Jag skummade igenom Språkrådets mångordiga rapport, inklusive den än mer mångordigt byråkratiska redovisningen av riksdagspartiernas synpunkter på ett stort antal frågor, inklusive ”Engelskans roll i det svenska språksamhället”. Slutsatsen är beklämmande vad avser vårt skötebarn (avsnitt 5.1 i rapporten). På sid 34 kan man läsa att det i stort sett inte finns några motsättningar mellan partiernas ljumma ställningstaganden, med undantag för SD som av lätt förklarliga, nationalistiska skäl ser engelskan som ett möjligt hot. Språkvårdande skäl nämns knappast alls. Våra folkvalda representanter i Sveriges riksdag har inte insett faran av den alltmer framgångsrika språkkolonialismen och angliseringen av språk, kultur och sociala mönster i Sverige och utan vidare eftertanke är man beredd att kapitulera och i tyst samförstånd med ockupationsstyrkorna hissa vit flagg och bjuda på kaffe med dopp. Språkrådet tycks inte ha någon som helst egen uppfattning i frågan. Det känns ganska bedrövligt.

Man hänvisas också till en annan mångordig, 48-sidig rapport från Språkrådet 2022: ”Språkval och internationalisering, svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning” där man för övrigt kan klicka på ”Read in English”. Rapporten innehåller en hel del förtjänstfulla konstateranden och till och med några förslag på hur man kan gå framåt mellan förbud och acceptans. Slutsatsen är ett typiskt svenskt ställningstagande: ”mittemellan”…”både och…”. Ja, det är nog det mest rimliga med dagens utveckling, men med formering av ett starkt försvar för svenska språkets särskilda betydelse. Det är fråga om att hitta en balanspunkt utan kapitulation.

Men någonstans i gömmorna har väl den statliga myndigheten Språkrådet uttryckt sin grundläggande syn på engelskans intrång i det svenska språket och samhället - eller?

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Sofia Tingsell

23 januari 2023 16:39

Hej!

Tack för ert engagemang i frågan om svenskans ställning.

De rapporter du tar upp i ditt mejl redogör inte för Språkrådets hållning. Den förra, om partiernas syn på språkpolitiken redovisar endast de politiska partiernas svar. Sådana undersökningar har vi ju tidigare sett från er, vilket har varit förtjänstfullt.

Den andra rapporten är en extern rapport och slutsatserna speglar inte Språkrådets nödvändigtvis, utan är författarnas.

Så vilken är då Språkrådets hållning? Den är ju i grunden inte vår, utan politiskt styrd, och den ansluter sig till Språklagen och de språkpolitiska målen, nämligen att svenskan är huvudspråk i Sverige. Vi arbetar också i den riktningen, under det gångna året bl.a med hållbarhetstermgruppens termlista, där det uttalade målet är att ge det svenska språksamhället svenska termer för en diskurs som ofta förs på engelska och med engelska termer.
Många hälsningar

Sofia Tingsell
Fil. dr, tf avdelningschef

Institutet för språk och folkminnen (Isof)
Språkrådet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...