Senaste inläggen

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 maj 08:00

Den 21 april skrev C-G Pernbring en insändare i Helsingborgs Dagblad, i vilken han kritiserade två socialdemokratiska lokalpolitiker i Ängelholm för att de endast kritiserade Internationella Engelska Skolans illa dimensionerade skolgård. I sitt svar ”kommer” de båda politikerna, Lars Carlsson och Lars Nyander, ”ut” som motståndare till Internationella Engelska Skolan och skriver bland annat:


”Vi ifrågasätter ägarstrukturen i Internationella Engelska Skolan (IES). Vi tycker naturligtvis inte att skattemedel ska rinna ut ur landet och i händerna på riskkapitalister. Det är en fråga som står högt på vår dagordning och under nästa mandatperiod vill vi se en ändring.


I ett antal interpellationer har vi starkt ifrågasatt anledningarna till att den politiska majoriteten i Ängelholm så ivrigt vill att IES ska etablera sig i vår kommun. Risken för dränage av den kommunala skolan, den låga andelen legitimerade lärare och att utbildningen till stor del sker på engelska bekymrar oss.


Skolpengen, som den fördelas idag, överkompenserar friskolorna. Det måste förändras och friskolor som etablerar sig i Ängelholm ska göra det på samma villkor som de kommunala skolorna.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 maj 12:38

När St: Eriks ögonsjukhus för en tid sedan flyttade från Fleminggatan till att bli granne med "Nya Karolinska", ni vet "världens dyraste sjukhus", så måste en (eller flera) politiker tyckt sig ha fått en snilleblixt (inte) och "drog till med" "Eye Center of Excellence", utöver det tidigare namnet.


Än så länge (?) är dock St: Eriks ögonsjukhus med på ett hörn - Både bokstavligen och bildligen. Till och med dubbla hörn...


 

 
  

Låt oss bevaka att det förblir så. Jag skulle personligen inte fälla  en enda tår om "snilleblixttillägget" försvann - för gott!


ABC 123

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 maj 15:26

En medlem i Språkförsvarets vänner har idag citerat en debattartikel i SvD in extenso.


Ur Svenska Dagbladet idag:


"Handelshögskolan i Stockholm har nyligen fått en donation på 60 miljoner kronor från stiftelsen The Hans and Barbara Bergstrom Foundation, för att inrätta en professur i ”school effectiveness research”. Stiftelsen är en av de största aktieägarna i företaget som driver skolkoncernen Internationella Engelska Skolan (IES), där Handelshögskolans rektor Lars Strannegård även är styrelseledamot. Enligt ett press­meddelande från IES ska professuren bedriva forskning på området organisation och ledarskap i skolan och utbildningssektorn.


Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan (SEK) ser uppenbara faror med denna professur och dess uppkomst. Att privata medel finansierar forskning är inte ett problem per se. Viktiga framsteg inom akademin har möjliggjorts tack vare privata donationer till lärosäten, som exempelvis Handelshögskolan. Att näringslivet bekostar forskning på områden som företagsekonomi, nationalekonomi eller marknadsföring för forskningsfälten framåt, och länken mellan forskare och finansiär behöver inte vara kontroversiell.


Det finns dock en överhängande risk att denna professur blir ett tillfälle för IES att använda akademin som ett verktyg för att tjäna sina egna intressen, och legitimera privata aktörers inflytande över skolans organisering. Institutioner som bedriver oberoende forskning bör göra allt för att värna sitt rykte som oberoende, och aldrig hemfalla åt lobbyism. Givet omständig­heterna kring school effectiveness-professuren verkar det dessvärre vara just lobbyism som kommer att bedrivas. IES har ett uppenbart intresse av att en viss typ av forskning i skolfrågor bedrivs, där en viss typ av styrform föreskrivs som mest effektiv och lönsam.


Under de senaste tjugo åren har marknads­logiken, genom privata aktörers etablering i välfärden, fått en allt större roll i styrningen av den svenska skolan. Så har inte alltid varit fallet, men numera har marknads­ekonomiska principer som fri konkurrens, utslagning och konsumentteori i allt större utsträckning överskuggat skolans grundläggande syfte som samhälls­institution. Privata aktörers incitament jämfört med kommunala skolor är att ”kunderna” ska hållas nöjda, vinst ska betalas ut till aktieägarna, och om verksamheten inte visar sig lönsam ska den stängas ned. Dessa incitament skiljer sig från det kommunala skolväsendet, där det främsta målet är att alla barn, oavsett uppväxtort och socioekonomisk bakgrund, ska förses med en likvärdig utbildning.


