Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2021 12:00

...i samband med DN-intervjun i veckan:


Torkar av sig på fotografen, kommenderar barnen att stå i givakt... ursäkta... att säga "Good Morning", ett annat barn att byta kläder och en rektor att ordna fram mjölk i lunchmatsalen.


Dessutom talar hon engelska... så mycket för den påstådda tvåspråkigheten!


Bergströms "hönskam" har växt och hon beter sig som en arrogant översittare som spottar på det språk som är officiellt huvudspråk i det land vars skattepengar hon och hennes svenske make har sugit märgen ur.


Medlem

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2021 08:00

I artikeln ”Så talar den som inte har något att säga” igår i Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman bland annat:

 

De flesta svenska popartister har sedan länge övergett svenskan, och i stort sett hela samhället rör sig i samma riktning. Till exempel odlar företag och deras företrädare gärna egna fikonspråk, inte sällan obegripliggjorda genom betydande inslag av mumbojumbo-engelska.


Som Martin Cedergren, global creative director på Lindex. När tidningen Resumé i en artikel undrar om inte företagets annonskampanj ”Äntligen!”, med bild på den nyvalda statsministern Magdalena Andersson (S), försöker åka snålskjuts på den positiva känslan av kvinnlig framgång, svarar han så här:


”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ’Empower and inspire women everywhere’ och det jobbar vi med på många olika sätt.”


Varför i all världen uttrycker han sig så?Är det, som en bekant antyder på Twitter, ett försök att imitera Percy Nilegård från Killinggängets 90-talsserie ”NileCity 105,6”?


Ett annat exempel på pidginsvenska finner vi i den uppmärksammade platsannons där Sveriges Radio, sprudlande av entusiasm, berättar följande:


”Den agila transformationen på Sveriges Radio går in i en ny fas! Nu bygger vi intern förmåga inom coachning och söker därför en strategisk enterprise agile coach som driver vår fortsatta agila transformation framåt, ansvarar för att hålla ihop vad agilt på Sveriges Radio är och leder arbetet med att bygga upp vår interna agila coachningsförmåga.”


Sammanlagt upprepas olika varianter av agil 35 gånger i annonsen. Den som söker glosan i Svenska Akademiens ordlista hittar den däremot noll gånger, men väl den etymologiska släktingen agility, som SAOL definierar som ”lydnadstävling för hundar”. Men nu är det inte våra fyrbenta vänner som Sveriges Radio riktar sig till, utan till människor som har ett ”agilt mindset”.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2021 17:00

DN ifrågasätter i en ledare om det är så lyckat att ha undervisning på engelska i de svenska skolorna.


Bland annat säger man följande:


"Däremot vore det inte särskilt konstigt om det man vinner i språkkunskaper förloras i någonting annat. Inte minst eftersom man, med Språkrådets före detta chef Olle Josephsons ord, lär sig bäst på sitt starkaste språk." och "För hur bra det än låter att barn och ungdomar ska lära sig språk genom ”språkbad” och bli ”världsmedborgare” måste man utreda eventuella baksidor när någonting har blivit en trend. Frågan ska inte vara vad vi tycker om engelskspråkig undervisning – utan vad vi vet."


Annika

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2021 15:00

Nathan Schachar skriver i artikeln ”Det svenska språket förfaller i kölvattnet av omedvetna anglicismer” i Dagens Nyheter (2021-12-05) om användningen av ”yes” i svenskan: ”Det är sällan ett språk importerar så högfrekventa ord. När det sker är det uttryck för en långt framskriden kulturell underkastelse.”


Dessa rader tänkte jag på när jag stod i kassan på Lidl och lade ner maten som jag hade handlat i dramaten (dra maten), alltså shoppingvagnen. (Konstigt nog står inte detta finurliga ord varken i SAOB eller SAOL.) Kunden efter mig, en äldre kvinna, besvarade nämligen kassörens fråga ”Är det bra så här?” med ”Yes, yes”. När hon fortsatte att prata framgick det tydligt att hennes förstaspråk var svenska.


