(Brev till Språkförsvaret)

Hej 

Jag vill nominera blöjtillverkaren Libero som ägs av det svenska företaget SCA till Årets anglofån. På blöjpaketen, som saluförs till svenska konsumenter, finns inte ett enda ord på svenska. Inte ett enda. Den engelska texten är dessutom ganska avancerad för den som inte är duktig på engelska. Att de anger vikt i kilo och inte i pound är förvånande.

Jag anser att paketen är en förolämpning mot svenska föräldrar som tids nog ska lära sina barn det svenska språket men det duger inte! Svenska är inte fint nog. Är det meningen att vi ska säga till barnen att det är dags att byta daiper? 

Jag blir så upprörd!

Med vänlig hälsning,

Charlotte Unander-Scharin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

HUI = Handelns utredningsinstitut, vars officiella namn sedan år 2010 är "HUI Research AB" och som därmed sorterar under avdelningen "Fånig och fullkomligt onödig svengelska i dess värsta form".

Icke desto mindre: Ett nytt ord i svenskan alltså!  Dessutom givetvis mycket bra att det inte blev "Mobilboxen", "Cell (Phone) Box" eller någon liknande språklig bastard.

Exemplaret på bilden är till och med märkt "Mobiler" och ingenting annat.

Bra där, säger jag!

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nominera kandidater till ”Årets anglofån” och till ”Språkförsvarets pris” 2020

Sedan 2014 har Språkförsvaret varje år delat ut två priser.

Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en hedersbetygelse betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

Från och med 2014 och fram till 2019 har följande utnämnts till Årets anglofån: Stockholms stad, Tele2, SVT, PostNord och Internationella engelska skolan. Följande har under samma tid förärats Språkförsvarets pris, ett hederspris: Pehr G Gyllenhammar, Anders Q Björkman, Theodor Kallifatides, Björn Ranelid och Terminologicentrum (TNC).

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 10 december. Därefter väljer Språkförsvarets styrelse ut fem kandidater från vardera kategorin; Språkförsvarets medlemmar röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.

Språkförsvarets styrelse vet att dessa priser väcker en viss uppmärksamhet. Vi har också brukat skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till berörda. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).

Idén till dessa priser har vi hämtat från Verein Deutsche Sprache och Modersmål-Selskabet.

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i University World News skriver Jean d´Amour Mbonyinshuti inledningsvis:

”Ett av Kinas äldsta universitet, Beijings universitet för utländska studier, tillkännagav förra månaden att en kurs i kinyarwanda skulle introduceras – ett av Rwandas fyra officiella språk som talas av nästan hela den infödda befolkningen och 12 miljoner människor i Rwanda, östra Demokratiska republiken Kongo och angränsande delar av södra Uganda.”

Kina bedriver en kulturell och språklig offensiv i Afrika. Inget annat land tar för närvarande emot så många afrikanska studenter som just Kina. Givetvis undervisas i kinesiska vid Rwandas universitet. Kina har ingen kolonial barlast i Afrika och Konfucius-institutet möts inte alls av samma misstänksamhet i Afrika som i Europa och USA.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hur ska svenskan kunna vara huvudspråk i Sverige när skolor med språkbyte som affärsidé tillåts att expandera kraftigt och bedriva verksamhet allt längre ner i åldrarna?

Deras lögner om tvåspråkighet är just - lögner! Visst! Svenskan används men är underordnad engelskan. I själva verket inlemmas barnen i den anglosaxiska världen. Detta både språkligt och kulturellt och för mina och era skattepengar. Rent vansinne är vad det är. Inget annat land, jag skriver INGET (!), har tagit efter vårt självkoloniserande skolsystem - Det säger allt! Är det bara svenska politiker som är så korkade att de inte begriper vartåt det barkar om skollagen inte ändras? Det verkar till och med finnas ett önskemål bland vissa folkvalda att ersätta svenskan med engelska.

Sverige är ett fritt land - inte koloni. Det engelska språket har heller ingen som helst längre historisk koppling till Sverige och framförallt - Det är inget officiellt språk här!

Sluta upp med att behandla engelskan som om det vore det - genast! Undervisning i engelska och andra språk: Ja! Undervisning på engelska eller andra språk: Nej! Undervisningsspråket i grund- och gymnasieskola, språkämnen undantagna, ska uteslutande vara svenska samt i största möjliga mån även vid högre studier.

Endast så behåller vi svenskan som samhällsbärande språk!

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Du som motsätter dig nuvarande utveckling, där svenskan tenderar att trängas undan och där engelskan tillåts att breda ut sig på ett rent kolonialt sätt. Dessa rader borde vara högintressanta för dig.

Likt i forna kolonier tillåter våra politiker för närvarande att engelskan tar över en allt större del av utbildningsväsendet och detta för våra gemensamma skattemedel (skolpengen).

Språklagen kom i juli 2009 och är nu alltså mer än 10 (!) år gammal. I denna lag stipuleras att svenska är det officiella huvudspråket i landet.

Hur ska svenskan kunna förbli det samhällsbärande och gemensamma språket i landet på sikt med nuvarande och ovan nämnda politik? Svar: Det går inte!

Vi tvingas i dagsläget alltså att självfinansiera vårt eget språks degradering. Det blir inte mycket dummare! Pengar som kunde användas till att stärka en gemensam välfärd och med en återförstatligad och likvärdig skola, går nu istället till giriga skolentreprenörer och till att göda utländskt riskkapital.

Engelskan tillåts i dagsläget att äta sig in på många områden men där utbildningsområdet är ett av de allvarligare och som har störst negativ inverkan på svenskan som vårt samhällsbärande språk. Till dig som liksom vi språkförsvarare vill sätta P för denna utveckling säger jag:

Fråga dig inte vad Språkförsvaret kan göra för dig, utan fråga dig vad du kan göra för Språkförsvaret! Välkommen som medlem - se instruktioner här!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ständigt aktuell, ej minst nu under diskussioner angående engelskans gradvisa ersättning av svenskt modersmål, är Werner Aspenströms lärodikt, ”Språket”, ur vilken följande är ett utdrag.

Av vem är du påverkad?
Vem gav dig de första orden?
Medljud uppstår
när kälken glider fram
över torr snö.
Självljuden Aaa! Och Ooo!
bildas av sig själva
i barnets mun.
Av vinddraget slipas ett i.
Kvällsmörkret suckar ett u.
Genom småskolans läsebok
rinner en å.
”Far ror i ån.”
”I ån finns en ål.”
”Mor har en nål.”
Av allt detta är du påverkad.

Den som vill läsa dikten ”Språket” i sin helhet kan göra det i samlingen ”Ordbok” 1976.

Hjärtliga hälsningar
Jörgen Wik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)