Med den pågående debatten om skol­styrning och vinster i välfärden blir frågan om skolans organisering en politiskt laddad fråga. Genom professuren tillåts en friskole­koncern likt IES använda sig av akademin i syfte att rättfärdiga den egna, omtvistade, verksamheten. I press­meddelandet från IES betonas hur professuren ska ”bedriva oberoende forskning om skolors ledning och framgångsfaktorer”. Under rådande omständigheter förefaller ett sådant påstående inte trovärdigt. Akademin är fri, förvisso, men här har ämnet tydligt dikterats utifrån finansiärens egenintresse – att cementera marknadslogiken i skolväsendet med hjälp av Handelshögskolans goda forskningsanseende.


Dessutom är professuren, genom stiftelsens indirekta ägarskap i IES, delvis finansierad av skattemedel. Resurser som egentligen skulle gått till grundskolan har genom donationen nu flyttats till högre utbildning.


I slutet av april försvann plötsligt Lars Strannegård från listan över styrelse­ledamöter på IES:s hemsida. Vi undrar varför.


Privata företag ska inte, och får inte, tillåtas inskränka den akademiska friheten för att gynna sina egna intressen i sakfrågor. I denna situation borde Handelshögskolan inse att inrättandet av school effectiveness-professuren får många att höja på ögonbrynen. Vi i SEK kommer med skarpa ögon följa forskningsresultaten från denna professur.


Styrelsen för Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan:


Shannon Felländer-Tsai

ordförande

Ville Löthén

kassör

Jeffrey Clark

ledamot

Mika Lindgren

ledamot

Hannes Ludvigsson

ledamot


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 maj 12:50

Marcus Larsson skriver i artikeln ”Reglera skolmarknaden nu – eller ge makten till koncernägarna, för evigt” på tankesmedjan Balans bland annat:


”Koncernbolaget KMPG har räknat på effekterna av att en koncernskola (Internationell Engelska Skolan) etablerar sig och kommit fram till att varje elev som lämnar den kommunala skolan skapar behov av kortsiktigt behov av nedskärning på ca 90 000 kr per år. De konkreta effekterna av det här ser vi när vi läser kommuners konsekvensbeskrivningar av friskoleetableringar. Lärare i den kommunala skolan får ökad undervisningstid, elever som behöver stöd av fler vuxna än läraren blir av med det stödet och det finns mindre resurser att lägga på t ex läromedel.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 11 maj 08:00

(Texten har tidigare publicerats på Språkförsvarets vänner på Facebook)


Det är klart att vi ska låna ord från andra språk. Svenskan har utvecklats genom att importera bra och nödvändiga ord och uttryck. Men de senaste årtiondena har många engelska ord tagit sig in i språket fast det redan finns bra svenska ord. Här presenteras en rad exempel på temat “finns det ett svenskt ord för..?”, eller som Språkförsvarets vänner uttrycker det: “säg hellre”.


Avsnitt 1. Finns det ett svenskt ord för ACCESS? Svar ja: tillgång, tillträde, åtkomst.

Avsnitt 2. Finns det ett svenskt ord för AIRBAG? Svar ja: krockkudde.

Avsnitt 3. Finns det ett svenskt ord för AIRCONDITION? Svar ja: luftkonditionering, ventilation, klimatanläggning.

Avsnitt 4. Finns det ett svenskt ord för ALL INCLUSIVE? Svar ja: allt inkluderat, inklusive allt, allt ingår, helpension.

Avsnitt 5. Finns det ett svenskt ord för ALL TIME HIGH? Svar ja: kursrekord (i börssammanhang)

Avsnitt 6. Finns det ett svenskt ord för ANTI-AGE-CREAM? Svar ja: (anti)rynkkräm.

Avsnitt 7. Finns det ett svenskt ord för APPROACH? Svar ja: infallsvinkel, angreppssätt, förhållningssätt, inställning, synsätt, taktik, perspektiv, ansats.

Avsnitt 8. Finns det ett svenskt ord för ATLET (av eng. athlete) som ofta används i sportsändningar? Ett exempel: ”Valerie Adams är friidrottsvärldens mest överlägsna atlet i dagsläget.” (Adams är zeeländsk friidrottare som tävlar i kulstötning.) Svar ja: friidrottare.
Den andra och vanliga betydelsen av atlet är denna: Atlet i betydelsen "(mans)person med stor kroppsstyrka", "han ägde atletens smidiga, breda kroppsbyggnad" (Nationalencyklopedin) är belagt sedan 1859 och kommer ursprungligen från grekiskan.