Inga Johansson skriver som kommentar till  ”Antingen försvaras svenskan eller så försvinner den” i Språkförsvarets nätdagbok att engelskans ”yes” uttalas som ”gäss” på svenska. Nästa gång någon svarar ”yes” tycker jag att man ska ta upp dessa fåglar. Nils Holgersson i Selma Lagerlöfs roman ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” flög för övrigt på en gås. Jag undrar vad Selma Lagerlöf, denna virtuos på det svenska språket, skulle ha sagt om hon hade levt om svengelskans och engelskans utbredning i Sverige. Hon skulle säkert ha blivit förfärad.


Christina Johansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2021 12:00

Jag har under årens lopp följt allsvensk fotboll en hel del. Bor själv i Skåne och mitt hemmalag har alltid varit HIF och Olympia har alltid varit HIF: s hemmaplan. Som väl är, har Helsingborg och HIF lyckats behålla detta klassiska fina gamla namn Olympia på stadion. Vi har ju även hört en hel del om IFK Norrköping/"Peking" här nere. Både HIF och IFK spelade under många år samtidigt i Allsvenskan. 


Lika säkert som Olympia var HIF: s hemmaplan så var Idrottsparken IFK  Norrköpings hemmaarena. Men i dagarna fick jag nästan en chock. Då fick jag höra att klassiska Idrottsparken numera heter Platinum Cars Arena(!). Ett nytt hypermodernt svengelskt namn! Vad är det för ett komiskt, ja, löjligt namn på arenan?  Varför detta "omöjliga" namn på Norrköpings fotbollsstadion? 


Idrottsparken var ju ett riktigt bra, passande och lämpligt namn på stadion under många år.  Jag är mycket förvånad och besviken! Namnet är totalt identitetslöst. Platinum Cars Arena skulle ju till och med kunna ligga på månen. Kanske får klubben omfattande sponsorinkomster av bilföretaget Platinum Cars? Kan detta möjligen vara orsaken till namnbytet?


De svenska proffslagen i Allsvenskan måste idag subventioneras av bland annat näringslivet för att kunna överleva ekonomiskt. Det är nämligen ytterst kostsamt idag att driva en allsvensk proffsklubb. 


PS. Dessutom är det engelska namnet felaktigt. Namnet borde skrivas med apostrof (-s'): Dvs. Platinum Cars' Arena.


C-G Pernbring 

Helsingborg               

                                             

(Insändaren publicerad i Norrköpings Tidningar/NT den 11/12/ – på webben den 10/122021)   


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)                                                                                                                                     


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2021 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång


Sofia Karlsson - Luciasång


Söndagens svenskspråkiga dikt


Lucia


Lucias morgon sex i kyrkan slog,

så matt, ty snön på klockans malm sig lagt.

Mot Fridas hem i drivors djup jag drog.

I staden var så tyst vid stjärneprakt.

Bak en gardin

Lucias ljus så stilla brann.

Och kafferök steg rak och fin

ur skorstenspipor upp mot himlen grann.

Vid knek och knarr mot Fridas hem jag drog.

Lucias morgon sex i kyrkan slog.


Medan vi i rummet dröja,

brasan dånar, luckor darra lätt,

Fridas fader synes handen höja:

”Snart hon kommer med en kaffeskvätt”.

Dörren öppnas, fläktar ljumma

ifrån kökets värld oss nå.

I det skumma

Frida syns liksom i skimmer stå.

Klarögd i ett linne

står hon stel härinne.

Utur hårets burr och gyllne krus

växa stadigt fyra raka ljus.


Bricka bär gudinnan ljusa.

Flätor gula på det blå porslin.

Lågor spegla sig och sakta susa,

medan brasan dånar med ett vin.

Verkligheten må jag glömma –

sagans drottning Frida är.

Gyllne lockar riktigt strömma

som en fors på axeln där.

Ljust ses ängeln blicka.

