Tack för den aktuella artikeln, även om jag inte förstår varför det behövs global forskning för att påvisa något så uppenbart. Det är bara att titta i en något sånär välansedd vetenskaplig journal för att förstå problemet, och jag bifogar referenser till tre artiklar, som landat i min mailbox det senaste halvåret, utan att jag i något avseende bett om at få tillgång till dem.

I övrigt har jag svårt att se vad artikelns tes är. Personligen drar jag slutsatsen att man som forskare måste se till att behärska det engelska språket. Doktorander i alla länder bör därför se till att de har goda kunskaper i engelska när de börjar sin forskarutbildning.

Jag ska inte gå in i någon djupare sifferexercis, men jag blir förvånad över vissa uppgifter, och några kommentarer måste jag ändå ge.

• ”Jämfört med en doktorandkollega som råkar ha engelska som modersmål behöver du (d v s den icke engelskspråkige doktoranden, min anm) 91 % mer tid för att läsa en artikel på engelska. Detta motsvarar tre veckor per år för att läsa samma antal artiklar.” Kommentar: Om tre veckor utgör 91 % av den årliga tid för läsning av artiklar en engelskspråkig doktorand spenderar per år, innebär det att denne/denna bara ägnar 3,3 veckor (132 h) per år till att läsa artiklar. Den icke engelskspråkige doktoranden skulle då inte behöva använda mer än 252 h per år (6,3 veckor), vilket knappast torde räcka ens för en engelskspråkig doktorand. Då förstår jag mycket väl att kvalitén på forskningen sjunker, oberoende av doktorandens modersmål.

• ”Först behöver du 51 % mer tid för att skriva uppsatsen”. Kommentar: Över 40 års forskningserfarenhet säger mig att det tar i medeltal 6 månader att få ihop en uppsats. Naturligtvis varierar det inom vida gränser, men 6 månader är ett rimligt medelvärde, vilket också leder till tumregeln att en sammanläggningsavhandling bör bestå av 6 uppsatser. Om vi då gör det tvivelaktiga antagandet att hela tiden går åt till att skriva, innebär det att den icke engelskspråkige doktoranden kan skriva en artikel på 9 månader, vilket givetvis innebär en fördröjning jämfört med den engelskspråkige, men inte någon större nackdel. Om vi istället, något mer realistiskt, antar att själva skrivandet tar 1/4 eller högst 1/3 av den totala tiden för att få ihop uppsatsen, kommer förseningen inte att överskrida en månad.

• Sedan behöver du (doktoranden, min anm) sannolikt någon som korrekturläser din text”. Kommentar: Här har naturligtvis handledare och examinatorer en väsentlig uppgift. Just korrekturläsning av doktorandernas alster torde vara en av handledarnas viktigare uppgifter, och kostnaden för detta kommer då att landa som handledarlön. Nätverkande vid konferenser kan också ge kontakter med reellt engelskspråkiga kollegor, som kan användas som ”bollplank” och granska språket, om inte forskningsarbetet är strängt konfidentiellt.

• ”I genomsnitt kommer dina (doktorandens, min anm) artiklar att refuseras 2,6 gånger oftare av tidskrifterna.” Kommentar: Personligen anser jag att det accepteras alltför många artiklar (se bifogade titlar), och det släpps igenom alltför dålig språkbehandling. Jag kan enkelt hålla med om att de artiklar, jag ger som exempel, alla kommer från ”forskare” som inte har engelska som sitt modersmål, men jag vill inte lägga ansvaret för den låga nivån och språkhanteringen på att de är skrivna av icke engelskspråkiga. Det handlar snarare om att universitet i vissa länder inte håller en tillräcklig nivå för att bedriva forskning, men man förväntas ändå publicera. Men det är ett annat problem. Jag vill också framhålla att de idag att det idag finns alltför många tidskrifter, som utger sig för att var internationella och vetenskapliga. Men det är också ett annat problem, även om de hänger ihop.

Exempel på artiklar med dålig nivå och språkbehandling:

Majhi M ”Performance Analysis of Hot Rolling Mill to Improve Productivity and Reduce the Production Cost and Scrap Value” International Journal of Modernization in Engineering Technology and Science, Vol 05 (2023) No 6, pp 3068 – 3087.

Nwachukwu P U, Oluwole O ”Effect of Rolling Process Parameters on the Mechanical Properties on Hot–rolled St60Mn Steel” Case Studies in Construction Materials, Vol 6 (2017), pp134 – 146.

Kumar R, Singh L, Singh Y, Singh A ”Influence of Metal Temperature on Strength of Rolled Steel Product” International Journal for Scientific Research & Development, Vol 1 (2013) No 9, pp 1716 – 1719.

Vänliga Hälsningar

Sven–Erik Lundberg

Professor Emeritus i Maskinteknik (med totalt 6 års studier i engelska)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...