Avsnitt 9. Finns det ett svenskt ord för BACKLASH? Svar ja: bakslag, (häftig) motreaktion, rekyleffekt, oväntad motgång, bumerangeffekt.
Exempel från svenska dagstidningar:
Enligt flera kvinnorättsorganisationer har det skett en backlash när det gäller våld mot kvinnor.
Skulle fler liknande förslag genomföras är jag rädd för en politisk backlash som snabbt skulle resultera i en mycket restriktiv migrationspolitik i Sverige.

Avsnitt 10. Finns det ett svenskt ord för BAG-IN-BOX? Svar ja: boxvin, lådvin, kartongvin. Uttrycket "bag-in-box" säger inte mer än att det finns en påse i en låda... I Norge kallas lådvin för ”pappvin”.

Avsnitt 11. Finns det ett svenskt ord för BAKE OFF (om bröd)? Svar ja: butiksbakat, förgräddat, halvgräddat, förtidsgräddat . Många affärer har gott butiksbakat bröd som levererats dit halvfärdigt för att på plats i butiken bakas, värmas, färdigt.

Avsnitt 12. Finns det ett svenskt ord för BENCHMARKING? Svar ja: verksamhetsjämförelse. Det handlar alltså om att jämföra sin egen bransch, företag, förening med något/någon som är bra.

Avsnitt 13. Finns det ett svenskt ord för CANCELLERAD? Svar ja: inställd, avbruten, avbokad, återkallad. På en fråga i Dagens Nyheter för en del år sedan om ordet cancellera finns i svenska språketåket, svarade kulturredaktionen så här: ja, ordet finns belagt i svenska ordböcker. Det stavas kancellera och kommer från latinets cancellare, som betyder 'förse (något) med galler, överkorsa (skrift)'. Det är ålderdomligt och knappast i bruk längre. Annullera är betydligt vanligare. Ofta är det dock tydligast att precisera innebörden, och skriva till exempel ställa in, slänga, ogiltigförklara eller liknande.

Avsnitt 14. Finns det ett svenskt ord för CHICK LIT och LAD LIT? Svar ja: tjejlitteratur, killitteratur.

Avsnitt 15. Finns det ett svenskt ord för CLIFFHANGER? Svar ja: spänningsslut, spänningspaus, klipphängare. Ordet "cliffhanger" brukar användas när till exempel ett avsnitt av en TV-serie slutar med en dramatisk höjdpunkt där ovissheten blir hängande i luften: hur blir fortsättningen? "Klipphängare" är väl inte så dumt.

Avsnitt 16. Finns det ett svenskt ord för COACH? Svar ja: tränare, instruktör, lagledare. Har i svenskan även blivit psykologisk handledare eller rådgivare inom olika områden. Ordet coach är idag flitigt använt, man talar exempelvis om träningscoach, businesscoach, jobbcoach och hälsocoach. Exempel från svenska dagstidningar: Rina Meri anländer till Milan på lån och får sin förre coach Rafael Benitez som tränare. Nu får hans mentale coach lära sig hantera situationen.

Avsnitt 17. Finns det ett svenskt ord för CRED eller KREDD? Svar ja: erkännande, eloge, renommé, trovärdighet, uppskattning, beröm, förtroende. Exempel från dagspressen:
"Själv ville Margaret Thatcher aldrig ge kvinnorörelsen k r e d d eller uppbackning." "Initialt tyckte många användare att utbudet var skralt men i och med lanseringen av sina egenproducerade serier har Netflix vunnit både k r e d d och kunder."

Avsnitt 18. Finns det ett svenskt ord för DEADLINE? Svar ja: frist, tidsfrist, manusstopp, stoppdatum, slutdatum, lämning (vi har lämning 21.15 – tidningsredaktioner). En del tycker att deadline är så inarbetat att det ska accepteras.

Avsnitt 19. Finns det ett svenskt ord för FEEDBACK? Svar ja: återkoppling, gensvar, svar, reaktion. Naturligtvis ska vi låna ord från andra språk - men undvika o n ö d i g a lån när det redan finns bra svenska ord.

Avsnitt 20. Finns det ett svenskt ord för GIVEAWAY? Svar ja: presentartikel (som reklam), presentreklam.

Avsnitt 21. Finns det ett svenskt ord för FOODIE? Svar ja: matälskare, matentusiast, matvän.

Avsnitt 22. Finns det ett svenskt ord för HIGHLIGHTS? Svar ja: höjdpunkter, smakprov, godbitar.

