Skiftet skriver bland annat:

”Igår sålde Moderaterna och Miljöpartiet i Stockholm en skola och idrottshall till Barbara Bergströms ökända Internationella Engelska Skolan (IES). Men de profithungriga bolagen har bara börjat och de planerar att privatisera skolbyggnader i hela Sverige.

Detär inte bara moderater och miljöpartister som ligger bakom rean. Den före detta S-politikern Ilija Batljan och hans Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) har exakt samma plan och han lovar aktieägare ”ökad utdelning i hundra år”. Så bra affär är det att köpa en skolbyggnad från kommunen och sen hyra  tillbaka den till kommunen.

Läget är akut och kommunpolitiker är antingen inblandade i härvorna eller naiva. Därför vänder vi oss direkt till regeringen: de måste akutstoppa skolförsäljningarna innan det är för sen.

Redan nästa vecka står Kalmar på tur sälja skolbyggnader. Skriver du under för ett akutstopp för att skydda skolor i hela Sverige? ”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev också till Språkvård Sveriges Radio)

Tittar på det intressanta programmet om kriminella personers konton i den schweiziska banken Crédit Suisse. Banken heter just så. Och eftersom franska är ett av de fyra officiella språken i Schweiz så har banken alltså ett franskt namn. Den heter inte Credit Swiss. Och ändå så envisas de svenska tevejournalisterna med att uttala bankens namn på engelska!? 

Vadan detta? Är okunskapen om de europeiska språken verkligen så stor att man inte begriper att namnet på en bank från franska Schweiz ska uttalas på franska?

En liten, liten, försiktig tiominuterskurs om främmande språk för de anställda på svt kanske vore på sin plats? Inte att lära ut dem förstås, men en liten orientering om att det faktiskt existerar andra språk än engelska därute. Och så en vidareutbildning på trettio minuter (krävande!) i grundläggande uttalsregler för de stora europeiska språken. Är det för mycket begärt?

Bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Resumé den 1/12 2021 intervjuades en företrädare för Lindex med anledning av att Lindex publicerade en hyllande ”printannons”, en annons som fick utstå en hel del kritik, i samband med att Magdalena Andersson (S) valdes till ny statsminister. Senare gjorde Lindex ett nytt försök, men Lindex fick ny kritik för att ”femwasha”. Företrädaren berättade om Lindex ”higher purpose”:

”Den andra annonsen har fått kritik för ”pinkwashing”, det står lite om kroppspositivism och inkluderande på er hemsida, men vad gör ni konkret för kvinnor?

– Vi har fått in bra feedback kring att det saknas en tydlighet kring vad Lindex gör specifikt för kvinnor. Det är information vi behöver göra mer tillgänglig har vi insett, och det kanske även borde framgått i annonsen. Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ”Empower and inspire women everywhere” och det jobbar vi med många olika sätt. Därför ville vi uppmärksamma att Sverige fick sin första kvinnliga statsminister, säger Martin Cedergren och tillägger att de jobbar med en rad organisationer, bland annat Wateraid och Rosa bandet.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Hansson de Wolfe United - Var kommer barnen in

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ett ängdun är jag

Vattudalen stiger ut i blåsten
och in i natten
när jag går till ro.

Ett ängdun är jag,
som blåser över tun in i granmummel,
så tillfällig
som fiskens ring där den slog.

Vad gör jag här?
En invandrare i mitt eget land,
en utvandrare som kom hem?

Var levde jag?

Så skrev jag i mitt sista brev.
Var kan jag posta det?

I barndomens skog?
I den mörka blåsten?

Beppe Wolgers

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rubriken – men utan frågetecken – är hämtad från ett twittermeddelande av Marcus Larsson, tankesmedjan Balans. Han länkar till en debattartikel i Dagens Nyheter av moderaterna Ulf Kristersson och Lars Hjälmered. Marcus Larsson måste syfta på detta stycke i debattartikeln:

”Storsatsa på svenska språket, med början redan vid BVC och språkscree­ning. Obligatorisk språkförskola från tre års ålder för alla barn med språkliga behov. Och skolans personal i utanförskapsområdena måste vara välutbildad och tala god svenska.”

Om de båda företrädarna för moderaterna menar allvar med att ”storsatsa på svenska språket”, borde de naturligtvis också gå i spetsen för en kampanj att avveckla de engelskspråkiga friskolorna. Nu tror jag inte att de båda företrädarna menar allvar, eftersom moderater verkar vara de ivrigaste tillskyndarna av engelskspråkiga friskolor, särskilt Internationella Engelska Skolan.  Därför tror jag också att Marcus Larsson egentligen är ironisk.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Webbplatsen School Parrot (Skolpapegojan) registrerar elevers och vårdnadshavares omdömen om skolor och utbildningar.

18 personer har till dags dato avgett omdömen om Internationella Engelska Skolan (IES) i Enskede . Medelvärdet är 2,5 (av 5 möjliga). Underlaget är naturligtvis alltför begränsat för att dra några bestämda slutsatser om vad flertalet elever och vårdnadshavare anser om IES, men nog finns det repor i fasaden.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, hur ska man annars tolka deras hållning när det gäller den svenska skolan, sett ut ur ett språkligt perspektiv.

Denna gång är det Moderaterna som säger sig vilja "storsatsa" på det svenska språket i skolan. Samtidigt är partiet ett av de partier som är mest positivt till språkbytesskolorna, vilka har tillåtits att växa till sig likt kvickrot.

Fler som har svårt med ekvationen?

Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en nyligen publicerad rapport från Språkrådet tar engelskan över alltmer inom svensk högre utbildning och forskning, både som undervisningsspråk och publiceringsspråk, och framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Detta kommenteras i en artikel i Universitetsläraren:

”Rapporten pekar på tre vägar att gå. Den ena är att staten, lärosätena, lärare och studenter bestämmer sig för att anglifieringen måste stoppas.
– Om det ska lyckas måste det till mycket kraftfulla, systematiska, medvetna åtgärder, säger Hans Malmström.

Motsatsen är att kapitulera inför engelskans utbredning.
– Det är lite hårdraget ungefär där vi befinner oss i dag. Anglifieringen får fortgå utan att vi gör så mycket.

Det tredje är en slags mellanväg om att skapa en parallellspråkighet, där engelskan och svenskan på ett bra sätt kan samexistera och befrukta varandra i lärandemiljöer och inom ramen för forskning.
– Det är lättare sagt än gjort, det är inte lätt att få en produktiv samexistens av svenska och engelska. Visa mig något land där parallellspråkighet har lyckats fullt ut, där det inte blir ett nollsummespel! Jag har inte sett något exempel på att det fungerar, säger Hans Malmström.”

Problemet uppmärksammades redan 2007 av Språkförsvaret, som utarbetade skrivelsen Förslag till språkpolitik för högskolan, vilken just innehöll förslag om mycket kraftfulla, systematiska och medvetna åtgärder för att sätta stopp för engelskans expansion på svenskans bekostnad. I skrivelsen kritiserades också teorin om parallellspråkighet som lämpligt motmedel; i stället förordades mångspråkighet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)