”Släpp ej brickan, flicka!”

manar Fridas moder milt, när bäst det är

mystisk tystnad – sagans karaktär!


Birger Sjöberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2021 19:56

Som vanligt – se denna sammanställning – en massa åsikter om att invandrare ska lära sig svenska. Detta är i och för sig sunt och vettigt.


Mindre bra, och faktiskt totalt förkastligt, är den schizofrena och flata hållningen där engelsktalande till skillnad från övriga språkgrupper ofta får fribiljetter från att behöva lära sig svenska. 


Konfronterade senast idag en svensk butiksanställd på ICA och som inte såg något konstigt alls med att han var tvungen att tala engelska med en kollega, låt vara på lagret, men som hade varit anställd "länge". Min stilla undran: "Hur f-n är man funtad som man inte tycker att detta är bakvänt?"


Många svenskars hållning i språkfrågan anno 2021 verkar vara: "Mohammed" och "José" ska minsann lära sig svenska så att "Niklas" utan problem ska kunna förstå vad de säger. När det gäller "Brian" (som har bott i Sverige i 20-30 år) är det däremot "Niklas" som måste förbättra sin... engelska!


Vidare: "Muhammed" och "José" ska absolut inte skicka sina barn på modersmålsundervisning. SFI ska helst tas bort. Ungarna måste ju lära sig svenska.


Själv skickar "Niklas" ungen till engelskspråkig friskola. Goddag yxskaft!


Uppmärksam 

 

(Denna nätdagb är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2021 13:37

(Uttalandet är hämtat från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Det är angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket, menar Isof i samband med debatten om SAOB.


En hotande nedläggning av arbetet med Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, har under den senaste veckan uppmärksammats i flera debattartiklar. Många har lyft fram att SAOB är en ovärderlig resurs för forskare inom språkområdet och andra ordboksredaktörer samt att den är en närmast unik kulturskatt.


Som språkmyndighet i Sverige vet vi att SAOB är en resurs som sträcker sig långt bortom språkforskarnas led. Vår avdelning Språkrådet ger dagligen språkrådgivning till allmänhet och professionella som har språk som huvudsakligt arbetsredskap, till exempel journalister och kommunikatörer. I det arbetet använder vi SAOB för att kunna besvara frågor om ords ursprung, betydelseutveckling och möjliga användning. Samtiden måste förstås utifrån historien, och det gäller även samtida svenska ord. SAOB är även en betydelsefull källa i det arbete som myndigheten bedriver kring till exempel ortnamn.


SAOB står också för ett viktigt arbete med kunskapen om svenskan generellt, och utgör en grund för andra ordböcker och lexikon. Denna kunskap om svenskans ordförråd är en utgångspunkt för framtagandet av ordböcker och översättningar till andra språk och för olika typer av ordlistor som vänder sig till vuxna inlärare eller barn i skolan. Arbetet med SAOB genererar alltså kunskap som kommer till praktisk nytta för alla svensktalande, nya som gamla.

Isof vill framhålla att språklagen tydligt lägger ansvaret för allas tillgång till språk på det allmänna. Under senare år har vi noterat en förskjutning av det ansvaret mot individen. Att språktester införs för såväl medborgarskap som möjligheten att få arbete inom till exempel barn- och äldreomsorg är tydliga exempel på det. För att det ska vara möjligt för den enskilde att kunna leva upp till sådana krav ställs också krav på det allmänna att förse presumtiva medborgare och arbetssökande med språkresurser som gör inlärningen möjlig och effektivare, som ordböcker och lexikon.


I ljuset av den debatt som uppkommit om framtiden för SAOB ser vi det som angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket. Språkets utveckling och tillgången till språk är vårt gemensamma ansvar.


Martin Sundin, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen (Isof)

Harriet Kowalski, chef för avdelningen Språkrådet, Isof

Sofia Tingsell, forskare, språkvårdare och samordnare för svenska vid avdelningen Språkrådet, Isof


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se