Avsnitt 23. Finns det ett svenskt ord för HINT? Svar ja: vink, antydan, fingervisning, tips. Här har engelskan ett enda ord, svenskan minst fyra. Ordet hint verkar få en allt större spridning i svenskan, är ett kort rubrikord och smyger sig därmed in i rubriker också.
Ordet tips har funnits i svenskan sedan 1894 och är ett låneord från engelskan.

Avsnitt 24. Finns det ett svenskt ord för HOT SPOT? Svar ja: surfzon; aktivt område; (politiskt) oroligt område; inneställe, innekrog, nöjesområde; het zon osv. När ordet hot spot används är det ibland oklart vad som menas. Här har engelskan ett enda ord, svenskan många. Därmed blir svenskan mer precis i detta sammanhang.

Avsnitt 25. Finns det ett svenskt ord för INFLUENCER? Svar ja: influerare, påverkare. Antalet influerare ökar stadigt liksom användningen av ordet influencer. Men här finns ett bra svenskt ord. Influerare går också att böja: influerarna visste inte till sig av förtjusning... Jämför: influencerna visste inte till sig av förtjusning...


Johan Klintberger

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 maj 14:33

   

Reklam i en tunnelbanevagn för Coca-Cola, den amerikanska dryck som får tänder att fräta sönder. All text är på engelska utom ”NY SMAK”. Varför tillåts engelskspråkig reklam översvämma det offentliga rummet i Sverige likt klistrig och kletig Coca-Cola? 


Christina Johansson 

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 maj 08:00

Med anledning av den pågående debatten om IES undervisningsmetod, känner jag mig manad att ge min syn på densamma. Se dessa debattartiklar:


Engelskspråkiga skolor förstör svenska språket

Tvåspråkig inte detsamma som halvspråkig

Handlar om att locka till sig resursstarka elever

Engelskan får inte konkurrera ut svenskan i skolan


Vore IES tvåspråkiga skulle svenska och engelska användas parallellt som arbetsspråk och bägge språken skulle användas för undervisning i alla ämnen utom i svensk- och engelskämnet.


Att engelskan används ensamt vid undervisning i fler och tyngre ämnen samt även är arbetsspråk gör det mycket tydligt att det är engelskan som premieras.


För mig känns det helt fel att ute i samhället exempelvis höra idrottslärare, som på bräkande amerikansk engelska, manar på elever – I Sverige! Det för tankarna till någon gammal koloni. Det stör mig och känns fullständigt bakvänt. Som något invasivt som breder ut sig på mitt språks och min kulturs bekostnad.


De föräldrar som inte värderar vårt nationella huvudspråk mer än att man väljer en skola där ett främmande och i landet icke-officiellt språk är överordnat svenskan borde få betala skolkostnaderna själva eller skicka sina barn på studier utomlands.


Enligt språklagen är svenska samhällets gemensamma huvudspråk och ska som sådant kunna användas inom samtliga samhällsområden. Dessutom anger lagen att skattefinansierad verksamhet, såsom skola (skolpengen) har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Hur ska detta kunna ske med undervisning på ett annat språk i rent kolonial stil?


Varför ska vi skattebetalare tvingas finansiera denna typ av rent koloniala skolor när alla andra länder ratar dem?

Andra länder har heller inte gått under av att inte ha skattefinansierade språkbytesskolor som det nästan låter som att Sverige skulle göra på exempelvis IES hemsida. Svenskar tillhör världstoppen i engelska sedan många år och långt innan IES saluförde sina ”tjänster”.


Enligt min mening är det primärt våra skattepengar IES vill åt, vackert dolt bakom fagra ord om ”internationellt” = anglosaxiskt. Detta är dessutom helt fel: Världen är mångspråkig och mångkulturell!


Per-Owe Albinsson,

medlem av Språkförsvarets styrelse,

Stockholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 maj 14:51

 


Enkelt och tydligt. Framförallt inget krångel över utrikiska!


Mer av denna vara - Mycket mer!


ABC 123


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad ska parken på Södermalm i Stockholm heta? Det oanvända järnvägsspåret mellan Skanstull och Södersjukhuset ska omvandlas till park. Centerpartiet i Stockholm föreslår att den ska heta Stockholm Low Line med hänvisning till New York High Line.
 Stockholm Low Line
 Spårpromenaden
 Spårsta
 Järnbaneparken
 Spårparken
 Spårlösabacken
 Vagnparken
 Järnvägsparken
 Söderparken
 Passagen
 Bangårdsparken
 Stickspåret
 Södra spårparken
 Spårlösparken
 Stockholms södra spårpark
 Rälsparken
 Villospåret
 Centerspåret
 Transsödra järnvägsparken
 På spåret

Fråga mig

133 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se