Kära Språkförsvarare,

Jag läste er artikel i Expressen och den verkade vara lite overklig. Lite som om den skrivits av någon som inte riktigt lever i nuet, något från förgångna tider. Problemet som ni oroar er för verkar vara ett spöke som inte riktigt finns, men vilket jagar er så att ni inte kan sova. 

Detta intryck gjorde mig nyfiken, vilka är dessa skribenter. Så jag sökte lite på internet, och resultatet var interest. Språkförsvaret verkar vara någon form av pensionärsförening för gamla lärare och andra självproklamerade försvarare och beskyddare av det svenska språket.  Vill man vara lite elak skulle man ju kunna ana ett visst självintresse hos dessa åldringar, att engelskan inte breder ut sig och används i Sverige. Kanske är det inte så enkelt att förstå och hänga med i diskussionerna. 

Men tillbaka till grundproblemet som oroar er. Faran är inte att svenska elever, vid sidan av svenska, också lär sig engelska. I dagens internationella samhälle är detta snarare en absolut nödvändighet. Möjligen med undantag om man bara vill bli gymnasielärare i svenska eller ser fram emot ett stress och kravlöst liv på livslångt svenskt socialbidrag. I dessa fall kan nog engelska ses som överflödig. Men för den stora majoriteten av de svenska eleverna som går i skolan idag kommer engelskan att vara en essentiell beståndsdel av deras framtida yrkesliv. Det man lär i skolan är, eller borde i varje fall vara, lärdom för livet, inte för skolan i sig. Även om jag med avsky kommer ihåg min gamla engelsklärarinna som ansåg det viktigare att man kunde läsa och "förstå" Shakespeares verk än att man kunde förstå vanliga tidningsartiklar eller konversationer människor emellan. Hon var ju oerhört, vilket många gamla lärare var, kulturell. 

Det finns ett verkligt språkproblem i den svenska skolan idag, men det verkar helt ha undgått er uppmärksamhet. Det finns ett stort antal barn med utländska föräldrar, mestadels av utomeuropeisk härkomst som kan vare sig svenska eller engelska. Och att någon kan kommunicera, och det ofta också endast ytterst torftigt, på arabiska, kurdiska, swahili eller farsi underlättar vare sig integration i det svenska samhället eller framgång i det framtida yrkeslivet.

Dessa grupper bör erbjudas, eller kanske snarare tvingas, till mer undervisning i både svenska och engelska. 

Bruno Antonsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets styrelse har besvarat Hans Bergstroms debattartikel i Expressen. Debatten går vidare.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)