sympatier för det högerextrema. 

Reportern heter Erik Glaad och han har arbetat på statlig radio, ni vet den där objektiva icke-politiska vi alla tvingas finansiera? Dessutom på P3, som är en slags ledsen påminnelse om tiden före sociala medier och internet men de kämpar glatt på att försöka vara unga, coola och inte minst roliga. Där har Glaad arbetat, innan han hoppade vidare till Expo.”

Det är högst ovanligt att någon försöker motverka en publicering på förhand, eller hur? Språkförsvaret avvaktar med vårt ställningstagande tills vi har läst Expos artikel, men vi kommer säkert att länka till den, eftersom vi publicerar allt om engelskspråkiga  friskolor, goda såväl som dåliga nyheter.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)