Svenskan kämpar en ojämn kamp med engelskan. Inte vad gäller användningen i Sverige, för då är det verkligen svenska som vinner, utan vilket språk som är ”coolast”. Jag är gymnasielärare i engelska så för mig är det ju tacksamt med engelskans höga status, men jag vänder mig mot att svenskarna överskattar sina kunskaper i engelska och att vi inte värdesätter vårt modersmål. Många elever säger på fullt allvar till mig att de tycker att de uttrycker sig bäst på engelska, samtidigt som de utan att blinka går över till svenska så fort en (av mig anbefalld) diskussion börjar att bli på allvar.

Jag tycker det är mänskligt att ta till engelska då och då; ibland därför att man inte hinner eller ids komma på rätt uttryck på svenska, ibland därför att det engelska uttrycket faktiskt saknar direkt motsvarighet på svenska. Vad jag inte förstår är att det finns professionella språkanvändare, som inte ens försöker hitta en motsvarighet eller som tror att svenskan alltid är underlägsen engelskan.

Två motpoler är Bengt Ohlsson och Jonas Thente i DN. Bengt Ohlsson har förstått att engelskans överlägsenhet bara är en fråga om inställning hos svenskarna. Han skrev en underbar krönika med humor och självironi för ett par veckor sedan i På sta’n, där han illustrerade svenskarnas (och danskarnas) totala fascination och kapitulation inför engelska. Jonas Thente däremot anser att, eftersom tidningen Språk har en engelsk frågespalt, är engelskan numera en dialekt i Sverige. Själv klarar han inte av att översätta a good read eller pageturner. De svenska översättningarna ett bra läs, respektive sidvändare/bladvändare låter i hans öron omöjliga. Jag vet inte om Thente är tvåspråkig och hör nyanser som jag inte hör, men enligt min åsikt  är de helt i klass med de engelska uttycken. Engelskan är helt enkelt tolerantare mot nybildningar och de har inget häftigt utländskt språk att låna ord från för nya företeelser utan måste bilda dem själva. Som tur är har de ju latinet, som har blivit en naturlig del av det engelska ordförrådet och ordbildningssystemet. Förr sa man Omnia dicta fortiora si dicta latina (betyder ungefär att allt låter bättre om det sägs på latin), när bildade personer i England snobbade med latin på samma sätt som svenskar med mottot Everything sounds better in English gör med engelskan numera i Sverige.

De ungdomar jag undervisar är mycket misstänksamma mot ord som de inte känner igen. Det kan vara ålderdomliga ord, dialektord, fackuttryck, högtidliga ord eller helt enkelt ord som de av någon anledning aldrig har hört. Därmed vägrar de också att förstå något alls av våra grannspråk eftersom orden där skiljer sig lite från svenskan. Catharina Grünbaum skrev nyligen följande i DN:

”Den svenska obenägenheten att ta in ord från grannspråken är beklaglig. Medan danskan står öppen för vårt språk och norskan nära nog låter sig invaderas av det håller vi dörren stängd för grannarna. För engelskan däremot står den ständigt på vid gavel.”

Vad i all sin da’r är det som har gett svenskarna denna attityd?

Kristina Svensson

Hedemora

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Den 4/10 2008 arrangerar Språkförsvaret, bl.a i samarbete med ABF, ett seminarium, som kommer att behandla svenskans ställning inom både grund- och gymnasieskolan och högskolan, fr.a i förhållande till engelskan.  Andra teman är behovet av kompetens i flera främmande språk än engelska, konsekvenserna av att ett nationalspråk inte fungerar som vetenskapligt språk och engelskans ställning i ett vidare perspektiv. Flertalet inledare är klara.

Det efterföljande debattmötet kommer att diskutera frågan om svenska språket behöver skyddas genom lag och på vad sätt. Sammansättningen av debattpanelen och inriktningen på debatten påverkas delvis av det betänkande, som Språklagsutredningen lämnar över tisdagen den 18 mars.

Ytterligare information om seminariet och debattmötet publiceras allteftersom.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Även i Danmark väntar man på ett förslag om hur danska språkets ställning skall regleras. Kulturministern har tillsatt en kommission, som skall ta ställning till om det behövs en språklag eller inte. Med anledning av att ett ställningstagande är på gång skriver Bent Pedersbæk Hansen, ordförande för Modersmål-Selskabet, i senaste numret av Sprog & Samfund:

"I begynnelse af marts skulle det blive åbenbaret, hvilken indstillning kulturministerens kommission for en evt. sproglov for dansk er kommet frem til. Utvivlsomt vil der blive tal om et kompromis mellem på den ene side de højere læreanstalters 'globalister'med videnskapsminister Helge Sander i spidsen og på den anden side de mere modersmålsorienterede sprogfolk med Dansk Sprognævns representanter i spidsen. I Modersmål-Selskabet mener vi, at det uanset kommissionens indstillning er viktigt, at sagen kommer till avgørelse på højeste sted, nemlig i Folketinget. Spørgsmålet om engelsk eller dansk som forsknings- og undervisningssprog ved universiteterne er et fælles, nationalt anliggende, som ikke skal afgøres av de enkelte læreanstalter."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Språklagsutredningens betänkande kommer att överlämnas till kulturministern tisdagen den 18 mars 2008. Efter överlämnandet, som sker mellan kl 10 - 11, kommer det att hållas en pressträff på Rosenbad. Pressmeddelande kommer att lämnas samma dag.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Enligt en notis i Svenska Dagbladet idag kritiserar Ryanair Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) för att skriva sina beslut på svenska. Så här svarar nämnden genom handläggaren Charlotta Frantz:

- Vi är en svensk myndighet och det är vårt officiella språk och är det någon part som vill ha besluten översatta får de ordna det själva. Vi ger inte den servicen till någon part i något ärende. Så länge man har verksamhet i Sverige kan man förutsätta att de kan kommunicera på det språket.

Allmänna Reklamationsnämnden kan räkna med Språkförsvarets ovillkorliga stöd i denna fråga.

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

I Kulturdepartementets tilläggsdirektiv angående förslag till språklag från den 19/12 2007 förlängdes utredningstiden:

"Utredningstiden förlängs, vilket innebär att utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 februari 2008."

Fortfarande har dock inget förslag till språklag presenterats. Vad har hänt? Finns det inget förslag ännu? Kommer utredningstiden att förlängas ytterligare? Har förslaget fastnat någonstans?

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

När man befinner sig utomlands och behöver använda en dator för att skicka e-post hem till Sverige, uppdatera en webbplats eller dylikt, så uppstår det oftast problem med teckenuppsättningen på tangentbordet. Bokstäverna å, ä och ö saknas.

Det finns olika sätt att kringgå detta problem:

1. Att använda ett snabbkommando i Word (jag har bara kommit ihåg att ta med mig listan en gång).

2. Att gå in på en svensk sida och kopiera å, ä och ö och sedan klistra in dem i dokumentet.

3. Att skriva "aa", "ae" och "oe", vilket snarast är en kapitulation.

Nu finns det ett virtuellt tangentbord, Gate2home, på nätet. Med detta program kan du skriva på mer än 60 olika språk på en vanlig dator som är uppkopplad till Internet. Gate2home fungerar alltså som en skrivmaskin på webben. Tjänsten är gratis och du behöver inte göra några installationer. Dessutom finns en e-posttjänst kopplad till programmet. Du behöver alltså inte ens kopiera texten till din webbaserade e-posthanterare, exempelvis Yahoo eller Hotmail.

Jag har testat svenska och georgiska bokstäver, vilket fungerade bra i båda fallen.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Jag läste nyligen i Svenska Dagbladet från den 27/2: "Vi är ett litet land. Vi har helt enkelt inte råd att producera svenska program i någon större utsträckning." Detta säger Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Han har fel på tre sätt:

1) Att det går att producera visar just den statistik Wännström åberopar i en brevväxling med Per-Owe Albinsson. 67% är ju ingen dålig siffra.

2) Producerar man svenskt och gör det med anspråk på kvalitet kan man sälja. Intäkterna kan användas för nya svenska produktioner. Ett land, som a priori och passivt köper det som är billigt kommer knappast att bli uppmärksammat internationellt.

 3) Största problemet är dock ett annat. I Sverige stirrar man sig blind på de angloamerikanska produktionerna. Med häpnadsväckande argument: de är billigast, de är så många (och finns det så mycket har man ju mera att välja mellan och då väljer Sverige kvalitet förstås!), och, löjligast av allt, "Vi är ett litet land." Tja, då skall man väl samarbeta extra intensivt med omvärlden, eller hur? Till exempel med andra länder i samma sits, som inte känner sig så USA-beroende och uppgivet som Sverige? Och skaffa sig en överblick över EU-ländernas film- och TV-produktion, exempelvis den i Frankrike, Spanien, Tyskland. Det Sverige köper därifrån är nämligen, jämfört med USA-importen, löjligt lite. Och när Sverige har en chans att lämna den onda cirkeln, till exempel när man blev erbjuden att delta i ARTE-projektet mellan Tyskland och Frankrike, då tackar man nej: Man har ju sina prioriterade områden. Som en svensk forskare försvarar med ingenting annat än marknadens argument: där är det billigast.

Allt oftare tänker jag: Good night, Sweden.  

Frank-Michael Kirsch